Foto © Daniel Blom
Underbar fisk, med en underbar personlighet!
Fick tag på ett par modell större (hanen runt 20cm), tyvärr så hoppade honan ur karet och avled. Man märkte tydlig att hanen gick in i depression och låg bakom pumpen lr en sten. Ville inte äta och jag var rädd för att den skulle svälta ihjäl.
Efter några månader så fick jag tag på ett gäng med rejäla skalarer. Och jag släpte in änklingen tillsammans med denna grupp. *pang* sa det så färgade han upp igen spärrade upp sina fenor och faktiskt stimmade tillsammans med skalarerna. Så jä*la kul att se, blev nästan lite rörd av hur "mänskligt" hans sinnesstämning och beteende hade varit.
I förra veckan gick en bekants hane bort och jag fick då ta över hans hona som även den var av fullvuxen storlek. Och de verkade fatta tycke för varandra med en ggn. Nu står de alltid vid varandras sida och håller upp fenorna, äter bra och ser allmänt underbart välmående ut!
Jag hoppas verkligen att jag skall få lyckad lek denna ggn. Och kan varmt rekomendera denna ciklid.
Trevliga och fina Sydamerikaner som gör sig bra i lugna sällskapskar med inte allt för små innevånare. Som artbeskrivningen säger är det bra om de har tillgång till vegetabilisk kost i form av växter i akvariet och/eller tex. havregryn. De blir dock mycket aggressiva mot artfränder inför och under lek (vilket ju iofs inte direkt är unikt för "parbildande" ciklider), de tillhör dessutom de ciklider som om de väl kommit igång, leker konstant vilket kan va nått att tänka på innan man skaffar dessa fiskar.
Hade ett par VF M. insignis tillsammans med ett par Bujurquina moriorum (inte heller världens tuffaste ciklid) i ett 250-liters. När de andra började leka blev flaggorna rejält hunsade och vantrivdes så mycket att jag blev orolig, framförallt för honan. Men när de fick ett eget akvarium levde de upp och lekte efter en månad. Nu vaktar de flera hundra romkorn (mot vem?) och jag väntar med spänning på att få se hur bra föräldrar de är.
Jag har ett vildfångat par, som är inne på sin tredje kull yngel nu. En sak jag har märkt, är att deras aggressivitet tycks öka efter ett par lekar. Vid första leken tilläts de andra fiskarna äta i lugn och ro vid matningarna. Vid andra leken visade flaggparet ett lite större missnöje. Nu, vid tredje leken, blir de galna när de andra fiskarna försöker ta sig upp till ytan för att äta. Tror (och hoppas, annars är det nå´t fel på vattnet) att det var därför mitt sajicapar dog, de blev nog helt enkelt ihjälstressade. Nyckelhålsparet däremot tycks klara sig bra, för de ger igen när flaggorna attackerar. Hur som helst är flaggcikliden en fin ciklid, som oftast är fredlig, men som tyvärr kan tugga i sig mjukbladiga växter.
Radera din kommentarkan konstatera att de är glupska... iaf de som jag har. Provtuggar på allt som kommer i karet. Åt upp några fantomtetror för nmig innan jag flyttade stimmet. Försökte provsmaka pansarbalarna men fisk ge upp och vattenpesten har fått en intressant formklippning av deras framfart
Radera din kommentarjag tycker dessa fiskar är väldigt intressanta att titta, skiftar i förgmönster och är väldigt livliga.
dom kan vara en aning aggresiva när andra "mindre fiskar" kommer in på deras revit och får då svarta ränder längs hela kroppen.
Min erfarenhet är att hanar kan vara aningen aggressiva mot varandra. Efter att de parat ut bör man avlägsna de överflödiga fiskarna för att behålla lugnet i akvariet.
