Akvariestugan

[Mats Bryzell]

Som du kanske noterat Mats så blir jag extra nyfiken när du använder grenar och rötter från skog och trädgård. Antingen sitter du på en massa kunskap om träslagen som jag gärna tar del av, eller så är du en 'gambler'...?
Jag har genom åren lyckats förvärva en del akvarierötter (eller i alla fall sålda som sådana) som blivit mjuka eller liksom ruttnat inifrån och blivit ihåliga. Dessa rötter orsakade vattenproblem som det tog tid att spåra källan till.
Har du lärt dig vilka trädslag som alltid fungerar ok? Som jag förstår det så vet du inte vilket trädslag din stubbe hör till. Räcker det med att det ser ut som lövträd för att vara ok? Eller kan du utifrån hårdhet och tyngd avgöra att förruttnelsen kommer gå långsamt?

Ammonium/nitrat/nitrit och alger. Allt trä bryts ner och bidrar med lite "avfall" men det är inte på en problematisk nivå Mina dåliga rötter ruttnade så fort att den biologiska filtreringen inte kunde hänga med.

Nja, jag vill inte påstå att jag har någon speciell kunskap om träslag, förutom den kunskap jag genom erfarenhet förvärvat under årens lopp.
Så, man skulle nog kunna säga att att jag "gamblar", men med stor förvissning om att det skall fungera.

Förutom de grejer jag köpt i zoohandeln, har jag använt mig av Ek, Körsbär, Plommon, Päron, Syrén, Hassel, Alm och några till. Detta är hyfsat hårda och kompakta träslag som inte på något vis har mjuknat eller ruttnat - i mina kar. Det är snarare så att de på något sätt har konserverats och blivit hårda.

Jag stack ner näven i karet nu och klämde lite på de grenar och stammar från Alm-, Syren-, Plommon- och Päronträd som finns i karet, och som har funnits där i några år - stenhårda och fina. Så man kan kanske säga att jag lärt mig vad som fungerar.
Är de trädetaljer jag hittar mjuka och murkna bryr jag mig inte om att använda dom - man förstår instinktivt att det inte kommer att fungera.

Stubben jag hittade är helt torkad och jag har pillat på träet och det känns hårt och kompakt, inga mjuka delar som faller av och då gör jag bedömningen att det skall fungera i karet.
Jag ser på barken och träet i sig att det är ett lövträd, vilket vet jag, som sagt, inte men jag har "på känn" att det kommer att fungera fint.
Tyngd och hårdhet spelar alltså in när jag avgör vad som kan passa. Stubben är hård men ganska lätt och det kan kanske innebära att den i viss grad faller ihop med tid - men det återstår att se.

Kanske är det vattnets sammansättning - det jag mycket slarvigt kallar; "mjukt/surt/lågt ph", som gör att det trämaterial jag använder inte mjuknar och ruttnar bort. Det bildas inte heller några mulmdepåer förutom det jag kallar; god mulm, alltså små träflisor och barkbitar som på inget sätt skitar ner.

Jag har en rutin med vattenbytandet som är strikt och snål, vilket betyder att jag inte byter så mycket vatten varje gång - runt 25% någon gång var tionde till fjortonde dag. Denna rutin får man ju givetvis reglera beroende på hur mycket fisk och belastning man har i karet.
Det här är en formula och metod som jag har funnit passa de ideal jag har och har fungerat mycket fint med exempelvis Scalare, Discus och massor av andra ciklider, malar och tetror.
Det blir en fin balans i karet efter något halvår, och när den balansen infunnit sig gäller det att hålla balansen kvar. Därför styr jag mina rutiner mer efter hur karet ser ut och luktar och inte efter en strikt regim där det absolut måste bytas en viss mängd vatten vid en viss tidpunkt. Karet "talar om" för mig vad som behöver göras eller åtgärdas.

Nu måste det ju också sägas att jag har en formidabel tur med sjukdomar och annat som alger och Cyano.
Jag kanske jinxar min tur nu, men dessa problem uppstår helt enkelt inte i mina kar. Det var länge sedan något knasigt hände.
Sedan kan det givetvis vara så att en eller annan fisk blir dålig av någon anledning, men jag går inte in och medicinerar (eller använder några andra medel) ett kar vid minsta lilla tecken på att någon fisk verkar hängig.

Jag har förstått att den eller de metoder jag använder mig av inte lirar med gängse metoder som de flesta andra använder sig av.
Därför har jag tonat ner mina kommentarer om detta här på formet betydligt, speciellt det senaste året - men jag följer intresserat alla mina favorittrådar, och kan jag hjälpa till med något tips eller idé om ciklidbeteende och inredning så är jag glad.

[LoGeek]

Tack för svar Mats, det är till hjälp!

Hur länge har du färska stammar och grenar på "tork" innan de kan läggas i ett kar?

Jag gillar din beskrivning av hur du sköter dina kar. Har kört några kar på liknande sätt genom åren och måste medge att det är en skön och välfungerande metod, förutsatt att den biologiska lasten är låg - något jag ofta återkommer till!

[Malawi_forever]

Nja, jag vill inte påstå att jag har någon speciell kunskap om träslag, förutom den kunskap jag genom erfarenhet förvärvat under årens lopp.
Så, man skulle nog kunna säga att att jag "gamblar", men med stor förvissning om att det skall fungera.

Förutom de grejer jag köpt i zoohandeln, har jag använt mig av Ek, Körsbär, Plommon, Päron, Syrén, Hassel, Alm och några till. Detta är hyfsat hårda och kompakta träslag som inte på något vis har mjuknat eller ruttnat - i mina kar. Det är snarare så att de på något sätt har konserverats och blivit hårda.

Jag stack ner näven i karet nu och klämde lite på de grenar och stammar från Alm-, Syren-, Plommon- och Päronträd som finns i karet, och som har funnits där i några år - stenhårda och fina. Så man kan kanske säga att jag lärt mig vad som fungerar.
Är de trädetaljer jag hittar mjuka och murkna bryr jag mig inte om att använda dom - man förstår instinktivt att det inte kommer att fungera.

Stubben jag hittade är helt torkad och jag har pillat på träet och det känns hårt och kompakt, inga mjuka delar som faller av och då gör jag bedömningen att det skall fungera i karet.
Jag ser på barken och träet i sig att det är ett lövträd, vilket vet jag, som sagt, inte men jag har "på känn" att det kommer att fungera fint.
Tyngd och hårdhet spelar alltså in när jag avgör vad som kan passa. Stubben är hård men ganska lätt och det kan kanske innebära att den i viss grad faller ihop med tid - men det återstår att se.

Kanske är det vattnets sammansättning - det jag mycket slarvigt kallar; "mjukt/surt/lågt ph", som gör att det trämaterial jag använder inte mjuknar och ruttnar bort. Det bildas inte heller några mulmdepåer förutom det jag kallar; god mulm, alltså små träflisor och barkbitar som på inget sätt skitar ner.

Jag har en rutin med vattenbytandet som är strikt och snål, vilket betyder att jag inte byter så mycket vatten varje gång - runt 25% någon gång var tionde till fjortonde dag. Denna rutin får man ju givetvis reglera beroende på hur mycket fisk och belastning man har i karet.
Det här är en formula och metod som jag har funnit passa de ideal jag har och har fungerat mycket fint med exempelvis Scalare, Discus och massor av andra ciklider, malar och tetror.
Det blir en fin balans i karet efter något halvår, och när den balansen infunnit sig gäller det att hålla balansen kvar. Därför styr jag mina rutiner mer efter hur karet ser ut och luktar och inte efter en strikt regim där det absolut måste bytas en viss mängd vatten vid en viss tidpunkt. Karet "talar om" för mig vad som behöver göras eller åtgärdas.

Nu måste det ju också sägas att jag har en formidabel tur med sjukdomar och annat som alger och Cyano.
Jag kanske jinxar min tur nu, men dessa problem uppstår helt enkelt inte i mina kar. Det var länge sedan något knasigt hände.
Sedan kan det givetvis vara så att en eller annan fisk blir dålig av någon anledning, men jag går inte in och medicinerar (eller använder några andra medel) ett kar vid minsta lilla tecken på att någon fisk verkar hängig.

Jag har förstått att den eller de metoder jag använder mig av inte lirar med gängse metoder som de flesta andra använder sig av.
Därför har jag tonat ner mina kommentarer om detta här på formet betydligt, speciellt det senaste året - men jag följer intresserat alla mina favorittrådar, och kan jag hjälpa till med något tips eller idé om ciklidbeteende och inredning så är jag glad.

Nu spekulerar jag lite. Men om man undviker trädslag som kan avge direkta giftiga ämne, så är det nog att torka träet ordentligt innan man sätter ner det i vattnet. Få ut vätska och annat som inte ska vara där. Så där tror jag nog att din största lyckandet är, att du torkar det rejält innan användning. Att sedan vattensänka dom och tillföra "bra" vatten i trädet är nog också halva trolleriet.

[Mats Bryzell]

Tack för svar Mats, det är till hjälp! Hur länge har du färska stammar och grenar på "tork" innan de kan läggas i ett kar?
Jag gillar din beskrivning av hur du sköter dina kar. Har kört några kar på liknande sätt genom åren och måste medge att det är en skön och välfungerande metod, förutsatt att den biologiska lasten är låg - något jag ofta återkommer till!

Härligt att höra!
Att få trämaterialet helt torrt tar lite olika tid beroende på träets beskaffenhet. Från färskt till helt torrt tar några månader. Jag brukar hela tiden samla på mig materiel och detta kan bli liggande flera år innan det kommer till användning.

[Mats Bryzell]

Nu spekulerar jag lite. Men om man undviker trädslag som kan avge direkta giftiga ämne, så är det nog att torka träet ordentligt innan man sätter ner det i vattnet. Få ut vätska och annat som inte ska vara där. Så där tror jag nog att din största lyckandet är, att du torkar det rejält innan användning. Att sedan vattensänka dom och tillföra "bra" vatten i trädet är nog också halva trolleriet.

Japp!

[LoGeek]

Härligt att höra!
Att få trämaterialet helt torrt tar lite olika tid beroende på träets beskaffenhet. Från färskt till helt torrt tar några månader. Jag brukar hela tiden samla på mig materiel och detta kan bli liggande flera år innan det kommer till användning.

Börjar inse att det 40 år gamla plommonträdet jag drog upp och körde på tippen var en stor tabbe....

[Manado]

Följer din tråd med stort intresse. Framförallt hur du lyckas skapa en naturlig biologi i akvariet. Jag har anammat en del av dina idéer i min burk somtex syrengrenar, Alkottar och eklöv. Funkar alldeles utmärkt men jag vågar inte släppa regelbundna vattenbyten ännu.

[Mats Bryzell]

Följer din tråd med stort intresse. Framförallt hur du lyckas skapa en naturlig biologi i akvariet. Jag har anammat en del av dina idéer i min burk somtex syrengrenar, Alkottar och eklöv. Funkar alldeles utmärkt men jag vågar inte släppa regelbundna vattenbyten ännu.

Halloj!
Jag tycker absolut att du skall fortsätta med regelbundna vattenbyten, en nödvändig, viktig och bra sak att hålla sig till.
När man märker att karet fått en fin balans och liksom blir "självgående" kan man låta karet styra i viss mån. Vattenbytarregimen kan då bli en aning mer lössläppt - alltså; man måste inte ha, låt oss säga, en absolut fixerad vattenbytardag med en exakt mängd vatten.
Det kan låta som en motsägelse att upprätthålla balans med en sådan metod, men balans följer inte alltid strikta tid- och mängdmått.
Vad som kan vara svårt är att lära känna sitt/sina kar och läsa av de små detaljerna.

[LoGeek]

Om man matar samma mängder med samma intervall så kan vattenbytena också följa ett strikt schema med samma dag och mängd. Mängden anpassar man in med lite känsla efter ett tag. Finns ingen magi i detta utan karet har bara mat in och vatten ut... dessa måste ligga i balans.

[Mats Bryzell]

Om man matar samma mängder med samma intervall så kan vattenbytena också följa ett strikt schema med samma dag och mängd. Mängden anpassar man in med lite känsla efter ett tag. Finns ingen magi i detta utan karet har bara mat in och vatten ut... dessa måste ligga i balans.

Visst.

[Manado]

Då kör jag vidare med det och försöker lära mig de små detaljerna