Vetenskapligt namn:
Geophagus steindachneri
Tidigare vetenskapligt namn:
Geophagus hondae
Geophagus magdalenae
Familj:
Cichlidae
Handelsnamn:
Tuppkamciklid
Utbredning:
Colombia, Venezuela
Foto: Ad Konings
I naturen lever olika fiskarter i olika vatten som håller olika temperaturer. Oftast är det tropiska fiskar som finns i våra akvarier, vilket innebär att de vill ha ganska varmt vatten. Vattentemperaturen kan dock variera under året även i tropiska vatten. Till skillnad från människan är fiskar växelvarma djur, vilket innebär att deras kroppstemperatur följer med svängningar i vattentemperaturen. Därför är det speciellt viktigt att vi har rätt temperatur på akvarievattnet.
Arter som lever i vatten där det är stora svängningar i temperaturen mellan olika årstider är naturligtvis mindre känsliga för temperaturvariationer än de som lever i vatten där temperaturen är ungefär samma året runt.
De temperaturer vi har angivit för varje art anger inom vilket intervall temperaturen skall hålla sig i akvariet för att fiskarna skall trivas.
Att ange en arts max.längd är inte det enklaste. En art blir ofta olika stor i naturen och i akvarium (oftast större i akvariemiljö), hanar och honor är olika stora osv. När vi beräknat en arts längd har vi utgått från normal vuxen storlek i naturen, samt den största av honan och hanen (oftast hanen, men långtifrån alltid).
Den längd vi angivit kan skilja sig ganska mycket från den längd de kan uppnå i akvarium. Ett exempel på ett släkte som blir betydligt större i akvarium är malawicikliderna i släktet Aulonocara. I naturen blir de oftast inte större är 9 cm, i akvarium blir de ofta 13-14 cm, dvs 50% längre. Anledningen till att en art blir större i akvarium än i naturen är tillgången på mat. I akvariet får de betydligt mer mat, som de inte behöver arbeta (motionera) för, än de får i naturen.
Ett exempel på motsatsen är hajmalen (Pangasius hypophthalmus) som i naturen kan bli 130 cm, men som i akvarium kan bli 80 cm, ja ofta inte ens så lång. Anledningen till detta är att fiskarna behöver utrymme för att växa till naturlig storlek. Är akvariet för litet stannar den oftast upp i växten.
Därför är det svårt att ange en exakt vuxenstorlek, men siffran som angivits är ändå en ungefärlig utgångspunkt.
Här anges från vilken världsdel en speciell art härstammar. Hela världsdelen är visserligern markerad, men detta innebär i regel inte att arten lever i hela det markerade området.
Sannorlikare är att den bara finns i ett mindre område som t.ex. vid ett litet rev i en speciell sjö, i ett större flodområde etc. För närmare angivelse av området se "Utbredning" på varje fiskbeskrivning.
pH är ett mått på vattnets surhet och alkalinitet och mäts i en skala från 0 till 14 där pH 7 står för neutralt vatten, över 7 är basiskt (alkaliskt) och under 7 är surt. pH-värdet bestäms av om den materia (t.ex. mineraler, organiskt material) som har löst sig i vattnet är alkaliskt eller surt och av mängden löst materia.
Olika arter lever i naturen i olika sorters vatten. I Sydamerika och Asien är oftast vattnet surt (pH under 7) till neutralt (runt 7), i Västafrika relativt neutralt (runt 7), i Centralamerika och djupvattenssjöarna i Östafrika basiskt (över 7).
Därför är det viktigt att fiskarna i akvariet har ungefär samma vatten. Vill du ha reda på mer om pH, som hur man mäter, eller hur man ändrar pH-värdet uppmanar jag dig till att gå in på rubriken "Akvarievatten" som du finner i huvudkolumnen till höger. Under rubriken "Akvarievatten" hittar du också mycket annan information om olika vattenkemiska förhållanden man måste tänka på. Till exempel är det mycket viktigt att känna till vattnets KH-värde.
För varje fiskart har vi angivit ett intervall inom vilket pH-värdet skall befinna sig för att just denna art skall trivas. Visst kan man genom långsam tillvänjning vänja många arter till att överleva i vattenvärden som ligger utanför detta intervall, men det är definitivt inte att rekommendera eftersom det dels är frågan om djurplågeri och dels i det långa loppet ändå riskerar att ta en ände med förskräckelse.
Ett annan viktig faktor vad gäller pH-värdet är att det hålls stabilt, dvs det får ej variera för mycket, stora hopp i pH-värdet (även om den övre och undre gränsen ligger inom intervallet) är mycket skadligt för många fiskarter. Mer om detta hittar du i avdelningen "Akvarievatten".
Olika fiskarter kräver olika storlek på akvariet. Vad som påverkar detta är naturligtvis i första hand fiskens storlek, men det finns också annat. Aktiva fiskar som simmar mycket kräver ett större akvarium än en mer passiv osv.
Vi har angivit en siffra både för akvariets minsta längd och för dess minsta innerhåll i liter. Ofta följs dessa bägge siffror åt, men inte alltid. Framförallt väldigt aktiva fiskar vill ha relativt långa akvarier eftersom de simmar mycket och då behöver ett stort simutrymme. Andra ganska passiva men stora fiskarter äter kanske mycket och då krävs det ett stort liter-innehåll för att det är lättare att upprätthålla en biologisk balans i ett sådant akvarium.
I regel följs dock de bägge måttstockarna åt. Vår angivelse kan bara ses som en ungefärlig utgångspunkt för hur litet ett akvarium kan vara. Ett större akvarium är aldrig fel och det är alltid lättare att sköta och hitta en biologisk balans ju större ett akvarium är.
Olika arter är olika väl anpassade till ett liv i akvarium. En del arter skall inte gå i akvarium. Vi har utifrån vår bedömning placerat samtliga arter i olika grupper allt efter deras svårighetsgrad, med 1 som enklast och 5 som svårast.
1 - Mycket tålig, fredlig och lämplig nybörjarart.
2 - Relativt tålig och fredlig art som normalt är lättskött.
3 - Lämplig som akvariefisk, men läs helst en bok och/eller prata med någon med erfarenhet av denna art, för att sätta dig in i dess speciella krav.
4 - Denna art är svår att hålla i akvarium och är bara lämplig för specialister som kan erbjuda arten rätt förhållanden i ett specialakvarium.
5 - Klart olämplig som akvariefisk. Oftast på grund av artens storlek och/eller aggressivitet.
Den gradering vi gjort är självklart beroende av vår erfarenhet (och av de övriga akvarister vi konsulterat) av just dessa fiskar. Andra akvarister kan ha kommit fram till andra slutsatser, utifrån de förhållanden de haft sina fiskar under. Dessa kan också ha rätt, även om de kanske inte satt samma "betyg" som vi gjort.
Därför skall våra "betyg" inte betraktas som en evig sanning som inte kan ifrågasättas, utan bör tas med en nypa salt, men i alla fall tas som en utgångspunkt när det gäller att veta hur svårskött en art är.
SARF (Sveriges Akvarieföreningars Riksförbund) driver en odlingskampanj för att uppmuntra till odling av akvariefisk. Alla som är medlemmar i en SARF-ansluten akvarieförening kan delta i odlingskampanjen och t.ex. erövra märken efter hur framgångsrik man är som odlare. Även andra kan självklart ha nytta av att veta de olika odlingsvalörerna eftersom de anger svårighetsgraden för odling av de fiskar man har.
Mer information om odlingskampanjen finns på http://www.sarfakvarist.se/SARFValorer.html Följande nivåer finns - guld, silver och brons - de fiskar som är utmärkta med ett ? som odlingsvalör har ännu inte placerats på någon nivå.
Dessutom finns något som heter "elit". Vissa arter har funnits under en längre tid i Sverige men aldrig odlats och dessa har alltså fått epitetet elit. Så snart någon har lyckats odla någon av dessa arter så flyttas arten direkt från "elit" till "guld". Vi var valt att ange de arter som nu är "elit" som "guld" eftersom vi inte har möjlighet att kontinuerligt uppdatera de förändringar som sker. För den som är intresserad av ta reda på vilka arter som är "elit" uppmanar vi att ni tittar på SARFs hemsida enligt ovan.
Fiskar äter i och för sig oftast vad de erbjuds, men
deras tarmsystem (långt för växtätare, kort för
köttätare) kan ta skada om de utfodras med felaktig
kost (speciellt känsliga är växtätarna). Därför skall
man inte hålla rena växt- och köttätare ihop.
Köttätare
En art som i huvudsak lever av kött som kan komma
från små ryggradslösa djur, snäckor, småfisk etc.
Allätare
En art som kan äta det mesta.
Växtätare
En art som äter fiberrikt grönfoder – oftast alger,
växtplankton men ibland akvarieväxter
Kött och allätare
En allätare som i huvudsak äter kött.
Växt och allätare
En allätare som i huvudsak äter grönt.
Vissa arter skall man ha en grupp av. Hur många som
behövs varierar mellan olika arter (mellan 4-20).
En del arter behöver gömställen. Beroende av art kan
gömställena bestå av grottor med stenar eller rötter,
täta växtsnår, sand som de kan gräva ned sig i etc..
I huvudsak allätare. Äter i akvarium levande- och smått frysfoder, men även torrfoder och pellets.
Tuppkamscikliden är svagt revirhävdande och något aggressiv vid lek, men är i övrigt i huvudsak mycket fredlig. De är enbart parbildande i samband med leken. En rengjord flat sten används som leksubstrat. Den är munruvare och honan ruvar i ca 3 veckor innan de upp till 100 ynglen första gången släpps ut. Under ytterligare 14 dagar tar honan in dem i munnen vid fara och under natten, därefter får de klara sig själva.
I akvariet skall det finnas gott om gömställen i form av stenar (flata) och rötter, samt ha fin sand (max. 2 mm) som bottenmaterial. Eftersom de inte gräver och inte äter växter kan man ha växter i akvariet.
Det är bäst är att hålla en liten grupp på 3 hanar och 3-6 honor.
Hanen är större än honan och äldre hanar har en orange till brunröd krafig puckel på huvudet, samt har starkare färger.
Det finns flera olika populationer av denna art som inte bara färgmässigt skiljer sig en del åt utan även vad gäller max.storlek. De flesta populationer har en max.storlek på 15 cm.
Tuppis!
Kanon fiskar, vackra, snälla, och roliga att titta på. Speciellt vid lek!
Kommentar av: Neel den 2015-09-29
Elak
Hanen har plockat scalarena undan för undan. Gräver och bökar. Det blev så illa att jag fick byta in den.
Kommentar av: ciklidtok den 2009-10-19
vacker
vacker fisk som är försiktig men nyfiken, jätte häftigt att se ynglen simma ut från deras mors mun.
Kommentar av: fesoj den 2008-12-03
Lek
Mina börjar leka för första gången nu.
Har hittat en liten grotta som de Gräver ut
Kommentar av: oskarwallin den 2008-05-05
Grävskopa
Visst gräver dom, de är ju jordätare!
Kommentar av: ChrilleK84 den 2005-06-07
Rycker upp växter.
Kan tillägga att även om dessa fiskar inte äter växter så verkar hanen ha som sport att rycka upp växter för att impa på honorna.
Kommentar av: ShadowDawn den 2004-07-31
Radera din kommentar
Kul fisk
Denna fisken gräver mycket. Man får lätt yngel men de sköter inte ynglen så bra. Jag har två hannar och tre honor. Den ena hannen jagar den andre. Men de är inte aggresiva mot andra fiskar.
Kommentar av: indian2 den 2004-04-01
Radera din kommentar
Vackrare!
Tycker att min hane är mycket vackrare än den på bilden.
Han är mycket färggrannare samt har svarta ränder på sidan.
Kommentar av: ShadowDawn den 2004-04-01
Radera din kommentar
Zoopet kan inte garantera att den information som anges i kommentarer är korrekt