Danmark Norge Sverige Danmark Norge Sverige

Cavia porcellus

Marsvin

Vetenskapligt namn
Cavia porcellus
Tidigare namn
Inga
Familj
Caviidae
Handelsnamn
Marsvin
Ursprung
Sydamerika
Foto © Mathilda Adamsson

Skötsel i korthet

Ursprung och kännetecken

Marsvin (Cavia porcellus) härstammar från Sydamerika, där de domesticerades av ursprungsbefolkningen för flera tusen år sedan. Dagens tammarsvin är resultatet av lång avel och skiljer sig på många sätt från sina vilda släktingar, men de har fortfarande kvar sitt sociala beteende och behovet av att leva i grupp.

Marsvin är relativt stora gnagare med en kompakt kropp, korta ben och saknar synlig svans. En vuxen individ blir vanligtvis mellan 20 och 30 centimeter lång och väger omkring 800–1200 gram, även om vissa raser kan bli både större och tyngre.

Det finns många olika marsvinsraser med varierande pälsstruktur och utseende. Korthåriga raser är ofta enklare att sköta, medan långhåriga raser som peruan, sheltie och texel kräver regelbunden pälsvård för att undvika tovor och smuts i pälsen.

Marsvin är kända för sitt stora och varierade språk. De kommunicerar med hjälp av många olika ljud, exempelvis höga förväntansfulla pip när de hör att mat är på väg, mjukt kuttrande när de känner sig trygga och olika varningsläten om något verkar farligt. Detta gör dem till mycket uttrycksfulla och charmiga sällskapsdjur som ofta utvecklar starka relationer till sina ägare.

Livslängd och aktivitet

Marsvin lever vanligtvis mellan 5 och 8 år, men med god skötsel och rätt utfodring kan vissa individer bli över 10 år gamla.

De är främst aktiva under morgon- och kvällstimmarna men är vakna och rör sig i kortare perioder under hela dygnet. I naturen tillbringar marsvin en stor del av sin tid med att söka föda, och även tammarsvin har ett starkt behov av att beta, utforska sin omgivning och umgås med andra marsvin.

De är nyfikna djur som uppskattar variation i sin miljö och mår bäst när de får möjlighet att röra sig fritt och utföra naturliga beteenden varje dag.

Social struktur och hållning

Marsvin är utpräglade flockdjur och bör hållas tillsammans med andra marsvin. De trivs bäst med artfränder som de kan kommunicera, vila och utforska tillsammans med.

Vanliga gruppsammansättningar är:

  • Två eller flera honor
  • Kastrerad hane tillsammans med en eller flera honor
  • Två hanar som vuxit upp tillsammans och har gott om utrymme

Precis som människor har marsvin olika personligheter, och vissa individer kommer bättre överens än andra.

Boende och inredning

Marsvin behöver gott om golvyta eftersom de är marklevande djur som varken klättrar eller hoppar särskilt bra. Däremot älskar de att springa, utforska, gömma sig och söka efter mat.

Enligt Jordbruksverkets minimikrav ska marsvin ha minst 0,3 m² golvyta. Utrymmets kortaste sida ska vara minst 40 cm och höjden minst 25 cm. Detta är minimikrav, och för god djurvälfärd rekommenderas större ytor där djuren kan röra sig naturligt.

Boendet bör placeras i en lugn miljö utan drag, direkt solljus eller stora temperatursvängningar. En bra och regelbunden belysning hjälper till att skapa en naturlig dygnsrytm.

Buren ska innehålla

  • Ett tjockt lager absorberande strö, exempelvis kutterspån eller hampaströ
  • Minst ett gömställe per marsvin
  • Fri tillgång till hö av hög kvalitet
  • Matskål för pellets
  • Skål eller plats för dagliga grönsaker
  • Vattenflaska eller vattenskål
  • Tuggmaterial såsom grenar från obesprutade fruktträd
  • Tunnlar, kartonger och andra gömställen
  • Borste och pälsvårdsutrustning för långhåriga raser

Skötsel och hygien

Marsvin är relativt lättskötta djur, men de behöver daglig tillsyn och regelbunden rengöring för att hålla sig friska.

Dagligen

  • Fyll på färskt hö
  • Byt vatten
  • Ge färska grönsaker
  • Kontrollera att djuren verkar pigga och äter normalt
  • Ta bort gamla matrester och smutsiga områden i buren

Veckovis

  • Byt ut allt eller större delen av ströet
  • Rengör bur och inredning
  • Diska matskålar och vattenbehållare noggrant

Vid behov

  • Klipp klorna, vanligtvis varannan till var tredje vecka
  • Borsta långhåriga marsvin regelbundet
  • Kontrollera tänder, hud och päls

Näring och utfodring

Marsvin har ett särskilt näringsbehov eftersom de, precis som människor, inte själva kan bilda C-vitamin. Därför måste de få C-vitamin via kosten varje dag.

Grundläggande kost

  • Obegränsad tillgång till hö av hög kvalitet
  • Marsvinspellets med tillsatt C-vitamin
  • Färska grönsaker varje dag
  • Färskt vatten

Hö är den viktigaste delen av kosten och bör utgöra huvuddelen av det marsvinet äter. Höet håller mag-tarmsystemet igång och hjälper samtidigt till att slita ned tänderna.

Exempel på lämpliga grönsaker

  • Paprika
  • Romansallad
  • Gurka
  • Broccoli
  • Selleri
  • Grönkål i mindre mängder
  • Morotsblast

Undvik

  • Potatis
  • Lök och andra lökväxter
  • Choklad
  • Bröd
  • Sötsaker
  • Fröblandningar
  • Sockerrika livsmedel

Hälsa och sjukdomstecken

Marsvin är bytesdjur och försöker ofta dölja sjukdomssymtom så länge som möjligt. Därför är det viktigt att upptäcka förändringar tidigt.

Svampinfektioner

Svampinfektioner är relativt vanliga hos marsvin och kan orsaka kala områden, mjäll, fjällande hud, rodnad och skorpor. Förändringarna syns ofta först runt huvud, nos och öron men kan även förekomma på andra delar av kroppen. Klåda kan förekomma.

Svamp kan spridas mellan djur och vissa svampar, exempelvis de som orsakar ringorm, kan även smitta människor. 

Förebyggande åtgärder

  • Håll boendet rent och torrt
  • Byt fuktigt och smutsigt strö regelbundet
  • Undvik trångboddhet och onödig stress
  • Kontrollera hud och päls regelbundet
  • Var extra uppmärksam på nyinköpta marsvin innan de introduceras till gruppen
  • Rengör bur och utrustning noggrant vid konstaterad smitta

Ett friskt marsvin är

  • Pigg och nyfiken
  • Social och intresserad av omgivningen
  • Har klara ögon och torr nos
  • Har ren bakdel
  • Har tät päls utan kala fläckar
  • Äter och dricker normalt
  • Producerar jämna, torra avföringskulor

Kontakta veterinär vid

  • Minskad aptit
  • Viktnedgång
  • Diarré eller förstoppning
  • Smutsig eller våt bakdel
  • Andningssvårigheter
  • Rinnande ögon eller nos
  • Hudproblem eller pälsavfall
  • Knölar eller svullnader
  • Tandskador eller felväxande tänder
  • Sned huvudställning eller balansproblem

Marsvin kan försämras snabbt vid sjukdom. Därför bör veterinär kontaktas tidigt om något verkar avvika från det normala.

Motion och aktivering

Daglig motion är viktig för att förebygga övervikt och stimulera marsvinets naturliga beteenden.

Lämplig aktivering

  • Säker golvtid eller lekhage
  • Tunnlar och gömställen
  • Kartonger och papperspåsar
  • Höbollar och foderberikning
  • Fodersök där grönsaker göms på olika platser

Lugn och positiv hantering hjälper marsvinet att bygga förtroende för sin ägare.

Fortplantning och könsbestämning

Könsbestämning

Könet på marsvin är vanligtvis relativt enkelt att bestämma. Hos hanar är avståndet mellan könsöppningen och analöppningen större, och ett lätt tryck ovanför könsöppningen kan göra att penis blir synlig. Vuxna hanar har ofta även tydligt synliga testiklar.

Hos honor sitter könsöppningen närmare analöppningen och har vanligtvis en tydlig Y-form. Hos unga marsvin kan könsbestämningen vara svårare, och vid osäkerhet bör en erfaren person eller veterinär hjälpa till.

Fortplantning

Marsvin blir könsmogna redan vid 3–5 veckors ålder, vilket innebär att hanar och honor måste separeras tidigt om man inte planerar avel.

Dräktigheten varar i cirka 59–72 dagar och en kull består vanligtvis av 1–6 ungar. Till skillnad från många andra gnagare föds marsvinsungar mycket välutvecklade. De är fullt pälsade, har öppna ögon och kan börja äta fast föda redan samma dag som de föds.

Om avel inte planeras rekommenderas att hanar kastreras eller att könen hålls strikt åtskilda för att undvika oplanerade kullar.

Flytt till ett nytt hem

En flytt innebär en stor förändring för marsvin. För att minska stress och hjälpa dem att känna sig trygga är det bra att tänka på följande:

  • Förbered boendet i förväg så att hö, vatten, gömställen och strö finns på plats när marsvinen kommer.
  • Behåll samma foder i början. Foderbyten bör göras gradvis för att undvika problem med magen.
  • Ge fri tillgång till hö och vatten direkt vid ankomsten.
  • Låt marsvinen få lugn och ro de första dagarna och undvik onödig hantering.
  • Erbjud flera gömställen så att varje marsvin kan dra sig undan och känna sig tryggt.
  • Flytta helst marsvin som redan lever tillsammans samtidigt, så att de har trygghet av varandra.
  • Behåll gärna lite välbekant material, exempelvis hö eller inredning med bekant doft från det tidigare boendet.
  • Introducera nya miljöer och foder successivt i stället för att förändra allt på en gång.
  • Kontrollera aptit, avföring och allmäntillstånd extra noga under de första dagarna. Ett marsvin som slutar äta eller tydligt försämras bör snabbt bedömas av veterinär.

Har du mer information om arten? Skicka gärna information till oss så uppdaterar vi artbeskrivningen

Skicka information

Övriga arter i släktet












Annons