Akvariestugan

[Mats Bryzell]

Japp, jag håller med. Har man dessutom helt mörkt i rummet för övrigt så blir det en magisk, trollsk stämning. Men, jädrar vad svårt det är att få vettiga filmer på det - har försökt några gånger nu, men det blir för mörkt för att lägga upp på tuben... Men, jag skall försöka vidare!

[127bubbel]

Jag har bara innefilter i karen så då kanske dom inte behöver göras rent då, även om det skulle vara strömlöst i 4-5 tim? Har aldrig varit med om några längre strömavbrott tidigare så det är därför jag är lite ovetande om detta. Frågan är hur diskuslarverna tar det hela?

MVH/Freddan

[Mats Bryzell]

Jag var inne i Mathias Nilssons tråd och gaggade lite om hans nya inredning. Det är ofta så att vi diskuterar olika typer av inredningssätt och hur man förhåller sig till dessa. Jag vet inte om jag hjälpte eller stjälpte Mathias med mitt pladder i hans tråd – men vill utveckla lite hur jag ser på det. Jag gör det här i min tråd så slipper jag breda ut mig i hans.
Det finns en devis som går; ”Man måste kunna reglerna för att bryta dom”. Detta innebär att man på något sätt skall kunna några enkla regler för att få till en snygg inredning. Är detta sant? Svar; både ja och nej.
Att göra inredningar lyckade betyder ungefär att folk som betraktar karet tycker att det är snyggt och tilltalande. Finns det regler för detta? Nej, såklart inte – det handlar om tycke och smak. Det som är snyggt för mig kanske ser bedrövligt ut i någon annans ögon. Ändå verkar det som att vissa inredningar appellerar speciellt på flertalet människor.

Det finns flera vägar att närma sig bekymret och lösningen då man tycker sig ha svårt för att få till inredningar, och till att börja med så kan man jämföra detta ”med att inreda snyggt” med konst, musik och mat.
Är man konstnärligt lagd så börjar man ofta måla, spela, skulptera, skådespela autodidakt, med andra ord självlärt och utan vägledning. Likadant är det med matlagning, man lagar mat och testar otaliga gånger innan det blir bra. Den som har lite ”feeling” för någonting får ofta ett försprång, då saker och ting kommer lite mer naturligt och snabbare.
Att vara autodidakt fungerar mestadels fantastiskt bra – speciellt för den som har talang.

Man brukar säga; ”Morsans köttbullar är godast”. Morsan gjorde köttbullarna så som hon såg, åt och lärde sig av sin egen morsa, alltså mormor. Men, smakar vi på Leif Mannerströms köttbullar så är de säkert helt fenomenalt goda, men på ett helt annat sätt.
Man kan alltså ana att Leffe har en viss talang för matlagning (dagens understatement) och med detta utvecklar han en ganska så fullständig kunskap i matlagningens konster – han lär sig reglerna för råvaror, smaker, tillagning, temperaturer, timing och alla andra pyttesmå detaljer som skiljer hans övriga matlagning från ”morsans paradnummer”. Leffe kan mycket mer och kan därför trolla och leka fram smaker som man aldrig trodde man skulle få känna – och ändå är morsans köttbullar godast.

Det är alltså två olika sätt att angripa ett ”problem” som inredning – om vi gör jämförelsen med matlagning, musikutövande, måleri o.s.v.
Precis som med matlagning, musik, skådespeleri, måleri, är det med inredning. Oavsett om man ”kan” inreda eller inte har en susning om hur man kan göra, så handlar det i slutänden om; Komposition – alltså att man samlar ihop ingredienser och blandar dessa på ett smakfullt sätt. Om man ser en inredning och känner inombords att; där och där fattas något, eller där och där borde det vara si och så – så kan man jämföra det med att den duktige kocken säger; det behövs lite mer salt där och det är lite för mycket syra där – något man själv som lekman inte tänker på när man äter en maträtt. Vi säger bara; det var gott, eller tvärtom.

Vad är naturligt? Tja, säg det? Vi snackar ofta om att vi vill ha naturligt inredda kar, att de alltså skall likna den naturliga biotop vi har intresserat oss för. Det är svårt att närma sig ett naturligt utseende, därför att vi jobbar i ett begränsat utrymme. Naturen har inga begränsningar – och därför blir det ”naturligt”.
Vi kan titta på ”aquascape”-inredningar och fullständigt häpna över hur vackra de är. Dessa inredningar är inte naturliga för fem öre, utan är komponerade in i minsta detalj. Dessa duktiga inredare har skaffat sig kunskap om de regler som gäller för just; komposition – det är därför de känns så rätt och blir så vackra.
Nu kan vi jämföra detta med musik. Ta något känt klassiskt stycke av, typ; Mozart eller Beethoven m.fl. Stycket är komponerat i detalj, varje not är ditsatt (komponerad) efter strikta regler, och ändå är varje stycke unikt och låter olika. Här kan vi snacka om att kunna reglerna och sedan bryta dom. Vi kan älska dessa stycken lika mycket som vi kan älska en enkel punklåt, popsång, rockdänga m.m. som inte innehåller så många ackord och toner. Vissa av oss kan till och med tycka om konstmusik som inte följer några regler överhuvudtaget utan till synes bara innehåller en massa knasiga toner i en enda röra – vissa uppfattar jazz på det här sättet…
Man kan alltså säga att klassisk musik är regelrätt naturligt – och att ”popmusik” är regelvidrigt onaturligt – men det är tvärtom! Det är alltså det bångstyriga, kaosartade handhavandet i viss ”popmusik” som gör det naturligt och det strikta förhållningssättet i klassisk musik som gör det onaturligt, men vi uppfattar det som vackert!
Det här kan man applicera på inredning också!

Om jag lägger tre stenar på rad i sanden (lägger tre ackord i låten) och sätter en växt bredvid varje sten (lägger en enkel melodi till varje ackord) så uppfattas inredningen (låten) ofta som tråkig. Om jag däremot samlar på mig flera inredningsdetaljer (ackord, melodi, ingredienser, färger) och vänder och vrider på dessa en stund, placerar dom på några olika sätt så kan jag med lite träning snabbt se eller känna (höra) vad som blir snyggt. När jag har lärt mig dessa ”grundregler” kan jag börja improvisera och det skapas härlig inredning (musik).

Vi kan alltså vara punkiga och bränna av inredningar på ett ”slarvigt” sätt, det vi ibland kallar ”kaosinredning” – eller så komponerar vi ett stycke inredning med eftertanke, det som oftast mynnar ut i ”aquascaping”. Det är två sätt att förhålla sig till inredning. Eller så lär vi oss att blanda ur de olika sätten att inreda (komponera), och när man gör det så bildas ofta riktigt fina inredningar.

Precis som med allt annat, finns det inga absoluta sätt som är ”rätt” eller ”fel”, men man kan lära sig att ”för mycket salt i en maträtt inte är gott” o.s.v. och precis som med musik, konst och andra ämnen är det otroligt individuellt vad som uppfattas som skönt eller oskönt. Det är när man träffar en majoritet som uppfattar det man gör som skönt, man har fått till det – just för den klicken åtminstone! Det absolut viktigaste är att man själv är nöjd – det finns ingen uppfattning som slår det!

[Anki L]

Såg ditt inlägg i Mathias tråd och det fick en verkligen att tänka till. Tror man lätt radar upp inredning och sen vet man inte vad det är som känns fel. Man får lägga om sitt tänk tror jag. Skitbra tips!

[ansjo]

Fan, Mats! Du är fenomenal på att skriva lättfattande, kanske en ny redaktör för ciklidbladet på G tro?
Skämt åsido, många som tycker att de har svårt att inreda akvarium på ett "snyggt" sätt bör läsa detta så är många frågor och hinder överspelade.
En annan variant på en genväg till ett"snyggt" kar kan vara tex olika färdiga inredningar såsom BTN och liknande. Men sedan kommer kruxet att få ett samspel mellan tex en färdig bakgrund och rötter, sten och/eller växter som ska se ut på ett bra sätt ihop...
Jäkligt intressant ämne det här, det får vi nog fortsätta gagga om?

[Mats Bryzell]

Fan, Mats! Du är fenomenal på att skriva lättfattande, kanske en ny redaktör för ciklidbladet på G tro?
Skämt åsido, många som tycker att de har svårt att inreda akvarium på ett "snyggt" sätt bör läsa detta så är många frågor och hinder överspelade.
En annan variant på en genväg till ett"snyggt" kar kan vara tex olika färdiga inredningar såsom BTN och liknande. Men sedan kommer kruxet att få ett samspel mellan tex en färdig bakgrund och rötter, sten och/eller växter som ska se ut på ett bra sätt ihop...
Jäkligt intressant ämne det här, det får vi nog fortsätta gagga om?

Fasen vad härligt att du gillade inlägget! Ja, det är verkligen intressant med inredning, och vi lär ju iallafall gagga vidare om detta, som vanligt!
Lägger man till en färdig bakgrund i karet har man både gjort det lättare och svårare för sig, beroende på hur man ser det. Det kan se riktigt taskigt ut om man dabbar sig med inredningen kontra bakgrunden, och så kan det bli så otroligt snyggt bara med några få detaljer som accentuerar bakgrundens olika "features"! Mycket intressant detta!

[MrH]

ja har sagt det förut å ja säger de igen, du är helt fantastisk på att beskriva å måla upp bilder i huvet på en

[hannesc]

Jag var inne i Mathias Nilssons tråd och gaggade lite om hans nya inredning. Det är ofta så att vi diskuterar olika typer av inredningssätt och hur man förhåller sig till dessa. Jag vet inte om jag hjälpte eller stjälpte Mathias med mitt pladder i hans tråd – men vill utveckla lite hur jag ser på det. Jag gör det här i min tråd så slipper jag breda ut mig i hans.
Det finns en devis som går; ”Man måste kunna reglerna för att bryta dom”. Detta innebär att man på något sätt skall kunna några enkla regler för att få till en snygg inredning. Är detta sant? Svar; både ja och nej.
Att göra inredningar lyckade betyder ungefär att folk som betraktar karet tycker att det är snyggt och tilltalande. Finns det regler för detta? Nej, såklart inte – det handlar om tycke och smak. Det som är snyggt för mig kanske ser bedrövligt ut i någon annans ögon. Ändå verkar det som att vissa inredningar appellerar speciellt på flertalet människor.

Det finns flera vägar att närma sig bekymret och lösningen då man tycker sig ha svårt för att få till inredningar, och till att börja med så kan man jämföra detta ”med att inreda snyggt” med konst, musik och mat.
Är man konstnärligt lagd så börjar man ofta måla, spela, skulptera, skådespela autodidakt, med andra ord självlärt och utan vägledning. Likadant är det med matlagning, man lagar mat och testar otaliga gånger innan det blir bra. Den som har lite ”feeling” för någonting får ofta ett försprång, då saker och ting kommer lite mer naturligt och snabbare.
Att vara autodidakt fungerar mestadels fantastiskt bra – speciellt för den som har talang.

Man brukar säga; ”Morsans köttbullar är godast”. Morsan gjorde köttbullarna så som hon såg, åt och lärde sig av sin egen morsa, alltså mormor. Men, smakar vi på Leif Mannerströms köttbullar så är de säkert helt fenomenalt goda, men på ett helt annat sätt.
Man kan alltså ana att Leffe har en viss talang för matlagning (dagens understatement) och med detta utvecklar han en ganska så fullständig kunskap i matlagningens konster – han lär sig reglerna för råvaror, smaker, tillagning, temperaturer, timing och alla andra pyttesmå detaljer som skiljer hans övriga matlagning från ”morsans paradnummer”. Leffe kan mycket mer och kan därför trolla och leka fram smaker som man aldrig trodde man skulle få känna – och ändå är morsans köttbullar godast.

Det är alltså två olika sätt att angripa ett ”problem” som inredning – om vi gör jämförelsen med matlagning, musikutövande, måleri o.s.v.
Precis som med matlagning, musik, skådespeleri, måleri, är det med inredning. Oavsett om man ”kan” inreda eller inte har en susning om hur man kan göra, så handlar det i slutänden om; Komposition – alltså att man samlar ihop ingredienser och blandar dessa på ett smakfullt sätt. Om man ser en inredning och känner inombords att; där och där fattas något, eller där och där borde det vara si och så – så kan man jämföra det med att den duktige kocken säger; det behövs lite mer salt där och det är lite för mycket syra där – något man själv som lekman inte tänker på när man äter en maträtt. Vi säger bara; det var gott, eller tvärtom.

Vad är naturligt? Tja, säg det? Vi snackar ofta om att vi vill ha naturligt inredda kar, att de alltså skall likna den naturliga biotop vi har intresserat oss för. Det är svårt att närma sig ett naturligt utseende, därför att vi jobbar i ett begränsat utrymme. Naturen har inga begränsningar – och därför blir det ”naturligt”.
Vi kan titta på ”aquascape”-inredningar och fullständigt häpna över hur vackra de är. Dessa inredningar är inte naturliga för fem öre, utan är komponerade in i minsta detalj. Dessa duktiga inredare har skaffat sig kunskap om de regler som gäller för just; komposition – det är därför de känns så rätt och blir så vackra.
Nu kan vi jämföra detta med musik. Ta något känt klassiskt stycke av, typ; Mozart eller Beethoven m.fl. Stycket är komponerat i detalj, varje not är ditsatt (komponerad) efter strikta regler, och ändå är varje stycke unikt och låter olika. Här kan vi snacka om att kunna reglerna och sedan bryta dom. Vi kan älska dessa stycken lika mycket som vi kan älska en enkel punklåt, popsång, rockdänga m.m. som inte innehåller så många ackord och toner. Vissa av oss kan till och med tycka om konstmusik som inte följer några regler överhuvudtaget utan till synes bara innehåller en massa knasiga toner i en enda röra – vissa uppfattar jazz på det här sättet…
Man kan alltså säga att klassisk musik är regelrätt naturligt – och att ”popmusik” är regelvidrigt onaturligt – men det är tvärtom! Det är alltså det bångstyriga, kaosartade handhavandet i viss ”popmusik” som gör det naturligt och det strikta förhållningssättet i klassisk musik som gör det onaturligt, men vi uppfattar det som vackert!
Det här kan man applicera på inredning också!

Om jag lägger tre stenar på rad i sanden (lägger tre ackord i låten) och sätter en växt bredvid varje sten (lägger en enkel melodi till varje ackord) så uppfattas inredningen (låten) ofta som tråkig. Om jag däremot samlar på mig flera inredningsdetaljer (ackord, melodi, ingredienser, färger) och vänder och vrider på dessa en stund, placerar dom på några olika sätt så kan jag med lite träning snabbt se eller känna (höra) vad som blir snyggt. När jag har lärt mig dessa ”grundregler” kan jag börja improvisera och det skapas härlig inredning (musik).

Vi kan alltså vara punkiga och bränna av inredningar på ett ”slarvigt” sätt, det vi ibland kallar ”kaosinredning” – eller så komponerar vi ett stycke inredning med eftertanke, det som oftast mynnar ut i ”aquascaping”. Det är två sätt att förhålla sig till inredning. Eller så lär vi oss att blanda ur de olika sätten att inreda (komponera), och när man gör det så bildas ofta riktigt fina inredningar.

Precis som med allt annat, finns det inga absoluta sätt som är ”rätt” eller ”fel”, men man kan lära sig att ”för mycket salt i en maträtt inte är gott” o.s.v. och precis som med musik, konst och andra ämnen är det otroligt individuellt vad som uppfattas som skönt eller oskönt. Det är när man träffar en majoritet som uppfattar det man gör som skönt, man har fått till det – just för den klicken åtminstone! Det absolut viktigaste är att man själv är nöjd – det finns ingen uppfattning som slår det!

*..copy...paste in worddocument.....save as...."mats awesomeness"...*

[Mats Bryzell]

Jisses... Boys and Girls... man blir ju alldeles förlägen

Jag skriver änna som jag tänker... men tycker givetvis det är väldigt kul och smickrande att ni uppskattar lite tjôt om det intressanta ämnet inredning. Här finns mycket att diskutera och orda om!

[Inger H]

Jag sitter och småler - alltså det är tur , att det bara finns en Max B. Du vet, att jag gillar dina långa inlägg Mats - dels för att man förstår - dessutom är du en fena på svenska språket.
Hade jag haft dig i matte i skolan, så hade nog inte mitt mattebetyg varit så uselt.

//Inger

[hannesc]

jamen då är det väl så att du TÄNKER bra. o tänker kreativt och inspirerande. inte jättemånga som gör det, o ännu färre som kan få ner det på papper!

[MrH]

eller i ett akvarium

[hannesc]

haha. precis H. inte nog med tankar på papper. mats lyckas göra tankar o ideer till verklighet med. o bevisar det gång på gång

[hannesc]

kan nog vara så att det är mats som har inspirerat till alla de kar med spotlights som vi nu börjar se på zoopet. mitt inkluderat

[MrH]

word!

blev tvungen att sitta å stirra på min kub för att se att ja verkligen är nöjd med inredningen,, suck.. jäkla mats *hytter me näven*