Ja för det första blir det inte lika lätt mat åt andra fiskar om de får simma för sig själva. Men en annan fördel är att de också växer och utvecklas fortare.
För precis tio dagar sedan födde min Platyhona ett helt gäng yngel i yngelkaret. Jag flyttade över henne till det större karet och ynglen har sedan dess gått själva i lillkaret med enbart snäckor som sällskap. Idag när jag fixade med storkaret så upptäckte jag att hon fött fler yngel i det karet. Visserligen var där bara två stycken, men då har nog förmodligen tetrorna också tagit några. Jag koppade då över de två ynglen till lillkaret och såg då vilken storleksskillnad det var på dem och de som gått själva. De som gått på egen hand i lillkaret är så stora och feta medans de andra två som gått i karet med de stora fiskarna var så små och tunna. Skillnaden är verkligen markant.
De måste komma från samma kull eftersom jag bara har en platyhona, och jag misstänker att de inte föder med endast 10 dagars mellanrum. Visst är det så att storlek kan variera mellan yngel ur samma kull, men denna enorma skillnad tror jag knappast har annat att göra med än att de fått åt sig mindre mat i storkaret. Därför tycker jag att det finns goda skäl att hålla yngel för sig själva om man kan och om man satsar på att föda upp. Om de kan frodas så på egen hand och växa så pass mycket mer så lär de ju må bättre av det, än att bli smala och ämliga i ett kar tillsammans med fiskar som jagar dem och där de får svårt att komma åt mat. Så idag har jag verkligen fått lärdom av att även om de KAN överleva i ett kar med större fiskar, så växer de och utvecklas förmodligen mycket bättre på egen hand.
Om det är med fiskar som med andra djur så är näring under det första stadiet av livet både A och O. Kanske mår de bättre och lever längre som vuxna om de får bättre förutsättningar som unga.
