Campbells dvärghamster
Campbells dvärghamster (Phodopus campbelli) härstammar från torra stäpp- och gräsområden i delar av Mongoliet, norra Kina, Kazakstan och Ryssland.
Arten är nära släkt med den sibiriska dvärghamstern (Phodopus sungorus). De båda arterna kan korsas med varandra, och det förekommer tamhamstrar med hybridbakgrund. Vid seriös avel är det därför viktigt att känna till djurens ursprung och undvika oavsiktlig korsning mellan arterna.
Campbells dvärghamster är en liten och kompakt hamster med kort och tät päls. Den naturliga färgen är brungrå med ljusare undersida och en tydlig mörk rygglinje.
Till skillnad från den sibiriska dvärghamstern utvecklar Campbells dvärghamster normalt inte samma tydliga vita vinterpäls.
En vuxen individ blir vanligtvis omkring 8–11 centimeter lång och väger cirka 30–50 gram.
Genom avel har flera färg- och teckningsvarianter utvecklats, bland annat agouti, opal, argente, svart och olika tecknade varianter.
Campbells dvärghamster är ofta nyfiken och aktiv. Temperamentet varierar mellan individer, men med lugn och regelbunden hantering kan många djur bli relativt tama.
Campbells dvärghamstrar lever vanligtvis omkring 1,5–2,5 år, men vissa individer kan bli äldre med god skötsel och lämplig utfodring.
De är främst skymnings- och nattaktiva och är därför vanligtvis mest aktiva under kväll, natt och tidig morgon.
Under sin aktiva tid ägnar de sig bland annat åt att:
I naturen lever de i tunnelsystem under marken. Även tamhamstrar har därför ett starkt behov av att kunna gräva, gömma sig och bygga gångar.
Under dagens viloperiod bör hamstern få möjlighet att sova ostört.
Campbells dvärghamster kan leva socialt med artfränder, och enligt Jordbruksverkets regler ska gnagare, med undantag för guldhamster, som huvudregel hållas i par eller grupp om det inte finns särskilda skäl. Jordbruksverket anger även att de flesta gnagararter, förutom guldhamster, ska bo minst två och två.
Stabila par eller mindre grupper av djur som vuxit upp tillsammans fungerar ofta bäst.
Vid grupphållning måste djurens beteende följas noggrant eftersom konflikter kan uppstå. Om ett djur utsätts för allvarlig aggression, stress eller skador kan det finnas särskilda skäl att separera djuren.
Boendet bör innehålla flera gömställen och strukturer som gör att djuren kan komma undan och ur synhåll för varandra.
Vid introduktion av nya individer ska hänsyn tas till bland annat ålder, kön och temperament. En etablerad grupp bör inte förändras i onödan.
Könsmogna djur av olika kön ska inte hållas tillsammans om avel inte är planerad.
Campbells dvärghamster behöver ett rymligt och rymningssäkert boende med god golvyta och möjlighet att gräva, gömma sig och söka efter föda.
Enligt Jordbruksverkets minimikrav för dvärghamstrar ska boendet ha minst 0,09 m² tillgänglig yta.
Vid grupphållning ska varje djur ha minst 0,045 m².
För en avelshona med kull vid grupphållning krävs minst 0,045 m².
Utrymmets kortaste sida ska vara minst 20 cm och höjden minst 20 cm.
Dessa mått är minimikrav. För god djurvälfärd rekommenderas större utrymme som ger bättre möjligheter till grävning, födosök och annan aktivitet.
Terrarium, akvarium med säkert nätlock eller andra välventilerade och rymningssäkra boenden kan fungera bra.
Dvärghamstrar ska enligt L80 ha en bolåda fylld med rent och torrt bomaterial. Bolådan ska vara minst 14 cm lång, 11 cm bred och 10 cm hög. Om flera dvärghamstrar hålls tillsammans ska alla djur kunna få plats i en bolåda samtidigt.
Boendet bör placeras på en lugn plats utan drag, starkt direkt solljus eller stora temperatursvängningar.
Hamstrarna ska skyddas mot både kraftig värme och kyla och kunna uppnå termisk komfort.
Normal rumstemperatur fungerar vanligtvis bra.
Belysningen bör följa en regelbunden ljus- och mörkercykel så att djuren får en naturlig dygnsrytm.
Eftersom Campbells dvärghamster främst är aktiv under kväll och natt ska den samtidigt kunna dra sig tillbaka till mörka och skyddade sovplatser under dagen.
Campbells dvärghamstrar är mycket små och kan ta sig igenom smala öppningar.
Boendet ska därför vara rymningssäkert.
Kontrollera regelbundet att:
Även lekhagar och andra tillfälliga utrymmen ska kontrolleras noggrant innan hamstern släpps ut.
Campbells dvärghamstrar är renliga djur som ofta väljer särskilda områden som toalett.
Undvik att rengöra hela boendet oftare än nödvändigt eftersom hamstern använder dofter för att känna igen sin miljö.
Campbells dvärghamster är allätare och behöver en balanserad kost med både vegetabiliska och animaliska inslag.
Dvärghamstrar ska enligt Jordbruksverkets regler ha fri tillgång till foder och alla gnagare ska ha fri tillgång till vatten.
Campbells dvärghamster har en benägenhet att utveckla diabetes och kosten bör därför inte innehålla stora mängder socker eller andra söta livsmedel.
Små mängder lämpliga grönsaker kan ges, exempelvis:
Mindre mängder animaliskt protein kan också ingå, exempelvis lämpliga insekter eller små mängder kokt ägg.
Delar av fodret kan med fördel spridas i ströet så att hamstern får möjlighet att söka och samla föda.
Campbells dvärghamstrar försöker ofta dölja sjukdom och smärta. Förändringar i aptit, vikt, aktivitet eller beteende bör därför tas på allvar.
Campbells dvärghamstrar kan bland annat drabbas av:
Diabetes är en särskilt viktig hälsorisk hos arten. Tecken kan bland annat vara ökad törst, ökad urinering, viktnedgång eller förändrat allmäntillstånd.
Hamstrar är små djur som kan försämras snabbt vid sjukdom. Veterinär bör därför kontaktas tidigt vid tydliga sjukdomstecken.
Campbells dvärghamstrar är aktiva djur som behöver dagliga möjligheter till fysisk aktivitet och naturliga beteenden.
Springhjulet ska vara tillräckligt stort för att hamstern ska kunna springa med en naturlig kroppsställning.
En varierad miljö hjälper hamstern att utföra naturliga beteenden och minskar risken för understimulering.
Campbells dvärghamstrar bör hanteras lugnt och försiktigt.
Låt gärna hamstern själv komma fram till handen i stället för att gripa den ovanifrån.
Vid lyft kan båda händerna kupas försiktigt runt djuret. Ett litet rör eller annan trygg behållare kan också användas för att flytta en hamster som ännu inte är van vid hantering.
Hantering bör ske nära golvet eller över en säker yta eftersom hamstrar är snabba och kan hoppa ur händerna.
Hamstern ska inte lyftas eller bäras i ben, nackskinn eller andra kroppsdelar.
Undvik att väcka en sovande hamster för vanlig hantering.
Könet hos Campbells dvärghamstrar kan vanligtvis bestämmas genom att försiktigt undersöka djurets undersida.
Hos hanar är avståndet mellan könsöppningen och analöppningen tydligt större än hos honor. Hos vuxna hanar kan testiklarna också vara synliga.
Hos honor sitter könsöppningen betydligt närmare analöppningen.
Hos unga djur kan könsbestämningen vara svårare. Vid osäkerhet bör en erfaren person eller veterinär hjälpa till.
Campbells dvärghamstrar blir könsmogna tidigt, ofta redan omkring 4–6 veckors ålder.
Hanar och honor som inte ska användas i avel behöver därför skiljas åt i god tid för att undvika oplanerad fortplantning.
Dräktigheten varar vanligtvis omkring 18–21 dagar.
En kull består ofta av omkring 4–8 ungar, men kullstorleken kan variera.
Ungarna föds nakna, blinda och helt beroende av modern. Ögonen öppnas vanligtvis efter ungefär två veckor.
Ungarna ska hållas tillsammans med modern, eller en likvärdig ersättare, så länge de behöver hennes mjölk och omvårdnad. Jordbruksverket anger generellt att gnagarungar, beroende på art, bör skiljas från modern först när de inte längre behöver hennes mjölk och omvårdnad.
Könen ska separeras i tid för att undvika oplanerade kullar.
Om en hona är eller kan vara dräktig ska detta anges vid försäljning.
Avel bör endast bedrivas med friska djur och med god kunskap om artens genetik, hälsa och beteende.
Campbells dvärghamster bör inte korsas med sibirisk dvärghamster inom planerad avel eftersom hybridisering kan medföra problem med både artbevarande och hälsa.
En flytt innebär en stor förändring för en Campbells dvärghamster. För att minska stress bör övergången ske lugnt och gradvis.
Campbells dvärghamster skiljer sig från guldhamstern genom att den enligt nuvarande svenska regler omfattas av huvudregeln att gnagare ska hållas i par eller grupp, om det inte finns särskilda skäl.
Samtidigt kan aggression förekomma även mellan djur som tidigare fungerat väl tillsammans. Gruppen ska därför kontrolleras regelbundet.
Tecken på problem kan vara:
Vid allvarlig eller återkommande aggression kan djuren behöva separeras.
Vid grupphållning ska dessutom alla dvärghamstrar kunna få plats samtidigt i bolådan, vilket är ett uttryckligt krav i L80.
Har du mer information om arten? Skicka gärna information till oss så uppdaterar vi artbeskrivningen
Skicka information
Danmark
Norge
Sverige
