Drömmen om ett Discusakvarium

[Tommy Vestlie]

Nu är det ju så att jag har ett gäng barndomskompisar i mitt eget kar. Men som jag upplever det och fått till livs av kompetent och erfaret folk så är detta med att introducera nya diskusar i en befintlig grupp inte helt enkelt. Nu beror det ju på i vilken ålder diskusen är, så med ungdiskus som är i en vimsig gruppfas typ fjortisar är det nog helt enkelt. Men i en könsmogen grupp i en parbildningsfas är det nog tufft för de nya att komma in.
Så det finns flera faktorer som styr: ålder, gruppfas/parbildningsfas, storleken på karet, mängden revir.
Så i ett litet kar kan det bli helt omöjligt att introducera nya i en grupp som är i parbildningsfas och som har gjort klart hackordningen. I ett gigantiskt kar gissar jag att det inte är några problem.
Så skulle jag introducera nya diskusar i mitt kar (om jag hade haft utrymmen för det) skulle jag nog gjort om hela inredningen så att reviren måste omdefinieras, kört med mörkt kar någon dag, och hålla tummarna.
Om du sätter in en större, starkare diskus med temperament (de är ju väldigt olika som individer) så kommer nog den att klara sig bra, medans någon annan kan råka illa ut.
Vet att Inger köpte några gudomligt vackra blå diskusar från Tony och de kom liksom inte in i gruppen vad jag förstod.
Tror det är bäst att skaffa likvärdig storlek på diskusen man släpper i, med tanke på balansen i karet.
Tänker du på att ersätta den diskus som blev dålig, Tommy?

Tack för att du tog dig tid att svara. , alltid uppskattat.

Nja tänker mig nog inte göra något alls nu. Den Diskus som insjuknade frisknande till och som det ser ut just nu så mår alla sex bra, alla äter och umgås med varandra men med en hel del gruff, som sig bör i en grupp Diskus.

Däremot så är det relativt stor storleksskillnad på fiskarna och jag tycker att en av de minsta är lite i tunnaste laget, börjar faktiskt bli lite orolig för henne, medan de större individerna har väldigt fina former.

Tyvärr så var det just honan i det par som hade utvecklats som blev sjuk så någon lek var det länge sedan vi såg, de hittade liksom aldrig riktigt tillbaka till varandra efter det att hon frisknat till.

Min önskan är ju att alla växer upp till att bli stora välmående individer men här blir man ständigt påmind om genom allt man läser att det är väldigt osannolikt. Funderar därför en del på vad som är bästa nästa steg för att så småningom få en grupp vuxna och välmående diskusar. En pusselbit i mitt tänkande här var just hur det fungerar när man introducerar en eller fler nya individer till en väletablerad grupp.

[ansjo]

Personligen skulle jag aldrig blanda diskus med regnbågsfiskar, de kommer att stressa diskusen ganska ordentligt. Det är även stor risk att matningen blir ett problem....

[Mats Bryzell]

Personligen skulle jag aldrig blanda diskus med regnbågsfiskar, de kommer att stressa diskusen ganska ordentligt. Det är även stor risk att matningen blir ett problem....

Det är sannerligen en aspekt att beakta! Bra där, Anders!

[Einarsson]

Personligen skulle jag aldrig blanda diskus med regnbågsfiskar, de kommer att stressa diskusen ganska ordentligt. Det är även stor risk att matningen blir ett problem....

Det med, och just därför det inte finns någon mening med ett lekpar. Kommer inte bli något av ändå, och om man ändå bara ska "låta dem köra sitt race" kan man lika gärna ha en stor grupp. Det är min meningslösa åsikt. :-)

[Mats Bryzell]

Det med, och just därför det inte finns någon mening med ett lekpar. Kommer inte bli något av ändå, och om man ändå bara ska "låta dem köra sitt race" kan man lika gärna ha en stor grupp. Det är min meningslösa åsikt. :-)

Varför skulle det inte vara någon mening med ett lekpar i ett kar som har "sällskapsstil"?
Om vi nu bortser från att det kanske är en olämplig blandning med discus och regnbågsfiskar (som jag inte kan ett skvatt om), så kan väl ett etablerat par vara fantastiskt fint i ett klätt kar? Varför måste man absolut odla, föda upp och ta tillvara på de yngel dessa möjligtvis får?
Säg att Johnny, rent hypotetiskt, skulle ta bort regnbågarna och sätta ett färdigt par i karet - det skulle ju vara helfränt!

[Einarsson]

Varför skulle det inte vara någon mening med ett lekpar i ett kar som har "sällskapsstil"?
Om vi nu bortser från att det kanske är en olämplig blandning med discus och regnbågsfiskar (som jag inte kan ett skvatt om), så kan väl ett etablerat par vara fantastiskt fint i ett klätt kar? Varför måste man absolut odla, föda upp och ta tillvara på de yngel dessa möjligtvis får?
Säg att Johnny, rent hypotetiskt, skulle ta bort regnbågarna och sätta ett färdigt par i karet - det skulle ju vara helfränt!

Det var ju det jag sa att jag isåfall förutsätter att han plockar bort de andra fiskarna som bor där, annars blir det nog inte bra alls, och definitivt ingen yngelvård att skåda ändå.

[Mats Bryzell]

OK! Vi kanske missförstår varandra en aning. Jag menar bara att det kan vara trevligt att i ett kar (Johnnys jobbkar - om han nu sätter discus i detta) ha endast ett par discus. Man slipper då den ofta arbetsamma gruppindelningen med (faktiskt) parbildning, jagande av andra discusar och individer som på grund av detta dukar under.
För min del sätter jag inte likhetstecken mellan att ha ett etablerat lekpar och att ynglen till varje pris måste överleva.
Rödturkarna i mitt 540 klarade galant att yngelvårda trots horder av tetror, platys och ciklider som t.ex. Apistogramma,


Läser man noga skriver jag tidigare att jobbkaret faktiskt kan bli riktigt härligt utan discus!

https://www.youtube.com/watch?v=fDYUDvtIgnY

Från samma kar, med de discusyngel som blev kvar efter att föräldraparet blivit flyttat:

https://www.youtube.com/watch?v=G9TglorufBA

[Bluewing]

Åh vad trevligt det är att läsa om en intressant debatt i ämnet diskus. När en idé dyker upp så känns det härligast att testa det hela fullt ut i tanken. Men regnbågarna har sin plats i mitt kar så det är inte aktuellt med en flytt av dem alls. Den stress med diskus och regnbågar som kombo känns ju osund. Däremot så får vi se när regnbågarna blivit gamla och gråhåriga vad som händer i karet sedan.
Men mysigt att drabbas av Diskussug igen.
Tack Mats för underbara diskusbilder och film. Nu ska jag hem och kramas lite extra med de diskusar jag har.

[Bluewing]

En av mina mindre, men matglada diskushonor i karet blev efter helgens vattenbyten svart på exakt halva huvudet. Ser man henne framifrån så syns det att hennes vänstra sida är normalfärgad men höger sidan är svart på hela huvudsidan och även gällocket. Kroppen är normalfärgad. Skumt. Det ser lite smått komiskt ut och hon verkar inte må dåligt av det. Någon idé om orsaken?

[Inger H]

En av mina mindre, men matglada diskushonor i karet blev efter helgens vattenbyten svart på exakt halva huvudet. Ser man henne framifrån så syns det att hennes vänstra sida är normalfärgad men höger sidan är svart på hela huvudsidan och även gällocket. Kroppen är normalfärgad. Skumt. Det ser lite smått komiskt ut och hon verkar inte må dåligt av det. Någon idé om orsaken?

Skumt är ordet.

//Inger

[Mats Bryzell]

Fasen också! Jag vet att jag fotograferat ett par stycken av mina discusar som har haft precis samma svarta färg på halva skallen, men kan inte hitta bilderna just nu... Det gick över efter ett tag, och inget hände what so ever.
Det finns någonstans, djupt ner i annualerna, en eller flera trådar om just den här grejen - minns dock inte om det framgick varför denna "färgning" uppstår ibland.
Sorry, Johnny, att jag inte kan hjälpa dig mer just nu.

[Bluewing]

Tack, då vet jag att det kan hända så här. Så det räcker gott att bara veta att någon sett det och ännu bättre att det då försvann. Tack!

[Mats Bryzell]

Tack, då vet jag att det kan hända så här. Så det räcker gott att bara veta att någon sett det och ännu bättre att det då försvann. Tack!

No probs, Bro!
Det var den här rackarn som hade halva huvudet kolsvart. Linjen gick rakt mellan ögonen på honom, och ner vid munnen och runt gällocket.
Däremot kan jag inte hitta bilderna då detta skedde. Kan kanske hitta dom i datorn senare.

[ansjo]

Har sett detta på diskus med, men då att halva kroppen är svart men kommer inte ihåg vad det var. Jag vet att Kaj vet mer om det, men han är inte inne här så mycket längre...

[Mats Bryzell]

Halloj boys! Hoppas Kaj kikar in och enlightar oss!
Medan vi väntar på det gjorde jag en liten sökning på nätet, och det här är ett vanligt fenomen verkar det som.
Två teorier som stack ut ordentligt, alltså många liknande svar på olika sidor och forum, är att en discus kan slå i huvudet eller kroppen (halva svarta kroppar är vanligt också) när de går Tuppjucks-Yoda, får ett discusryck, med andra ord.
Vad som händer då är att vissa nervbanor som styr pigmentändringar bedövas och tillfälligt slås ut. En svart eller mörk färg "stelnar" då inom ett visst område, som ett blåmärke ungefär, men försvinner efter en tid.
En annan teori är att en snabb förändring av ph-värdet orsakar denna färgförändring...
Om något av detta är riktigt har jag ingen aning om, men vi kanske får ett ordentligt svar i sinom tid.