Så där nu är fiskarna i rent vatten med fräscha filter och hjälpligt skrapade rutor.
Det som gäller för mig som säkert för en del av er som läser är att jag börjar bli äldre men känner mig på sätt och vis yngre. Liter som om datorn som sitter mellan öronen blivit uppgraderad men samtidigt så har batteriet som driver den krympt. Det här gör att jag måste tänka om när det gäller en hel del.
Jag älskar mitt jobb, som ledarutvecklare och coach men tack vare det mindre batteriet så räcker det inte till att jobba heltid och ha en rikt fritid och att babbla mycket på nätet med er t.ex. Så jag har blivit en livsgourmet dvs. bara det allra bästa är gott nog! Då menar jag i varje andetag, i varje sekund egentligen. En del av detta handlar väl om att man närmar sig slutet på resan på sätt och vis. Döden, ni vet. Det där vi inte gärna pratar om uppe i norden.
Menar inte att jag är döende, tvärt om, utan att jag blir uppmärksam på vad mina timmar ska användas till. Vill inte slarva bort dom och tänka "det där gör jag sedan". Inte om det är något kul. Det tråkiga kan gott vänta.
Så under 2018 så ändras proportionerna till ännu mer fritid, mer natur, mer barnbarn, mer familj, mera hobbys, mera liv helt enkelt. Men bara sånt som känns äkta. Vill inte spela längre. Vill vara den jag är bara.
I det ingår både fiskar och Zoopet.
Men som sagt är inte där riktigt ännu.
Idag hade jag med fru och hundar en underbar tur till naturen. Har upptäckt att vandra är bland det underbaraste man kan göra. Speciellt i naturen.
Här är några bilder från de senaste dagarnas upplevelser. Vandra gör man ju så fort man börjar gå....
Sitter ofta och drömmer mig ut på www.inivildmarken.se , Peter Perssons vildmarksfilmer som denna:
Tränar kopiöst med Mindfulness varje dag och mår bara bättre och bättre.
Tränar ungefär så här:
Men utan munkutstyrseln förstås :-)
Men när det gäller fiskarna så är det finfint i mitt 450 med regnbågar. Det liksom bara flyter på.
Senast såg det ut så här:
Där fyller jag bara på med fisk om någon nu dör. Mina Garra Flavatra är fortfarande 15 pigga duracellkaniner i humlekostym.
Byter vatten 30% var 14:e dag. Thats it.
När det gäller detta karet, ett Lido 125 så är det under utvärdering. Det börjar se malätet ut men såg ut så här för en tid sedan:
Fick en idé från Moving Waves om mkt redwood-grenar som hänger ner. Mats brukar också ha ett sådant tänk. Neddimmat med lite lyktögon och annat. Mums säger jag.
Sedan har jag ju mitt Lido 200 och det kommer jag att skaffa Malenotaenia Preacox: https://www.zoopet.com/fiskar/fisk.php?NR=256
Den kommer att bli finfin där. Succesivt vill jag ha mer regnbågsfiskar i de flesta karen.
Så här såg det ut tidigare:
Kanske jag även så småningom säljer mina Woffar? I det karet skulle jag bra gärna ha regnbågar också finns flera arter som skulle sitta finfint.
Det är bara det att jag älskar mina woffar och det känns besvarat. Så de kanske får finnas här under hela sin livscykel. Vi får se.
Här är en av dom som undrar om de verkligen inte ska få mer mat? Tack för att du tog dig ända hit. Vi hörs igen!
Det som gäller för mig som säkert för en del av er som läser är att jag börjar bli äldre men känner mig på sätt och vis yngre. Liter som om datorn som sitter mellan öronen blivit uppgraderad men samtidigt så har batteriet som driver den krympt. Det här gör att jag måste tänka om när det gäller en hel del.
Jag älskar mitt jobb, som ledarutvecklare och coach men tack vare det mindre batteriet så räcker det inte till att jobba heltid och ha en rikt fritid och att babbla mycket på nätet med er t.ex. Så jag har blivit en livsgourmet dvs. bara det allra bästa är gott nog! Då menar jag i varje andetag, i varje sekund egentligen. En del av detta handlar väl om att man närmar sig slutet på resan på sätt och vis. Döden, ni vet. Det där vi inte gärna pratar om uppe i norden.
Menar inte att jag är döende, tvärt om, utan att jag blir uppmärksam på vad mina timmar ska användas till. Vill inte slarva bort dom och tänka "det där gör jag sedan". Inte om det är något kul. Det tråkiga kan gott vänta.
Så under 2018 så ändras proportionerna till ännu mer fritid, mer natur, mer barnbarn, mer familj, mera hobbys, mera liv helt enkelt. Men bara sånt som känns äkta. Vill inte spela längre. Vill vara den jag är bara.
I det ingår både fiskar och Zoopet.
Men som sagt är inte där riktigt ännu.
Idag hade jag med fru och hundar en underbar tur till naturen. Har upptäckt att vandra är bland det underbaraste man kan göra. Speciellt i naturen.
Här är några bilder från de senaste dagarnas upplevelser. Vandra gör man ju så fort man börjar gå....
Sitter ofta och drömmer mig ut på www.inivildmarken.se , Peter Perssons vildmarksfilmer som denna:
Tränar kopiöst med Mindfulness varje dag och mår bara bättre och bättre.
Tränar ungefär så här:
Men utan munkutstyrseln förstås :-)
Men när det gäller fiskarna så är det finfint i mitt 450 med regnbågar. Det liksom bara flyter på.
Senast såg det ut så här:
Där fyller jag bara på med fisk om någon nu dör. Mina Garra Flavatra är fortfarande 15 pigga duracellkaniner i humlekostym.
Byter vatten 30% var 14:e dag. Thats it.
När det gäller detta karet, ett Lido 125 så är det under utvärdering. Det börjar se malätet ut men såg ut så här för en tid sedan:
Fick en idé från Moving Waves om mkt redwood-grenar som hänger ner. Mats brukar också ha ett sådant tänk. Neddimmat med lite lyktögon och annat. Mums säger jag.
Sedan har jag ju mitt Lido 200 och det kommer jag att skaffa Malenotaenia Preacox: https://www.zoopet.com/fiskar/fisk.php?NR=256
Den kommer att bli finfin där. Succesivt vill jag ha mer regnbågsfiskar i de flesta karen.
Så här såg det ut tidigare:
Kanske jag även så småningom säljer mina Woffar? I det karet skulle jag bra gärna ha regnbågar också finns flera arter som skulle sitta finfint.
Det är bara det att jag älskar mina woffar och det känns besvarat. Så de kanske får finnas här under hela sin livscykel. Vi får se.
Här är en av dom som undrar om de verkligen inte ska få mer mat? Tack för att du tog dig ända hit. Vi hörs igen!
.
.
Kommentar