Yngel av clownkilli

#1 - 4 februari 2008 18:35
Döm om min förvåning när jag igår tänkte ställa en fråga till forumet om odlingsbetingelserna för Pseudepiplatys annulatus och just samma kväll fann två yngel! (Nu tror jag det rör sig om åtminstone 3 i varierande storlekar. Det minsta inte riktigt utfärgat och de andra med de vuxna fiskarnas karakteriska randighet.)

De är inte lättupptäckta utan förråder sig bäst genom den tydliga turkosfläcken på huvudet som nästan är självlysande. Det syns bäst på näst sista bilden (som är rättvänd - det man ser är spegling i vattenytan underifrån).

Jag har inte gjort något alls för att åstadkomma detta utan bara väntat och hoppats.

20 liters kar med mycket växter däribland flytväxter (som ibland täcker hela vattenytan totalt) och två små pumpar (den ena för filtrering och den andra bara för cirkulation). Till det originella hör en Aponogeton madagascariensis, som märkvärdigt nog stortrivs i detta alldeles för lilla akvarium och blommar minst 2-3 ggr per år. Vattnet är vanligt kranvatten från Norrköping. Mat: vanligen artemia och flingor.

Sist bilden är en stolt pappa.
#2 - 5 februari 2008 04:59
Grattis - när jag odlade dem på 1980-talet var just med "naturmetoden" dvs vattenbyten, mycket (flyt-)växter och lämpligt foder.
#3 - 5 februari 2008 17:24
Lite fler bilder.
Kan det stämma att svårighetsgraden för odling ligger på 4? Jag har nämligen inte ansträngt mig alls.
#4 - 5 februari 2008 19:40
Försök inte anstränga dej för då brukar det inte gå så bra längre. Äggen är små och tål inte hantering nämnvärt bra. Och räkna dessutom med att det bara ett fåtal av de ägg som lagts som blir yngel som växer upp. Men så blir ju oftast resultatet med så kallad naturlig odling.

Men om man jämför med t ex Fp gardneri "nsukka" så får man enstaka yngel vid naturlig odling och för mycket om man tar hand om äggen. Så är inte fallet med ANN.
#5 - 6 februari 2008 12:17
Min erfarenhet är också att om man har ett par så rör de inte ynglen. Däremot kommer ynglen äta upp sina småsyskon när de är stora nog. Jag brukade flytta bort dom när ränderna kom. Då brukade det finns ett 25 tal under ytan. Vilken sort har du?
#6 - 10 februari 2008 11:37
Här är lite bilder på mamma clown-killi. Honorna är betydlig mer skygga och det är minsann inte varje dag hon visar sig precis framför rutan.

Och en av ungarna som är ifärd med att sätta i sig Artemia-nauplier och ett storasyskon som håller på att färga ut..
#7 - 13 februari 2008 04:58
Grattis, vad kul. Fina bilder du fått till. Inte så lätt att fota fisk som ligger och trycker precis mot ytan hela tiden.
#8 - 16 februari 2008 22:00
BengtO skrev:
Min erfarenhet är också att om man har ett par så rör de inte ynglen. Däremot kommer ynglen äta upp sina småsyskon när de är stora nog. Jag brukade flytta bort dom när ränderna kom. Då brukade det finns ett 25 tal under ytan. Vilken sort har du?


Sort och sort! Finns det flera? Köpte mina i Djurmagazinet. Föll pladask för den roliga och vackra randningen. Visste inte då att hannen är så fantastiskt praktfull på nära håll och när de efter ett tag börjar känna sig som hemma. Får inte nog av de turkos ögonen och den turkosa fläcken ovanpå huvudet som nästan ibland verkar vara självlysande. En mycket trevlig fisk.
#9 - 23 februari 2008 15:05
Härom kvällen såg jag något som verkade vara något skräp som flöt på ytan i ena hörnan men vid närmare granskning visade det sig som ett pytteyngel med (alltför) stora ögon. Inte ens 2 mm långt men likafullt blixtsnabbt under närmsta blad vid närgången betraktan med kameraobjektivet. Så här blev resultaten. Klumpen på hö sida är en snigelbaby som kryper upp-och-ner på vattenytan.
#10 - 23 februari 2008 16:52
Oj, oj bra bilder på ynglet.
#11 - 15 mars 2008 09:38
erikthur skrev:
Försök inte anstränga dej för då brukar det inte gå så bra längre. Äggen är små och tål inte hantering nämnvärt bra. Och räkna dessutom med att det bara ett fåtal av de ägg som lagts som blir yngel som växer upp. Men så blir ju oftast resultatet med så kallad naturlig odling.



Men om man jämför med t ex Fp gardneri "nsukka" så får man enstaka yngel vid naturlig odling och för mycket om man tar hand om äggen. Så är inte fallet med ANN.



Hejsan.

Är lite suge att börja odla lite killis, hur bör man inreda och vad ska man mata med för att få dom på lek humör?
Är det bäst att ha ett lågt och långt kar?

Och vad rekomenderar ni "naturlig" odling eller inte naturlig, beskriv gärna lite vad som är skillnaden osv:)


Axel
#12 - 15 mars 2008 11:27
Killisidan är ett bra ställe att börja läsa på:
http://web.telia.com/~u96601371/index.html
:)
#13 - 15 mars 2008 13:33
tack!!

Nu tror jag jag vet tillräckligt för att testa. Eller hur stora bör det vara för att leka? räcker 4-5cmare?
#14 - 15 mars 2008 14:11
Beror på arten men oftast är de fullt lekdugliga då och är det clown killis är de faktiskt riktigt stora exemplar
Bilagor:
#15 - 15 mars 2008 17:18
hej... har sattupp ett 40L nu med lite javamossa och filtervadd på botten, lite växter och lite gaffelmossa på ytan, inte så mycket cirkulation men det tror jag räcker.
Vad bör man mata dem med för att få lek då? räcker colyps (stavning?).

Hoppas det blir bra:)
Och tack för hjälpen.
#16 - 15 mars 2008 18:05
Mata gärna med levande foder av något slag - snart finns svarta mygglarver och det är svårslaget (levande vill säga). Cyklops finns också att håva nu på våren. Annars fryst t ex artemia av god kvalitet. Eller t ex räkriv. Och så byt gärna vatten ofta och mycket. Täckglas på inte att förglömma.
#17 - 15 mars 2008 19:59
okej..

Men När vet jag om det har varit någon lek då? så inte de vuxna äter upp ägg/yngel.
#18 - 15 mars 2008 21:25
Grundregeln är ju för de flesta fiskarter är ATT de leker så ofta de kan.
Somliga arter ger vi för "naturoförenliga" förhållanden så att de inte gör det - dom kallar vi för svåra...
Somliga arter (alltför många enligt vårt eget tycke) äter sin egens arts ägg/yngel.
Ett sätt att lyckas är att byta ut leksubstratet (lekmopp, torv eller t ex javamossa) regelbundet (t ex veckovis) för att öka chansen för lyckat resultat.
#19 - 1 april 2008 10:14
erikthur skrev:
Mata gärna med levande foder av något slag - snart finns svarta mygglarver och det är svårslaget (levande vill säga). Cyklops finns också att håva nu på våren. Annars fryst t ex artemia av god kvalitet. Eller t ex räkriv. Och så byt gärna vatten ofta och mycket. Täckglas på inte att förglömma.


Clownkillis hoppar inte så har man dessa juveler kan man ha öppet akvarium. Då ser man dem så mycket bättre för de gillar att hållas precis under ytan och under flytblad.
#20 - 26 oktober 2008 06:51
legob skrev:
Sort och sort! Finns det flera?

[FONT=Garamond][SIZE=3]Ja, det finns ett helt litet gäng så kallade stamlokaliteter, som alla ser lite olika ut. Det rör sig alltså om samma art hela tiden - det finns inte ens underarter av [COLOR=Green]clownkillin[/COLOR] vad jag vet - men det finns lokala avvikelser vad gäller utseendet (och till viss del storleken) beroende på varifrån fiskarna kommer. I killi-kretsar så brukar man alltid ange stam inom citationstecken efter artnamnet, så att man kan skilja dem åt - man bör ju helst inte korsa dem med varandra. Tyvärr är de dåliga på det i akvariehandeln, men just clownkillin kan alltså kallas [COLOR=Green][FONT=Times New Roman]Pseudepiplatys annulatus[/FONT] "Monrovia"[/COLOR], [COLOR=Green][FONT=Times New Roman][SIZE=3]Pseudepiplatys annulatus[/SIZE][/FONT] "Conakry"[/COLOR] och så vidare, beroende på var stammen infångades. Själv odlade jag [COLOR=Green]Monrovia[/COLOR] någongång på 1980-talet, efter att ha köpt en trio av Erikthur - härliga fiskar måste jag säga! En bild på en monroviahane finns bland annat här: ANN "Monrovia".

Hur många stamlokaliteter som finns sammanlagt vet jag inte, men lite ledning kan man få på FishBase: Pseudepiplatys annulatus: Occurrence Records (då givetvis under rubriker "Locality").
[/SIZE][/FONT]











Annons