Jag vet inte var jag ska börja egentligen. Var uppe för att mata diskusarna och såg då att en av dem konstant missade maten. Den diskusen har dessutom magrat ordentligt sedan igår. Såg vad jag missat då att den har fullt utvecklad HiH. Ser dessutom liknande tecken på en annan diskus i bättre form. Detta trots att det är medicinerat i tre veckor med Antispot som är mot Vitaprick, Flagellater och HiH. Försökte fånga ur den som är sämst form för avlivning. Misslyckades med detta så det får bli i morgon eller helgen. Men kan se att tre av sju har lindrigare symptom. Just exakt i detta ögonblick så känns det som att jag aldrig någonsin kommer att ha diskus igen. Förstår att det låter hårt och fattar att det bara är en känsla. Men just nu är det en besvikelse, en sorg och det känns direkt smärtsamt. Dessutom känner jag mig arg, men vet inte riktigt var det ska riktas.
Känner en stor skuld då det känns som om gruppen trappar av allt eftersom och upplever det som att det är en egen oförmåga att ge dem det de behöver som orsakar detta.
Kommer att vila lite i att skriva i tråden tills de värsta känslorna lagt sig. Det är inte riktat emot er utan beror på ren självbevarelsedrift kan man säga. Behöver ta hand om dessa känslor. Möjligen får vi se hur många som finns kvar när jag under helgen går igenom status mera exakt med var och en.
Känner en stor skuld då det känns som om gruppen trappar av allt eftersom och upplever det som att det är en egen oförmåga att ge dem det de behöver som orsakar detta.
Kommer att vila lite i att skriva i tråden tills de värsta känslorna lagt sig. Det är inte riktat emot er utan beror på ren självbevarelsedrift kan man säga. Behöver ta hand om dessa känslor. Möjligen får vi se hur många som finns kvar när jag under helgen går igenom status mera exakt med var och en.
Kommentar