Är så himla imponerad av mina Guianacara Owroewefi. De har nu i ett kar med Redback Skalarer, Discus och flera andra Owroewefi klarat ynglen i över 14 dagar. Det som nästan är mest fascinerande är att ynglen inte rörs av de andra Owroewefi. Sett vid ett flertal tillfällen att ynglen simmar in på någon annan Owroewefis revir och rakt under någon vuxen individ utan att bli uppäten. Otroligt fascinerande. I filmen ser ni den duktiga honan:
Drömmen om ett Discusakvarium
Kollaps
X
-
Just det där med fullifasen stämmer precis Inger. De är kaxiga utan att flippa över kanten. Så det räcker med markeringar och annat. Inte ett köttsår så långt ögat når. Enda revan jag sett är när en av Woffarna ville bygga ut med en ytterligare källarvåning i sitt residens. Då fick han en stor rot i skallen. Men det kan man ju förstå.
Däremot är Guldancistrusarna sura efter vattenbytet. Här är två hanar där den ena är 17 cm inkl. stjärtfena som ryker ihop.
Lämna en kommentar:
-
Ujujuj, villhakänslan förstärks ytterligare efter den filmen, dom ser så chamigt fullifasen ut också
//IngerLämna en kommentar:
-
Bara att hålla med Pia. De klarar ju dessutom i en större burk leva riktigt tätt utan att skada varandra. Ser du på fenor så syns det ofta knappt en skråma.Lämna en kommentar:
-
Åhhh... Skall allvarligt fundera på att se om jag kan få tag på ett par till hösten, saknar dem såååå
de är urcharmiga och alldeles underbaraLämna en kommentar:
-
Här kommer lite senaste nytt från Diskusgatan. Mina Guianacara Owroewefi är fantastiska föräldrar. Ynglen på filmen håller till baktill i karet. Men du ser en av mina Skalarer simma förbi. Du ser Owroewefi flörta, imponera och en del annat. Ynglens är halsbrytande att se när de sticker ut efter mat ibland. Men när du ser på filmen: håll med om att Owroewefi är maffiga. Blir lite småkär i dom dagligen. Min kvinna likaså. Alla duktiga föräldrar ligger på plus hos henne.
Guianacaror är jag allt mer förtjust i och kommer att titta runt vad jag skulle kunna ha mer. Urcharmiga arter. Så länge de har yngel så tömmer och fyller jag med två slangar där påfyllningsslangen sitter precis vid rätt ytnivå. Så om det tystnar är det för mycket vatten i karet, plaskar det rejält för lite, Sådär får det gå tills vattnet känns fräscht. Är karet sunt tillsätter jag inget alls i vattnet.Lämna en kommentar:
-
men det är ju då man har lite erfarenhet och ser på fiskarna att nu måste jag göra rent lite extra =D Man lär ju känna dom och ser ju om dom simmar annorlunda eller ändrar beteenden =)
så skönt det gick så enkelt att få till det igen så dom vart glada =)
Jag ser på mina räkor när sådant är dags före fiskarna, dom bleknar lite. Men man får se upp för det kan ju vara skalbyten på G medLämna en kommentar:
-
Jag har precis haft samma förlopp. Regelbundna vattenbyte men en längre period då jag inte gjort rent mitt filter. Mina fiskar uppträdde lojt och en var blek och visade ett sjukligt beteende men efter att ha gjort rent filtret (även här JBL Cristalprofi e 1901 som jag är nöjd med) var det liv och en helt annan lyster på fiskarna.
/JohanLämna en kommentar:
-
Vi snackar ofta här i forumet hur viktigt det är att låta processerna få sköta sig själv. Att inte lägga sig i. Sitta på händerna är ofta ett av de klokaste råd man kan ge en entusiastisk akvarist t.ex. Men det är viktigt ändå att hålla koll på sunda och osunda processer i karet. Mitt 450 asienkar t.ex. Du kan se hur det ser ut här:
Nåväl. Det kunde märkas att trots regelbundna vattenbyten att mina regnbågsfiskar blev lojare, lite skyggare. Några slutade äta och tunnade ut och dog. Mina nu 25 Garra Flavatra och vuxna Siameser höll sig undan. Var i det närmaste osynliga.
Rengjorde först innerfiltret (Juwels) filterkuddar. Veckan efter gjorde jag rent ytterfiltrets filtermattor (JBL Cristalprofi e1901 ett av de bästa filter jag ägt alla kategorier). Nu är alla fiskar, regnbågarna (Parkinsons Regnbågsfisk) och Garra Flavatra som nyfödda. Pigga, matglada, allt är stenkul. Alla rutiner som förut. Enda skillnaden är rengöring av igenklabbade filter.
Så i detta karet var det på väg att bli osunda processer i filtret trots goda VB-rutiner. Så glöm inte i alla våra inlägg att karet ska få sköta sig själv att ibland behöver filtret göras rent om det verkar gå lite sämre än det annars brukar göra i karet.
Hmm. Ser nu att de senaste 7 inläggen i Zoopet har mig som avsändare. Undrar om man fastnar i ett spam-filter snart.Senast redigerad av Bluewing; 26 May 2016, 18:39.Lämna en kommentar:
-
Lite som inför en städning hemma. Om jag då istället tänker på att detta är min hobby och då ingår detta i min vård av fiskarna. Att jag letar inför ett varmt skäl till det jag ska göra. Då släpper bromsen direkt. Om jag istället försöker "skälla" på mig själv (lite som en tuff och lite elak hockeytränare i Canada)för att komma igång då blir det å andra sidan tvärstopp.
Lämna en kommentar:
-
Jag skulle göra vattenbyte i söndags och har inte kommit igång än Som sagts ovan så räcker det ju att ta fram slangarna och det sen gör det sej självt. Men slangarna ligger kvar i städskåpet dom och nu är klockan alldeles för mycketLämna en kommentar:
-
Det är väldigt intressant med tanken om att befinna sig i ett konstant "nu" - där funderingar på "då" och "sedan" blir sekundära.
Jag kan relatera till Christers upplevda stress inför vattenbyte, ibland känns det lite trögt. Nyckelorden i det Christer skriver om i sitt inlägg är "att komma igång". Att komma igång är ett "nu" som ofta innebär framtagande av slangar, hinkar och andra förberedelser som i sig själva inte är så kul, men när man har förflyttat sig till nästa "nu", själva vattenbytet - och belöningen; vattenpåfyllnad, och senare; att se resultatet av ett fräscht vattenbytt kar - ja, då blir vattenbytandet en serie av "nu"-upplevelser som i helhet upplevs som positivt.
Jag har svårt att "komma igång" när jag skall skriva en artikel, sätta mig ner med en lång översättning eller ta mig an en korrekturläsning av en text någon annan människa har skrivit. När jag väl trängt igenom de första tröga minuterna, går det som en dans.
Någon sorts "mindfulness" är väl att landa i ett positivt "nu", att koppla av i nuet och öppna dörrar för de dolda talanger och kunskaper vi alla har inom oss - släppa fram dessa, bejaka dom och inkorporera dom i våra "nu"-sinnen - för att, med lite träning, äga dessa talanger och kunskaper helt och fullt.
Att lära sig nya saker, att tänka i nya banor (att inse att man ibland har fel) är roligt och spännande, men kan också göra ont - både fysiskt och psykiskt.
Stress kan, bland många andra faktorer, yttra sig genom att hjärnan ställs inför något okänt, eller ovant - men vi har verktygen för att klara av detta inom oss.
Det gäller bara att plocka fram dom.
Tycker du ringar in en viktig slutkläm nämligen att vi numera behöver öva oss i att bara vara. Så att vara närvarande är nog nyckeln till många goa sidoeffekter.Lämna en kommentar:
Lämna en kommentar: