Trots att man arbetar hemma på halvfart krasslig så valde jag att trotsa regnet för att genomföra leverans enligt den plan jag presenterat tidigare. En engagerad och omtänksam potential adoptivförälder anmälde sitt intresse igår så efter en hel del dialog så kändes det rätt att exekvera leveransen omgående.
Stod i valet och kvalet om det skulle blir tre eller fyra av vännerna som skulle få byta vårdnadsgivare men efter en del resonerande med mig själv och några timmars stirrandes på gruppens och dess beteende så bestämde jag mig för att börja med tre.
Nästan löjligt hur vana sköningarna är vid min närvaro, inte ens en håv i husses hand kan ju vara någon fara, han vill ju aldrig något illa. Så med totalt orädda fiskar så tog det inte många sekunderna att plocka upp de tre trots inrett akvarium.
Fiskarna placerade försiktigt i en av de transporthinkar som jag införskaffade i samband med att jag och fiskarna blev samboende med hon den där som banne mig snart får komma hem från sin semester. Fick även bli en liten dos extra EasyLife FFM i hinken.
För att göra färden till det nya hemmet så njutningsbar som möjligt för de små så ackompanjerades färden av Pink Floyd. Känns nästan lika viktigt som en bra inkoppning att de även under färden känner sig hemma. Hmm undrar om jag borde ha krävt att även den nya vårdnadsgivaren lirar lite PF minst ett par gånger varje vecka?
Vill nu se hur gruppens beteende utvecklas/förändras innan ett beslut tas om den fjärde får stanna eller inte. Den nya vårdnadsgivaren har anmält sitt intresse även för denna men vad jag ser/tror/känner nu så kommer denna ha ett existensberättigande i gruppen. Någon måste ju dessutom vara minst.
Nu blir det väldigt spännande att se om min teori även stämmer i verkligheten när det gäller såväl min kvarstående grupp samt de flyttades möjligheter att fortsätta utvecklas och trivas med livet. Har ju faktiskt som jag skrev igår inget som hest belägg eller erfarenhet från en övning som detta.
I övrigt så är jag oerhört nöjd med hur botten nu ser ut. Funderat ett tag kring hur jag skulle få till den botten jag såg inombords och kombination av catappalöv, redmoore kvistar och flisar från mangroveroten visade sig ge precis den effekten jag eftersökte. Kvarstår gör lite mer grönt som skall sticka upp lite här och där i böset men handlaren hade endast några få plantor hemma så resten är beställda med leverans på torsdag. (skall se om jag får till några bilder lite senare)
Ända lite minitrista är att den härliga färgen från catappalöven endast håller fram tills första efterföljande vattenbyte.
Behöver jag nämna att den nya vårdnadsgivaren fick lova mig att hålla mig uppdaterad om hur det går för mina bortadopterade små vänner?
-
-
Vem? Jag? Prylnörd
. Jag glömmer inte vad du svarade när vi var hos Tony och vi pratade om fisk och utrustning. När du omnämnde mig som killen med ett filter per fisk
Senast redigerad av Tommy Vestlie; 04 May 2015, 19:54.Lämna en kommentar:
-
Nu tänker jag såhär när det gäller våra vänners fortsatta möjlighet att utvecklas på ett bra sätt.
När man köper en grupp större individer hos tex Tony i Trollhättan eller Kaj i Ullared så köper man fiskar där första utgallringen har gjorts av naturen/odlaren och kanske i vissa fall handlaren. Du får då en stark grupp men där givet samma hirarkiska kamp förekommer och där det inte finns någon som helst garanti över att man får åldras med hela gruppen men chansen är onekeligen betydligt större än om man .
istället gör som vi, köper ett gäng bäbisar ja då tar man också medvetet hem en grupp individer där denna första utgallring ännu inte gjorts utan den kommer ske i det egna karet.
Detta är precis vad som hänt i vårt kar där 2-3 individer blivit riktigt fina tonåringar, där 2 hänger lite efter och där minstafröken stannat i växten.
Och även om nu alla är friska, pigga, äter bra och vad jag bedöma stortrivs här hemma hos oss så är det ju inte så svårt att lista ut att utgången inte kommer bli lycklig för alla sex. När detta olyckliga inträffar för de minsta är det omöjligt att sia om men det känns som vi nu nått en tidpunkt för agerande, ett agerande med tron om att det blir till det bästa för alla inblandade.
Jag har därför precis nu lagt ut följande förfrågan i ett FB forum. Kanske får de då chansen att fortsätta utvecklas, kanske få de bli de dominanta fiskarna i en grupp med mindre fiskar och kanske ger jag våra stora fiskar som nu består av de som gallrats ut till de bästa hos oss tillsammans med de tre vi köpt hem där odlarna gjort första utgallringen en bättre chans i sin fortsatta utveckling.
Jag har ingen som helst erfarenhet av detta, heller inget belägg för denna åtgärd utan det känns helt enkelt bara rätt i magen även om det är trist att säras från dessa underbara personligheter.
Lämna en kommentar:
-
Tur han är en prylnörd och har bra kamera. Och snygga fiskar, såklart.
Lämna en kommentar:
-
instämmer i kören! Snyggt!Lyckas inte få bort reflektionerna på rötterna till höger, ser inte ut så i verkligheten men i övrigt så är det väl såhär det ser ut just nu innan jag kompletterar med den söndersprängda magroveroten och lite grönt. Färgen på tevattnet känns på bilden som det ser ut i verkligheten.
Vem kom förresten på det här med kristallklart vatten och vita sandbottnar
[ATTACH=CONFIG]75802[/ATTACH]Lämna en kommentar:
-
-
Lämna en kommentar:
-
Ja, den man älskar smäller högre än alla tjusiga diskusar tillsammans.Lämna en kommentar:
-
-
Hammare och muskelkraft plus att jag, efter det att ha köpt två mindre och porösa rötter, tog en sväng förbi en annan handlare. De hade en stor kartong med jätterötter där det hade samlats en del "flisar" på botten av kartongen. Frågade om jag fick köpa böset, det fick jag inte, jag fick det. Kommer därför lämna tillbaka en av de två rötterna jag köpte.
Lämna en kommentar:
-
Den söndersprängda mangroveroten sjönk betydligt snabbare än vad jag trott så nu ligger den i småbitar utspridd över botten. Känns inte alls dumt.
Lämna en kommentar:
Lämna en kommentar: