Ngn som vet hur easylife carbo funkar?....
Easy carbo
Kollaps
X
-
Taggar: Ingen
-
ingen?...kolkälla??...dvs organisk kolkälla som stimulerar bakterieväxt som i sin tur andas ut koldioxid??... -
jo det är en kolkälla men jag vet inte hur den funkar just.Projekt:
Kub 350L SA, 170L Malawi, Räkvas, 250L Malawi, 110L Asien kub, 408L Orinoco, Kaffebryggare-nano
Kommentar
-
Det är väl glutaraldehyd i Easy carbo. Jag trodde växterna tog upp detta utan mellansteg, men jag kan ha fel.Gräset är grönare på andra sidan glaset...
Hemsida - Akvarium - Djurparker - CO2 - Blogg - AkvarieWiki
Mina tidigare och nuvarande akvarium: 2 meter växtakvarium - Åttakantigt växtakvarium - Räk-kub - Regnskogsterrium - Ikuben (salt) - 1000 liter saltKommentar
-
Glutaraldehyd eller en polym av detta ämnet är det aktiva ämnet i easy carbo vilket i sin tur bryts ner. Exakt om polymen tas upp av alger eller växter och sen bryts ner eller om bakterier bryter ner ämnet vet jag inte, tror få faktiskt vet det eftersom tillverkarna håller det hemligt.
Om jag minns rätt ger en molekyl av glutaraldehyd 5st koldioxids molekyler som växterna använder.Kommentar
-
Ok...stort tack för värdefull info.
Ok..ja..då måste de ju vara så då att kolkällan oxideras, o då bildas koldioxid. Sannolikt borde det vara bakterier som sköter denna oxidation...?? o på det sättet leverar koldioxid till vattnet eftersom växter o alger normalt inte kan bryta ner organiska kolkällor.
Ja, då är det alltså precis som kolkällemetoden inom saltbranschen då....vidare får vi en fin bonus med detta preparat: en finfin export av både fosfor o kväve, då bakterierna som stimuleras av glutaraldehyden konsumerar fosfor o kväve vid tillväxt. Preparatet borde funka bra vid algproblem därmed.
Intressant att kolkällemetoden får en sådan här helt annan betydelse inom sötvattensakvaristiken. Inom salt, så är ju just koldioxidbildningen en "biverkan" och ett problem;-)
men...ska se om jag kan få detta bekräftat, om oxidationen sker mha av bakterier, eller trots allt direkt i vissa högre växter...??Senast redigerad av Jonasroman; 25 January 2011, 14:14.Kommentar
-
Det är svårt att veta eftersom glutaraldehyd är ett extremt giftigt ämne, och skulle snarare döda bakterierna. Vid ph 7.5 bryts det ner ganska snabbt, vid ph 4 är det stabilt. Ämnet kan reagera på många olika sätt, bland annat med karbonater och proteiner. Vid ph 8 aktiveras ämnet och blir ännu giftigare, fungerar likadant om du värmer det. Kemi är inte mitt starkaste ämne så mer än såhär vet jag inte. Är flera som har försökt luska ut hur ämnet faktiskt fungerar för växterna iallafall. Du kan även bekämpa alger till en viss del med glutaraldehyd för de klarar inte ämnet. Växter som tar karbonater som vallisniera kan dö av glutaraldehyd...Kommentar
-
Ja, då är det alltså precis som kolkällemetoden inom saltbranschen då....vidare får vi en fin bonus med detta preparat: en finfin export av både fosfor o kväve, då bakterierna som stimuleras av glutaraldehyden konsumerar fosfor o kväve vid tillväxt. Preparatet borde funka bra vid algproblem därmed.Gräset är grönare på andra sidan glaset...
Hemsida - Akvarium - Djurparker - CO2 - Blogg - AkvarieWiki
Mina tidigare och nuvarande akvarium: 2 meter växtakvarium - Åttakantigt växtakvarium - Räk-kub - Regnskogsterrium - Ikuben (salt) - 1000 liter saltKommentar
-
Ok...stort tack för värdefull info.
Ok..ja..då måste de ju vara så då att kolkällan oxideras, o då bildas koldioxid. Sannolikt borde det vara bakterier som sköter denna oxidation...?? o på det sättet leverar koldioxid till vattnet eftersom växter o alger normalt inte kan bryta ner organiska kolkällor.
Ja, då är det alltså precis som kolkällemetoden inom saltbranschen då....vidare får vi en fin bonus med detta preparat: en finfin export av både fosfor o kväve, då bakterierna som stimuleras av glutaraldehyden konsumerar fosfor o kväve vid tillväxt. Preparatet borde funka bra vid algproblem därmed.
Intressant att kolkällemetoden får en sådan här helt annan betydelse inom sötvattensakvaristiken. Inom salt, så är ju just koldioxidbildningen en "biverkan" och ett problem;-)
men...ska se om jag kan få detta bekräftat, om oxidationen sker mha av bakterier, eller trots allt direkt i vissa högre växter...??
Annars håller jag med MVN om att glutaraldehyden är giftigt och används som desinfektionsmedel.
Apropå kolkälla så testar jag glycerin från biodiesel framställning för att balansera C/N ratio vid anaerob nedbrytning (biogas) och det fungerar klockrent. Vet du om någon testat glycerin i saltvärlden i stället för vodka? Om det är oxidering av glutaraldehyden som gör att det funkar så borde glycerin också fungera eller? Kanske även en slurk etanol eller metanol?You cant see the future if you don't know the history.
"Bättre lite skit i hörnen än ett rent helve"
Riktigt namn: Bo Torgny Persson. Kallas även BosseKommentar
-
Det är tydligen en isomer av glutaraldehyd...ej glutaraldehyd i sig..o mekanismen är efter att jag efterforskat lite idag, att denna 5 koliga kolväte liknar de intermediärkolhydrater som bildas när koldioxid i fotosyntesen reduceras till socker. Denna 5 koliga kolvätemolekyl går då alltså in i fotosyntesens bildning av socker nånstans mellan koldioxidstadiet o den färdiga sockermolekylen. Dvs man bypassar de första stegen o på så sätt ersätter detta koldioxid.Kommentar
-
Har du testat glutaraldehyden I saltvatten?
Annars håller jag med MVN om att glutaraldehyden är giftigt och används som desinfektionsmedel.
Apropå kolkälla så testar jag glycerin från biodiesel framställning för att balansera C/N ratio vid anaerob nedbrytning (biogas) och det fungerar klockrent. Vet du om någon testat glycerin i saltvärlden i stället för vodka? Om det är oxidering av glutaraldehyden som gör att det funkar så borde glycerin också fungera eller? Kanske även en slurk etanol eller metanol?
O som sagt...tydligen en isomer
O nej..det har inte använts inom salt som kolkälla...ej heller glycerin mig veterligt. Det vanligaste är vodka, ättiksyra, glukos, acetater.Kommentar
-
Flyter dessa bakterier runt i vattenkolumnen så de exporteras vid vattenbyten menar du? Jag menar, export blir det ju först när man tar dom ur akvariet. För att kolkällemetoden (i saltvatten) skall fungera så måste man ju i princip ha en skummare, det har man ju så gott som aldrig i ett sötvattensakvarium...
du har rätt i att grundprincipen vid kolkällemetodens kräver sedan export av bakterierna...och en del av denna sker via skummaren. MEN, man kan se en rätt snabb sänkning även om dunstänger av skummaren o dessutom tar inte skummaren på något vis allt organiskt material i vattnet. Så mest handlar det nog om att vi förflyttar N o P poolen från fritt nitrat o fosfat till organiskt bundet...då ser vi det inte på testerna o det är inte heller åtkomligt för algerna. Vidare förflyttas en hel del till olika filtermedia, som efter rengöring av dessa medför definitiv export. Men, dunhar rätt i, att det ÄR svårt med den definitiva exporten vid kolkällemetoden. Det är säkert också därför som metoden inte på något vis är klockren eller felfri. Inom saltvärlden var jag hela tiden skeptisk till metoden, även om jag skrev artiklar i ämnet.Kommentar
-
Originaltexten kanske förklarar det bättre:
"The reason plants need CO2 is to produce longer chain carbon compounds also known as photosynthetic intermediates. Photosynthetic intermediates includes compounds such as ribulose 1,5-bisphosphate, and 2-carboxy-3-keto-D-arabinitol 1,5 bisphosphate. Although the names are complicated, the structures are quite simple (5 carbon chains). Flourish Excel™ does not contain these specific compounds per se, but one that is quite similar. By dosing with Flourish Excel™ you bypass the involvement of CO2 and introduce the already finished, structurally similar compounds. It is in its structural similarity that Flourish Excel™ is able to be utilized in the carbon chain building process of photosynthesis. Simple chemical or enzymatic steps can easily convert it to any one to any one of the above named compounds (or a variety of others)."Kommentar
-
Originaltexten kanske förklarar det bättre:
"The reason plants need CO2 is to produce longer chain carbon compounds also known as photosynthetic intermediates. Photosynthetic intermediates includes compounds such as ribulose 1,5-bisphosphate, and 2-carboxy-3-keto-D-arabinitol 1,5 bisphosphate. Although the names are complicated, the structures are quite simple (5 carbon chains). Flourish Excel™ does not contain these specific compounds per se, but one that is quite similar. By dosing with Flourish Excel™ you bypass the involvement of CO2 and introduce the already finished, structurally similar compounds. It is in its structural similarity that Flourish Excel™ is able to be utilized in the carbon chain building process of photosynthesis. Simple chemical or enzymatic steps can easily convert it to any one to any one of the above named compounds (or a variety of others)."You cant see the future if you don't know the history.
"Bättre lite skit i hörnen än ett rent helve"
Riktigt namn: Bo Torgny Persson. Kallas även BosseKommentar
-
Kommentar
Kommentar