Låt mig få belysa en intressant tanke jag funderat över länge, samt fått stöd för nu i o med Read seas fina nya skötselprogram:
det diskuteras livligt hur låga näringsnivåer man skall ha, och vid tex zeovitmetoden kör man ju helt kompromisslöst på ultralåga nivåer. En del upplever bekymmer med detta i form av koralldöd, bakteriell överväxt, samt bildning av slemalger. Balansen är svår o hårfin..samma kan ske med vodka.
Det misstag jag tror en del gör är att direkt köra ner ett nytt system i botten beträffande nitrat o fosfat. Jag tror man skall inleda ett kar med nya koraller etc i en fas av endast medelåga näringsnivåer, dvs nitrat runt 2 ppm, fosfat 0.1...samt i paritet med detta ett högre Ka o dKH (kalcium 450, dKH 12), för att möta upp den ökade tillväxten.
Då leder man in korallerna in en trygg säker fas med snabb tillväxt och stabil zooxanthellpopulation. Sen, efter en tid, kan man långsamt går ner till lägre näringsnivåer, med nitrat 0.2, och fosfat 0.02. Då är korallen tåligare o mer rustad för denna mkt mer känsliga fas. Nu måste man möta upp med viss matning av korallen i form av aminosyror o organiska föreningar.
Problemet med att köpa en zeovitodlad korall o släppa ner den i ett normalsystem, är att den korallens zooxantheller är såpass tillbakabildade att den kan lätt svälta ihjäl om den kommer ner i ett system där man inte matar korallen med organisk föda. Åt andra hållet är enklare därför, dvs köpa en normalodlad korall o släppa ner den i ett zeovitsystem. Men inte heller det är riskfritt, för den korallens zooxanthleer kan dö för snabbt, och då finns ingen matning i världen som som kan möta upp den plötsliga förlusten av energiproduktion.
Därför kommer jag välja att köpa vanligt odlade/fångade koraller...köra dom i ett system med relativt låga näringsnivåer men inte ultralåga, och kanske efter ngr månader sakta börja sänka nitrat fosfat o möta upp med organisk matning. Min förhoppning är då att slutmålet är färgranna men inte så energiömtåliga koraller.
det är viktigt att förstå att om man kör med ultralåga näringsnivåer måste man sänka dKH och Kalcium också. Vid höga halter av kalcium o dKH ökar korallens kalk/skelettbildning. lever då korallen i ett näringsfattigt system får den inte tillräckligt med energi i samma takt som kalkbildningen sker. Det är därför som ett tex ett zeovitsystem är mkt känsligt för ett för högt KH. det luriga med KH är ju att det kan ändra sig väldigt snabbt, ibland över mgt timmar. Ytterligare en orsak till att system med låga näringsnivåer är mkt känsliga och rätt så instabila. det funkar i naturen, för där är KH superkonstant...men i ett kar är det ett otroligt mkt svårare utamaning att köra med ultralåga näringnivåer. Jag tycker därför inte att zeovit eller ngn anna metod med låga näringsnivåer skall rekommenderas till nybörjare.
Mvh
Jonas Roman
det diskuteras livligt hur låga näringsnivåer man skall ha, och vid tex zeovitmetoden kör man ju helt kompromisslöst på ultralåga nivåer. En del upplever bekymmer med detta i form av koralldöd, bakteriell överväxt, samt bildning av slemalger. Balansen är svår o hårfin..samma kan ske med vodka.
Det misstag jag tror en del gör är att direkt köra ner ett nytt system i botten beträffande nitrat o fosfat. Jag tror man skall inleda ett kar med nya koraller etc i en fas av endast medelåga näringsnivåer, dvs nitrat runt 2 ppm, fosfat 0.1...samt i paritet med detta ett högre Ka o dKH (kalcium 450, dKH 12), för att möta upp den ökade tillväxten.
Då leder man in korallerna in en trygg säker fas med snabb tillväxt och stabil zooxanthellpopulation. Sen, efter en tid, kan man långsamt går ner till lägre näringsnivåer, med nitrat 0.2, och fosfat 0.02. Då är korallen tåligare o mer rustad för denna mkt mer känsliga fas. Nu måste man möta upp med viss matning av korallen i form av aminosyror o organiska föreningar.
Problemet med att köpa en zeovitodlad korall o släppa ner den i ett normalsystem, är att den korallens zooxantheller är såpass tillbakabildade att den kan lätt svälta ihjäl om den kommer ner i ett system där man inte matar korallen med organisk föda. Åt andra hållet är enklare därför, dvs köpa en normalodlad korall o släppa ner den i ett zeovitsystem. Men inte heller det är riskfritt, för den korallens zooxanthleer kan dö för snabbt, och då finns ingen matning i världen som som kan möta upp den plötsliga förlusten av energiproduktion.
Därför kommer jag välja att köpa vanligt odlade/fångade koraller...köra dom i ett system med relativt låga näringsnivåer men inte ultralåga, och kanske efter ngr månader sakta börja sänka nitrat fosfat o möta upp med organisk matning. Min förhoppning är då att slutmålet är färgranna men inte så energiömtåliga koraller.
det är viktigt att förstå att om man kör med ultralåga näringsnivåer måste man sänka dKH och Kalcium också. Vid höga halter av kalcium o dKH ökar korallens kalk/skelettbildning. lever då korallen i ett näringsfattigt system får den inte tillräckligt med energi i samma takt som kalkbildningen sker. Det är därför som ett tex ett zeovitsystem är mkt känsligt för ett för högt KH. det luriga med KH är ju att det kan ändra sig väldigt snabbt, ibland över mgt timmar. Ytterligare en orsak till att system med låga näringsnivåer är mkt känsliga och rätt så instabila. det funkar i naturen, för där är KH superkonstant...men i ett kar är det ett otroligt mkt svårare utamaning att köra med ultralåga näringnivåer. Jag tycker därför inte att zeovit eller ngn anna metod med låga näringsnivåer skall rekommenderas till nybörjare.
Mvh
Jonas Roman
Kommentar