Ville bara säga att beskrivningen ovan stämmer till punkt och pricka: en snäll, tillbakadragen på gränsen till skygg, fisk, som tycker mycket illa om starkt ljus. Det är faktiskt den första fisk jag nånsin haft som verkligen vägrat lära sig leva i starkt ljus. Ger ett lugnt intryck: den är ständigt i rörelse, men i mycket makligt tempo.
Hanarna kan smågruffa med varandra ibland, men tillochmed då går det rätt lugnt till, som om de inte riktigt orkar bry sig.
Utan tvekan den snällaste och lugnaste barb-art jag någonsin sett.
Mina har såvitt jag vet inte lekt än.