Ujujuj, har flera år att läsa ikapp här. Har bara läst trådstarten ocj sista sidan. Det samma gäller Mats tråd om akvariestugan. Är på sid 180 typ i Ingers tråd. Kul att ha en del att läsa ikapp, men svårt att hänga med i diskussionerna som bygger på så långa trådar. 
Så roligt att du satsar på regnbågar. Fick med mig ett gäng Boesmani med 240 karet men dom mplacerades snabbt. Nu finns planer på macculochii om ett par veckor till min 400 kub. Kanske ska spana lite på mer färgglada i alla fall. Gillar praecox också, fast dom är lite för lika mörtar.. :o..
Får man ens säga sa..hahaha
Lycka till med de resterande som simmar fortfarande!
Jo, läste också att du tränr mindfulness? Någon speciell anledning? Funkar det för dig? Jag upplever att mindfulness och mediyoga är min räddning. Så nice att närvara i det man gör.
Så roligt att du satsar på regnbågar. Fick med mig ett gäng Boesmani med 240 karet men dom mplacerades snabbt. Nu finns planer på macculochii om ett par veckor till min 400 kub. Kanske ska spana lite på mer färgglada i alla fall. Gillar praecox också, fast dom är lite för lika mörtar.. :o..
Får man ens säga sa..hahahaLycka till med de resterande som simmar fortfarande!
Jo, läste också att du tränr mindfulness? Någon speciell anledning? Funkar det för dig? Jag upplever att mindfulness och mediyoga är min räddning. Så nice att närvara i det man gör.
När det gäller det där med Mindfulness så är det något jag undervisat i sedan länge. Har mediterat överlag i 44 år nu. I mitt yrke så är det mitt jobb att hjälpa andra må bättre och fungera bättre och där stress/utmattning är ett specialfokus sedan 35 år. Så jag har individer, grupper varje vecka där vi går genom hur man hittar tillbaka till en frisk hjärna igen.
Men din fråga var ju inte efter ett CV i mindfulness utan egentligen varför jag tränar. Eller vad jag får ut av det.
Var ursprungligen en person med extra allt i känslor och då började jag som ung träna mig i meditation. Efter ungefär 20 år så i samband med en egen allvarlig sjukdom så kom jag i kontakt med mindfulness och det sa liksom bara klick direkt. Detta att observera tankar, känslor och kropp och att inse att man kan ha flera känslor samtidigt och då också successivt förstå att känslor stärks när jag ska "fixa" dom. Är man stressad och får ett motstånd mot den känslan (inte så konstigt) så häller hjärnan bensin på elden så att säga dvs. den känsla jag vill bli av med blir tvärt om starkare. Jag är psykoterapeut i grunden och har nog utbildat mig till det för att jag ska rädda mig själv och andra människor från obehagliga känslor. Så för mig var det som ett slags chock att inse att de inte fungerar, men också en befrielse. En känsla klingar av när den får finnas dvs. att känslan av hjärnan inte uppfattas som ett hot.
Nåväl så har den träningen (tränar minst en halvtimme per dag året runt) lett till att jag mår bättre än jag någonsin gjort tidigare. Så för mig är den träningen som att andas, den ger mig inre energi och balans. Sedan finns det ett djupare rent existentiellt skäl i träningen dvs. att jag vill bli en kärleksfull människa som vill andra väl oavsett vad som händer. Så det är huvudfokus och meningen med mitt liv egentligen.
Så i umgänge med andra levande varelser som människor, fiskar, mina hundar hittar jag ett allt mer levande liv.
Det här var från idag när jag och mina två hundar var ute i skogen:
Det var en beskrivning av några av mina skäl. Varför håller du själv på med det?
.
Kommentar