Fredagskväll....skönt
precis kommit hem och andats ut i en lång skön suck. Äntligen lite ledigt, ja även om jag bara är ledig nu över helgen är det höstlov nästa vecka och det märks faktiskt på jobbet inge möten inbokade nästa vecka.....riktigt skönt.
Jag säger ju att det inte händer något nytt i kare här hos mig men det stämmer ju inte . Det händer ju något nytti karen nästan jämt bara att det kanske inte riktigt är så mycket att skriva om. Fast det stämmer ju inte häller för man kan ju skriva om precis vad som helst, så helt ärligt är det nog bara så att jag inte riktigt har prioriterat akvariumen här i mitt liv på ett tag, därav bilder på skitiga kar i förra inslaget. Men nu är det helg igen där det bara blir akvarium på göra listan.
Mina stora diskusar skall få flytta in i ett tomt kar, jag måste se hur de funkar nu, de skall få sin cloraminT kur mot gälparasit innan de flyttas hem och det var ju den jag började med när allt gick åt pipsvängen. Så nu blir det at köra igen i ett tomt kar där jag kan hålla koll på vattnet, vattenbyten ovh matning. Samtidigt kommer Snake och Duckface få gå i ett eget kar för att se om jag kan få bukt med deras simblåseproblem. Med diskusarna hemma kan jag väl säga att det i stort sätt är bra. Tyvärr känns det dock som det alltid är något. För en vecka sedan började en San Merah , en av de absolut vackraste , djupröd med riktigt mörkblått i yttersta fenkanten, rusa runt i faslig fart och slå i väggarn, Detta skedde då och då, jag vet inte varför för mestadels så var allt bra, den åt och var precis som vanligt. Sedan kunde den plötsligt få fnatt och bara köra på som en galning igen. Detta höll på i fyra dagar, det spelade ingen roll om det var släkt eller tänt om jag bytt vatten eller inte. På femte dagen, igår morse låg den död på botten när jag tände.Vackert röd men död. Det vanliga är ju när en diskus dör att färger och täckningar bleknar, men denna var kraftigt röd trotts att den var stendöd. Det fick men att tänka på min första döda diskus, min lilla leopard hona som dog två veckor efter jag fått henne, Kate hette hon. Don hade också kvar både färg och ränder. Det gjorde ju att Patric funderade på om det var något nervfel, typ att hon slagit i rutan och dött direkt. Undra om hon också hade rusat och slagit ihjäl sig. Vi kunde ju inte riktigt hitta orsaken till hennes död. Tyvärr har jag ju haft en del döda diskus emellan den första och den senaste men det är bara dessa två som varit lika vackra i färgen efter sin död. Mycket otäckt det här med rusningarna iallafall....och igår började min vita ghost eller vit butterfly hette han nog på precis samma sätt..... suck, vill mina diskus ta livet av säg.....jag bara frågar.....
Men naturligtvis är det ju inte bara problem, tror visst jag blivit lite för gnällig nu på sista tiden.... ett Ivanacara Adoketa par leker igen. Det är tredje gången nu, honan ligger i håligheter i en trädstam och tittar fram emmelan åt och hanen simmar stolt runt och vaktar. Får se om det kan bli något denna gång. Om det fortfarande ser så ut på söndag skall jag försöka att fånga upp de övriga adoketa och flytta dem till ett annat kar . Det hade ju varit grymt om jag kunde föda upp Ivanacara Adoketa, mina är ju dessutom vildfångade vilket känns extra kul att det då leker.
Ja som sagt, helg, undrar om jag inte skall ta och öppna en kall öl nu och njuta av ledigheten. Kram på er.
-
Ja, jag är otroligt nöjd med färgerna. Och helt ärligt är det sällan jag ser någon som har finare färg på sina diskusar. Jag vet inte om det beror på odlaren, maten, eller belysningen.....ja eller en kombination av allt. Men de är verkligen underbara, i sol ljus ser de nästan självlysande ut.Lämna en kommentar:
-
Hej.
det är ju alltid svårt med varför vissa arter blir favoriter. Men hos mig tror jag att det är de arter som inte bråkar med andra utan lever sina liv sida vid sida. Just i min grupp nyckelhålciklider ser jag aldrig minsta tendens bråk varken inom gruppen eller med de andra arterna. De verkar liksom så nöjda med livet de lever. De är lugna, men inte tråkiga alltid sysselsatta med det lilla liksom. Och min grupp på sju nyckelhål håller liksom alltid ihop, stimm är säkert fel men de är verkligen en grupp. Jag har inte sett mycket av lekbeetende dock, börjar fundera på om det bara är hanar jag har . Fast så är det säkert inte, men ingen lek. Ibland funderar jag på om de skulle få ett kar för sig själva, kanske bara med tetror som sällskap , men å andra sidan går de så bra med diskusen så det känns inte som det är därför det inte blir lek. Så en lätt och bekymmersfri art som jag bara älskar.Lämna en kommentar:
-
Jätte fina bilder. Det är så fantastiskt vilka färger fiskar kan ha, dina ser nästan självlysande ut, när dom färgar ut så braLämna en kommentar:
-
Verkligen vackra fiskar!
Jag har läst att du verkligen gillar Nyckelhålscikliden. Vad är det med den arten som är så tilltalande? Frågar därför att jag själv är intresserad av att skaffa arten.Lämna en kommentar:
-
Händer inget nytt hos mig.
men står ni ut med lite skitiga kar kommer några bilder från ikväll....
Lämna en kommentar:
-
-
-
-
Hahaha, du är för härlig
De flesta går med förnekande oro...-Tänk OM det börjar läcka. Ekenberg resonerar helt lugnt -Tänk NÄR det läcker.Lämna en kommentar:
-
Ja, jädrans vilket kar......Hej Ekenberg,
Spana in länken från Blocket. De ultimata diskusakvariet ju
Tänkte DIREKT på dig när jag såg det
https://www.blocket.se/annons/gotebo...25_10/92467977
men alldeles för stort för mig, tänk när det läcker.....Lämna en kommentar:
-
Hej Ekenberg,
Spana in länken från Blocket. De ultimata diskusakvariet ju
Tänkte DIREKT på dig när jag såg det
Lämna en kommentar:
-
Thomas - vad skönt att läsa att du planerar för framtiden igen och att allt verkar stabilt. Låter toppen att du dessutom får hjälp av två inredningsproffs när det blir dags!Lämna en kommentar:
-
-
men... JA... jag är på att vara med och pilla lite med rötter
Lämna en kommentar:
Lämna en kommentar: