Marsvin
Marsvin (Cavia porcellus) härstammar från Sydamerika, där de domesticerades av ursprungsbefolkningen för flera tusen år sedan. Dagens tammarsvin är resultatet av lång avel och skiljer sig på många sätt från sina vilda släktingar, men de har fortfarande kvar sitt sociala beteende och behovet av att leva i grupp.
Marsvin är relativt stora gnagare med en kompakt kropp, korta ben och saknar synlig svans. En vuxen individ blir vanligtvis mellan 20 och 30 centimeter lång och väger omkring 800–1200 gram, även om vissa raser kan bli både större och tyngre.
Det finns många olika marsvinsraser med varierande pälsstruktur och utseende. Korthåriga raser är ofta enklare att sköta, medan långhåriga raser som peruan, sheltie och texel kräver regelbunden pälsvård för att undvika tovor och smuts i pälsen.
Marsvin är kända för sitt stora och varierade språk. De kommunicerar med hjälp av många olika ljud, exempelvis höga förväntansfulla pip när de hör att mat är på väg, mjukt kuttrande när de känner sig trygga och olika varningsläten om något verkar farligt. Detta gör dem till mycket uttrycksfulla och charmiga sällskapsdjur som ofta utvecklar starka relationer till sina ägare.
Marsvin lever vanligtvis mellan 5 och 8 år, men med god skötsel och rätt utfodring kan vissa individer bli över 10 år gamla.
De är främst aktiva under morgon- och kvällstimmarna men är vakna och rör sig i kortare perioder under hela dygnet. I naturen tillbringar marsvin en stor del av sin tid med att söka föda, och även tammarsvin har ett starkt behov av att beta, utforska sin omgivning och umgås med andra marsvin.
De är nyfikna djur som uppskattar variation i sin miljö och mår bäst när de får möjlighet att röra sig fritt och utföra naturliga beteenden varje dag.
Marsvin är utpräglade flockdjur och bör hållas tillsammans med andra marsvin. De trivs bäst med artfränder som de kan kommunicera, vila och utforska tillsammans med.
Vanliga gruppsammansättningar är:
Precis som människor har marsvin olika personligheter, och vissa individer kommer bättre överens än andra.
Marsvin behöver gott om golvyta eftersom de är marklevande djur som varken klättrar eller hoppar särskilt bra. Däremot älskar de att springa, utforska, gömma sig och söka efter mat.
Enligt Jordbruksverkets minimikrav ska marsvin ha minst 0,3 m² golvyta. Utrymmets kortaste sida ska vara minst 40 cm och höjden minst 25 cm. Detta är minimikrav, och för god djurvälfärd rekommenderas större ytor där djuren kan röra sig naturligt.
Boendet bör placeras i en lugn miljö utan drag, direkt solljus eller stora temperatursvängningar. En bra och regelbunden belysning hjälper till att skapa en naturlig dygnsrytm.
Marsvin är relativt lättskötta djur, men de behöver daglig tillsyn och regelbunden rengöring för att hålla sig friska.
Marsvin har ett särskilt näringsbehov eftersom de, precis som människor, inte själva kan bilda C-vitamin. Därför måste de få C-vitamin via kosten varje dag.
Hö är den viktigaste delen av kosten och bör utgöra huvuddelen av det marsvinet äter. Höet håller mag-tarmsystemet igång och hjälper samtidigt till att slita ned tänderna.
Marsvin är bytesdjur och försöker ofta dölja sjukdomssymtom så länge som möjligt. Därför är det viktigt att upptäcka förändringar tidigt.
Svampinfektioner är relativt vanliga hos marsvin och kan orsaka kala områden, mjäll, fjällande hud, rodnad och skorpor. Förändringarna syns ofta först runt huvud, nos och öron men kan även förekomma på andra delar av kroppen. Klåda kan förekomma.
Svamp kan spridas mellan djur och vissa svampar, exempelvis de som orsakar ringorm, kan även smitta människor.
Marsvin kan försämras snabbt vid sjukdom. Därför bör veterinär kontaktas tidigt om något verkar avvika från det normala.
Daglig motion är viktig för att förebygga övervikt och stimulera marsvinets naturliga beteenden.
Lugn och positiv hantering hjälper marsvinet att bygga förtroende för sin ägare.
Könet på marsvin är vanligtvis relativt enkelt att bestämma. Hos hanar är avståndet mellan könsöppningen och analöppningen större, och ett lätt tryck ovanför könsöppningen kan göra att penis blir synlig. Vuxna hanar har ofta även tydligt synliga testiklar.
Hos honor sitter könsöppningen närmare analöppningen och har vanligtvis en tydlig Y-form. Hos unga marsvin kan könsbestämningen vara svårare, och vid osäkerhet bör en erfaren person eller veterinär hjälpa till.
Marsvin blir könsmogna redan vid 3–5 veckors ålder, vilket innebär att hanar och honor måste separeras tidigt om man inte planerar avel.
Dräktigheten varar i cirka 59–72 dagar och en kull består vanligtvis av 1–6 ungar. Till skillnad från många andra gnagare föds marsvinsungar mycket välutvecklade. De är fullt pälsade, har öppna ögon och kan börja äta fast föda redan samma dag som de föds.
Om avel inte planeras rekommenderas att hanar kastreras eller att könen hålls strikt åtskilda för att undvika oplanerade kullar.
En flytt innebär en stor förändring för marsvin. För att minska stress och hjälpa dem att känna sig trygga är det bra att tänka på följande:
Har du mer information om arten? Skicka gärna information till oss så uppdaterar vi artbeskrivningen
Skicka information
Danmark
Norge
Sverige
