.//Inger
-
Det pratades faktiskt om krokar och bågar på radion i veckan. Du har helt rätt - norröver är det krokar som gäller.
//Inger"Felix qui potuit rerum cognoscere tempus" - Lycklig är den som förstår händelsers orsaker
. -
¨Tack! Då blir det en till kväll framför datornHärligt att höra, Helene!
Det har ju blivit några trådar här på forumet, och om du gillar att läsa lite längre trådar med många bilder och filmer så har du två till här:
/Helene
180 liter växt- räk- och guppykar samt 275 liter SA-inspirerat.Kommentar
-
Här heter det "pillarumpgodis"
/Anders
Medlem i NCS - givetvis!Kommentar
-
Jaa... det kan kanske vara dags för en liten uppdatering i tråden.
Tanganyikaintresset är ju inte översvallande här på zoopet, men jag kan ju ändå berätta lite om vad som händer i 540-t-karet, där en ganska mäktig Neolamprologus gracilis-koloni håller på att bildas.
Det här är en typ av ciklider som många anser vara trista och färglösa - och, ja, jag kan hålla med om att just N. gracilis kanske inte har så mycket att erbjuda vad gäller färgprakt - men desto mer när det handlar om intressant beteende.
För min egen del gillar jag att ställa i ordning art-kar, speciellt då man verkligen vill studera ett intressant beteende.
När jag startade detta kar ville jag egentligen utgå från ett par, och låta detta par bli starten för en växande koloni. Men, som det nu blev tog jag hem sju fiskar. En dog ganska omgående och nu är det följaktligen sex fiskar.
Ett par har bildats och fyra yngelkullar lever nu i en koloni som har spridit sig över hela karet.
Mycket intressant, trots fler parbildningar, är att de vuxna fiskarna mer och mer tycks samarbeta (även om vissa stridigheter uppstår). Det verkar alltså som att ynglen nu bidrar till att kitta ihop de vuxna.
Ynglen går obehindrat in i alla grottor, skrevor, skrymslen och vrår, och blir inte på något sätt jagade, uppätna eller hotade av de vuxna sex fiskarna.
Ett nytt par har etablerats (par nr. 2) och här spelar även den dominanta (honan/hanen?) i par nr. 1 en stor roll.
Denna/e har full tillgång till par nr. 2:s lekplats och det ser ut som att hon/han "tittar till" eller inspekterar par nr. 2:s eventuella lekplaner.
Detta är helt magiskt att sitta och titta på. Man får förvisso sitta ganska länge framför burken för att se alla skeenden och nyanser i beteendemönstret, men det är värt varenda minut.
Kommentar
-
Just Tanganyika tror jag är för de med ett specialintresse just för att det är så intressant. Jag känner i alla fall så att jag nu som nybörjare varken har kunskapen eller erfarenheten att uppskatta det. Jag är ju lycklig bara mina fiskar simmar runt. Så det är otroligt härligt att läsa om din glädje över detta kar just för att det inger ett hopp om att den här kärleken till akvariefisk kan vara livslång (därmed inte sagt att du är på dödens rand).
Att när man gjort ifrån sig allt detta med färg och form så finns där något annat, en oslipad diamant, som bara man ser den från rätt håll och med rätt ögon är otroligt vacker./Helena,
Zoopets norska inslag. Har en salig blandning av stort och smått, vått och torrt.Kommentar
-
Ja, jag förstår vad du menar. Jag har ju hållt på med akvarium sedan jag var 10 år... alltså en bit över 40 års akvarieintresse i dagsläget.
För min del är akvariehållningen något jag verkligen ser mig själv hålla på med långt in i pensionsåldern.
Jag gillar ju en hel del andra inriktningar inom akvaristiken också, främst SA, som nog är ett större intresse än Tanganyika.
Vad som är så roligt med många ciklider från Tanganyikasjön, förutom deras mycket intressanta beteende, är att det är facinerande med inredningsaspekten - ofta sten, men också mycket sandinredningar. Sedan är de flesta av dessa ciklider mycket lätta att hålla, speciellt när man lär sig de olika arternas behov. Dessutom tycker jag mig märka att de sällan, eller aldrig dras med sjukdomar. Undantaget här är väl exempelvis de herbivora arterna som t.ex. Tropheus - som ibland kan dra på sig lite skitgrejer.
Kommentar
-
Tanganyika är ju så jädra fränt, men jag blir mer och mer tveksam till att verkligen försöka med prinsessor i mitt lilla hörnkar, nu när jag följer stugtråden och ser hur det "skall" vara...
Jag börjar luta åt att köra L. ocellatus istället!Kommentar
-
Det är ju bara 80-90L så efter att ha tittat på lite av dina filmer börjar jag faktiskt tänka om, sedan slipper jag kanske bygga om möbeln om det inte blir aktuellt med ett stenröse från helvetet...Kommentar
-
Ja, det kanske, efter en tid, blir i minsta laget. Känner du för ocellatus så fungerar ju runt 100-liter om man startar med en lite lagom grupp på 4-6 stycken. Inred med sand, några mindre stenar och fyll på bottnen med snäckskal - så har du ett fränt kar och, framför allt, full action - hela tiden.
Några filmer med L. ocellatus (tyvärr filmat med en gammal dålig kamera, så bildkvaliteten är usel..) i 100-liter.
Här en hane som befruktar ägg;
Här lite annat - honor som fajtas, grävande, yngel och annat...
Kommentar
-
Åååh vadjag längtar till att jag får ner Helianthusarna i drickat. Ska bli så kul att få beskåda detta på hemmaplan 😃Jaa... det kan kanske vara dags för en liten uppdatering i tråden.
Tanganyikaintresset är ju inte översvallande här på zoopet, men jag kan ju ändå berätta lite om vad som händer i 540-t-karet, där en ganska mäktig Neolamprologus gracilis-koloni håller på att bildas.
Det här är en typ av ciklider som många anser vara trista och färglösa - och, ja, jag kan hålla med om att just N. gracilis kanske inte har så mycket att erbjuda vad gäller färgprakt - men desto mer när det handlar om intressant beteende.
För min egen del gillar jag att ställa i ordning art-kar, speciellt då man verkligen vill studera ett intressant beteende.
När jag startade detta kar ville jag egentligen utgå från ett par, och låta detta par bli starten för en växande koloni. Men, som det nu blev tog jag hem sju fiskar. En dog ganska omgående och nu är det följaktligen sex fiskar.
Ett par har bildats och fyra yngelkullar lever nu i en koloni som har spridit sig över hela karet.
Mycket intressant, trots fler parbildningar, är att de vuxna fiskarna mer och mer tycks samarbeta (även om vissa stridigheter uppstår). Det verkar alltså som att ynglen nu bidrar till att kitta ihop de vuxna.
Ynglen går obehindrat in i alla grottor, skrevor, skrymslen och vrår, och blir inte på något sätt jagade, uppätna eller hotade av de vuxna sex fiskarna.
Ett nytt par har etablerats (par nr. 2) och här spelar även den dominanta (honan/hanen?) i par nr. 1 en stor roll.
Denna/e har full tillgång till par nr. 2:s lekplats och det ser ut som att hon/han "tittar till" eller inspekterar par nr. 2:s eventuella lekplaner.
Detta är helt magiskt att sitta och titta på. Man får förvisso sitta ganska länge framför burken för att se alla skeenden och nyanser i beteendemönstret, men det är värt varenda minut.
Kommentar
ApeviaX 
X-Aquatic
Kommentar