Drömmen om ett Discusakvarium

[Jesper Broman]

Vad det än är som nu nu är frisk ifrån så är det ju underbart
Ännu roligare att karen också mår bra, men viktigast är ju du

[Bluewing]

Lite sommarhälsning från kärleksnästet på Diskusgatan så här i eftersommarvärmen. Sitter och leker med min nya kompis Apple Watch som förresten hälsar till alla Bilden ovan är tagen med den som fjärrkontroll för min iPhone på ett av mina tre Owroewefipar som alla leker samtidigt nu. Det gör även diskusarna också. Så här är det kärlek som gäller.

Nu kan ju prylkärlek vara lite fel egentligen men min klocka är liksom så rar och kontaktsugen så det gills liksom inte som prylfixering. Nåväl jag får väl sluta tjata om den och berätta annat.
I mina kar så är det faktiskt bra överallt. Diskuskaret är så harmoniskt så man liksom bara måste sitta och glo länge. Så trots alla alger så är karet i en sanslös balans igen. Det är så himla kul. Staghornen börjar bli färdiga med sin växtcykel och börjar backa och ersätts så smått med vajande plymer med penselalger. Något har ju släppt i min relation till mina kar så jag känner idag att jag litar på dem. Litar på att de kommer att fungera och har slutat leta dåliga tecken. Tycker karen också svarar på denna kolugna attityd genom att må bra och lukta skogstjärn. Allt vände när jag körde ett varv med naturmedlet Voogle sedan kunde jag snabbt sluta med det och bara köra på med vatten och PMDD.
Apropå just PMDD (gödning) så får faktiskt alla mina kar dubbel till tredubbel dos. Bara ett av dessa ger jag Co2 till. Men det växer så det knakar i de andra också.
Ibland dör någon fisk, av ålder eller annat. Precis som det är i naturen också.

Jag har varit ganska tyst här i forumet en tid och det beror på att jag haft en sjukdom under ett år. Inte valt att prata om det förrän nu då jag sedan en kort tid kan betraktas som helt frisk. Så just nu är jag smått berusad av livet i stort.
Så här hemma i karen, mellan mig och karen, mellan djur och människor råder en stor lycka och harmoni.
Har aldrig under mitt liv mått bättre och det tror jag smittat av sig på mina älskade akvarium också. Du som orkat läsa ända hit vill jag önska en riktigt trevlig kväll och helg. Hoppas att du också njuter av dina kar och inte intresserar dig för mycket för din oro runt kar och fiskar. I varje fall inte mer än nödvändigt.
Vi kan ge våra kar förutsättningar att blomstra men vi måste sedan lita på våra kar att de kan hitta den balans som jag tror naturen alltid söker. Min akvaristik har i alla tider varit ganska orosdriven. Nu när jag intresserar mig för det som händer och nyfiket ser hur det utvecklas då är det en helt underbar hobby <3

[Bluewing]

Tack Maths för intresset och omtanken. Nu har jag råkat ut för en del grejer privat senaste året som nog kan ses som bra mycket brutalare än din varmhårda stil. Men det vill jag inte gå in på här. Hur som helst så är det detta som öppnat ögonen även i magen så att säga, med lägre tempo och bättre livskvalité som följd.är man född med en hjärna som tror den är en Ferrari så behövs kanske det brutalare för att man ska förstå.
Det mesta av det som sker i livet fungerar ju som en undervisning eller skolning. Speciellt när allt vänds upp och ned.

[c90368]

Skönt att du har landat!

Jag har haft skåplass av åsikter som jag inte har skrivit, eftersom Mats B på ett mycket bättre sätt framfört mina tankar. Jag är lite mer rakt på och "brutal" vilket inte har känts som rätt medicin för dig de senaste åren.

Hoppas verkligen att du kommer upp på rätt bana nu och får en stabil njutning i framtiden

[Inger H]

Behövs och behövs [emoji12] Det är ändå kul att se att någon läser och är intresserad. [emoji4]

Eftersom att vi "känner" varandra ganska så väl vid det här laget, så förstår du vad jag menar . Fast jag förstår också att dom som kanske läser din tråd för första gången blir lite fundersam över mitt inlägg.
Kort sagt, eftersom att jag inte är någon mästare precis i att uttrycka mig så har även jag (efter ganska så lång tid) slutat med att stressa upp mig och gå i spinn när något verkar konstigt i något av mina kar. Det har tagit sin tid kan erkännas.
Nu har jag ju visserligen bara ett kar igång, men hoppas verkligen att "gå i spinnkänslan" håller i sig borta även framöver höstkanten .

//Inger

[Jesper Broman]

Är alltid intresserad av vad som skrivs i denna tråden

[Bluewing]

Behövs och behövs [emoji12] Det är ändå kul att se att någon läser och är intresserad. [emoji4]

[Inger H]

inga andra kommentarer eftersom det inte behövs :-)

//Inger

[Bluewing]

Drömmen om ett Discusakvarium

Roligt med era tankar, vänner
Har kommit hem nu efter 2 veckor på Gotland. Har haft appen Manything kopplad till en iPhone som jag haft på stativ så jag har dagligen kunnat se mina kära diskusar och Guianacaror i karet dagligen. Det har gått utmärkt med en kombo av Eheims Twin foderautomat med granulat och vegetabilier och Granntantsservice (inte Eheim) med större algtabletter.
Det var en sådan trygghet att kunna se dem dagligen.
Dety som är såååå himla härligt är ju att hela karet funkar så himla mycket bättre efter det att jag körde med naturmedlet Voogle ett tag. Det var som om hela karet kom på rätt köl. Så det har gått utmärkt med bara ett VB på 14 dagar i detta karet. Inte en mystisk prick på diskusarna efter detta. Mina L200 fem stycken äter som 17 och har fixat kosten i karet. De är helbusiga och lite småaktiga. En av de trevligaste L200 jag mött.

Sedan ett år tillbaka har jag av olika skäl behövt träna extra mycket i den mentala träningsteknik jag ofta "tjatar" om i en egen tråd. Den utökade träningen har gjort att jag nog är lugnare och avspändare än på väldigt många år.
Effekten av den träningen märks verkligen nästan starkast i relationen till mina kar. När jag nu är genomharmonisk så är karen så sanslöst tillfredställande att umgås med. Nästa som jag tänker (som jag var inne på i ett par inlägg tillbaka) att man nästa måste vara rejält lugn och cool för att fullt ut kunna trivas med det extremt lugna, coola tempo som är i ett kar.

Är man för stressad så blir det som att köra i 15 km i timmen på en motorväg för en helstressad hjärna. Då är det lätt att gå i spinn i sina kar. Det är faktiskt först nu sedan en 3 månader tillbaka som jag faktiskt fullt ut fattar mig på vad Mats Bryzell pratade om för flera år sedan. Har fattat det intellektuellt direkt. Men inte i magen. Nu när jag har ett tempo i hela kroppen som matchar det som händer i karet så blir det också bättre processer i karet. Karen kräver nästan ett lugnt stilla psyke hos ägaren. På så sätt funkar mina kar egentligen som ett slags GPS idag. När jag kan njuta av allt som "inte" händer i karen, om du som läser detta nu fattar mig rätt, så är jag i en balans som även jag mår bra av. Som gör mig friskare och stabilare. På så sätt är mina kar idag bättre än de flesta mediciner man kan ta för att lugna en överhettad hjärna. Kan sitta och glo i timmar på "ingenting alls" i karen.

Planer framöver är nog närmast att jag kommer att kicka igång mitt 180 sjukkar så att det också kommer i en god balans och kommer att suga ut en svärm Guianacara-yngel och dra upp dem på artemia och annat godis. Känner verkligen för att öppna ett fiskdagis igen En så trevlig och genomrobust art som Guianacara Owroewefi måste man ju helt enkelt dela med sig av till andra. Så att de också upptäcker denna sympatiska ciklid som man liksom inte kan tröttna på.

För övrigt har jag börjat fota igen. Men på helt prilliga saker. Upptäckte Instagram och har flippat ur ordentligt på stolliga motiv. Min favorit är nog detta:


Är du lika stolligt lagd som jag så sök på "bluewing57" på Instagram

[Mathias Nilsson]

Flikar in.

Jag matar, göder och byter vatten i mina kar. Rätt vad det är så ansar jag ganska mycket. Jag gör ingenting annat, någon gång. Pillar aldrig i karen mellan vattenbyten och ändrar inte på något vis akvariets förutsättningar.

På två år så har fisk enbart dött för att de hoppat ur akvarierna, olyckor händer. Ingen fisk har blivit sjuk, ingen har ens dött av ålderdom. Allt får sköta sig självt och det fungerar verkligen.

Det är så skönt, det fungerar alltid. Akvarier är inget måste, en hobby ska aldrig vara jobbigare än den är rolig. Jag är glad åt mina blommor, då slipper man all oro

[Christer5]

[Mu(sic)]

Det låter så himla klokt. Och viktigt också. (Jag har en massa tankar i huvet men jag kan inte formulera dom så nån förstår vad jag menar) Det ni pratar om är intressant

[Bluewing]

[Christer5]

Kanske det jag menar men jag skriver ju alltid kort

[Bluewing]

Ibland gäller det att sitta på händerna

Javisst Christer, så är det definitivt. Även om jag idag kanske njuter mer av att inte ens känna behovet av att använda händerna utan istället ett intresse för hur det utvecklar sig.