vf..?

#1 - 15 mars 2006 14:17
Måste bara få fråga vad vf betyder..? ursälta mig...många tycker säkert det är en korkad fråga...men vet man inte så....

Tack
#2 - 15 mars 2006 14:19
Vildfångad, alltså inte född i ett akvarie.
#3 - 15 mars 2006 16:31
[quote=mohlin]Vildfångad, alltså inte född i ett akvarie.[/quote]


Tack snälla mohlin...(det borde jag listat ut själv....men men...*L*)
#4 - 16 mars 2006 01:44
inte alltid lätt med alla förkortningar.

sen finns F1 och F2 också.

F1 är första generation från vf.
F2 är då andra generationen från vf.
Kjell Fohrman
Administrator
#5 - 16 mars 2006 08:42
[quote=Raven]inte alltid lätt med alla förkortningar.

sen finns F1 och F2 också.

F1 är första generation från vf.
F2 är då andra generationen från vf.[/quote]
Ja det är inte lätt Raven eftersom det är inte alls vad F1 resp. F2 betyder;)
Det behöver nämligen inte alls röra sig om vildfångade fiskar utan kan precis lika gärna röra sig om första resp. andra generationen efter en ny framavlad variant som "Super marlboro red diskus" eller nåt sånt.
Men första resp. andra generationen är rätt
#6 - 16 mars 2006 08:45
VAd folk i allmänhet BRUKAR mena är väl generationer efter VF, om inte annat anges.
Kjell Fohrman
Administrator
#7 - 16 mars 2006 09:07
[quote=Nils Holmström]VAd folk i allmänhet BRUKAR mena är väl generationer efter VF, om inte annat anges.[/quote]
Beror på i vilket perspektiv du ser det. För akvariefiskar i Sverige är svaret ja - i nästan alla andra exempel nej.
Dvs i de länderna där akvariefiskodling är stor är det definitivt inte "VF-versionen" som gäller.
I Sverige när det gäller t.ex. blommor är det definitivt inte "VF-versionen" som gäller.
#8 - 16 mars 2006 15:15
[quote=Kjell Fohrman]Beror på i vilket perspektiv du ser det. För akvariefiskar i Sverige är svaret ja - i nästan alla andra exempel nej.
Dvs i de länderna där akvariefiskodling är stor är det definitivt inte "VF-versionen" som gäller.
I Sverige när det gäller t.ex. blommor är det definitivt inte "VF-versionen" som gäller.[/quote]


Men detta är väl Sverige och inte något blommforum? ;)
#9 - 16 mars 2006 15:30
[quote=Alexander Ylipää]Men detta är väl Sverige och inte något blommforum? ;)[/quote]

då har du aldrig läst tåten "blomgalningar" ;)
#10 - 16 mars 2006 15:33
[QUOTE=Raven]då har du aldrig läst tåten "blomgalningar" ;)[/QUOTE]


hehe :)
Kjell Fohrman
Administrator
#11 - 16 mars 2006 15:33
[quote=Alexander Ylipää]Men detta är väl Sverige och inte något blommforum? ;)[/quote]
Men tycker väl inte att man skall vara så inskränkt att man vägrar se världen utanför;)
Att man gör det till regel bara för att några få ciklidnördar har hittat på en egen version[B)]

Nåväl då är vi väl så inskränkta då. Detta inlägg är inlagt på Amerikanska ciklider och där har vi ju diskus, papegojciklider, skalarer, flowerhorn, elfenbensciklider, de flesta apisto och fjärilar etc. etc. och för att alla dessa så gäller ju F1, F2 etc. i den vidsträckta meningen - dvs med all säkerhet en klar majoritet av de amerikanska ciklider som odlas.
#12 - 16 mars 2006 16:23
F1 betyder inom genetiken den första generationen efter korsning av två hårt inavlade linjer. F1'or har, pga att bägge föräldrarna är extremt hårt inavlade men ur två olika linjer, maximal heterozygoti, dvs en minimal andel av deras gener förekommer i två defekta (recessiva) kopior, utan de flesta gener förekommer i minst en fungerande (dominant) version.

F1'ornas höga grad av heterozygoti innebär att de är extra starka, extra friska, extra stora, extra snabbväxande. Detta fenomen kallas 'hybrid vigor'.

Utsäde, t.ex., är i stort sett alltid F1.

F1 & "Hybrid vigor" är kanske mest intressant vad gäller 'gatukorsningar' mellan hund & kattraser. Raserna är hårt inavlade, det är det som gör att man kan göra generaliseringar om rasens egenskaper, och korsar man två raser får man alltså en F1'a, som ofta är just extra frisk & stark. Tyvärr innebär det också att mycket av det som är typiskt för föräldraraserna försvinner.

Det genetiska avståndet mellan föräldralinjerna måste också vara LAGOM stort. Är avståndet för stort, så det börjar närma sig "olika arter" snarare än "olika linjer", kan man istället råka ut för nåt som kallas 'utavelsdepression'. Det är att djuret istället blir sjukare eller får olika problem pga att gener som inte borde vara aktiva, är det. Det mest kända exemplet på utavelsdepression är sterilitet, t.ex. när man korsar häst med åsna (F1 är där alltså mulåsna, som är steril).

Det är alltså vad F1, F2 etc egentligen betyder. Här på zoopet betyder F1 utan undantag "första generationens avkomlingar från vildfångade föräldrar". Jag har faktiskt aldrig sett termerna användas i internationella forum, så jag vet inte hur de används där.
#13 - 16 mars 2006 16:30
[QUOTE=Azur]F1 betyder inom genetiken den första generationen efter korsning av två hårt inavlade linjer. F1'or har, pga att bägge föräldrarna är extremt hårt inavlade men ur två olika linjer, maximal heterozygoti, dvs en minimal andel av deras gener förekommer i två defekta (recessiva) kopior, utan de flesta gener förekommer i minst en fungerande (dominant) version.

F1'ornas höga grad av heterozygoti innebär att de är extra starka, extra friska, extra stora, extra snabbväxande. Detta fenomen kallas 'hybrid vigor'.

Utsäde, t.ex., är i stort sett alltid F1.

F1 & "Hybrid vigor" är kanske mest intressant vad gäller 'gatukorsningar' mellan hund & kattraser. Raserna är hårt inavlade, det är det som gör att man kan göra generaliseringar om rasens egenskaper, och korsar man två raser får man alltså en F1'a, som ofta är just extra frisk & stark. Tyvärr innebär det också att mycket av det som är typiskt för föräldraraserna försvinner.

Det genetiska avståndet mellan föräldralinjerna måste också vara LAGOM stort. Är avståndet för stort, så det börjar närma sig "olika arter" snarare än "olika linjer", kan man istället råka ut för nåt som kallas 'utavelsdepression'. Det är att djuret istället blir sjukare eller får olika problem pga att gener som inte borde vara aktiva, är det. Det mest kända exemplet på utavelsdepression är sterilitet, t.ex. när man korsar häst med åsna (F1 är där alltså mulåsna, som är steril).

Det är alltså vad F1, F2 etc egentligen betyder. Här på zoopet betyder F1 utan undantag "första generationens avkomlingar från vildfångade föräldrar". Jag har faktiskt aldrig sett termerna användas i internationella forum, så jag vet inte hur de används där.[/QUOTE]

väldigt intressant läsning
#14 - 16 mars 2006 18:22
och där försvann alla mina illusioner om enkelhet ;)
#15 - 16 mars 2006 18:58
Tänkte hänga på här lite med ännu en förkortning eller nått:) .
Det står ju ibland "sp" t.ex Apistogramma sp. Vad står detta för?
Kjell Fohrman
Administrator
#16 - 16 mars 2006 19:48
[quote=Simon B]Tänkte hänga på här lite med ännu en förkortning eller nått:) .
Det står ju ibland "sp" t.ex Apistogramma sp. Vad står detta för?[/quote]
sp. är förkortning för speces som är det latinska namnet för art.
Först anges ju släktnamnet, sedan artnamnet. Om en art ännu inte är vetenskapligt artbestämd så skriver man först släktnamnet - i detta fall Apistogramma och sedan sp. + det namn som man tillfället har hittat på tills fisken hunnit bli vetenskapligt artbestämd.
Dessutom är det så att vetenskapliga namn alltid skall anges med kursiverad stil t.ex. Apistogramma cacatuoides medan icke vetenskapliga namn inte anges med kursiv text utan istället med citationstecken runt om t.ex. Apistogramma sp. "double rot cacatuoides"
Denna senare "regel" slarvar vi alla mot här i forumet däremot är det förhoppningsvis rätt bland artbeskrivningarna
#17 - 16 mars 2006 19:55
Ok, ja det slog mig efter ett tag att det kanske hade med engelskans "species" att göra. Så det var ju nästan rätt:).

Bra då vet jag det. Tack så mycket!
#18 - 19 mars 2006 13:39
[QUOTE=Kjell Fohrman]sp. är förkortning för speces som är det latinska namnet för art.
Först anges ju släktnamnet, sedan artnamnet. Om en art ännu inte är vetenskapligt artbestämd så skriver man först släktnamnet - i detta fall Apistogramma och sedan sp. + det namn som man tillfället har hittat på tills fisken hunnit bli vetenskapligt artbestämd.
[/QUOTE]

Håller med

[QUOTE=Kjell Fohrman]
Dessutom är det så att vetenskapliga namn alltid skall anges med kursiverad stil t.ex. Apistogramma cacatuoides medan icke vetenskapliga namn inte anges med kursiv text utan istället med citationstecken runt om t.ex. Apistogramma sp. "double rot cacatuoides"
Denna senare "regel" slarvar vi alla mot här i forumet däremot är det förhoppningsvis rätt bland artbeskrivningarna[/QUOTE]

Men nu håller jag inte med.

T.ex. kan man skriva A. sp. Pebas Då menar man den obeskrivna Apistogramma arten som nu kallas för Pebas.

Men A. cacatuoides är ju redan beskriven som art och då blir det helt fel att A. sp. "doppel rot cacatuoides". Rätt är isåfall A. cacatuoides "doppelrot"
Kjell Fohrman
Administrator
#19 - 19 mars 2006 14:13
[quote=apisto_vf]
Men nu håller jag inte med.

T.ex. kan man skriva A. sp. Pebas Då menar man den obeskrivna Apistogramma arten som nu kallas för Pebas.

Men A. cacatuoides är ju redan beskriven som art och då blir det helt fel att A. sp. "doppel rot cacatuoides". Rätt är isåfall A. cacatuoides "doppelrot"[/quote]

Nåväl nu var bara mitt namn ett helt påhittat fantasinamn på en VF "art" som liknar just cacatuoides och då kan man ju inte veta om det är en variant av cacatuoides eller om det är en egen art. Då blir det ett sp. namn tills detta är utrett. Hade det varit frågan om en avelsform hade läget varit helt annat
#20 - 19 mars 2006 14:50
För att krångla till det ännu mer så tror jag att den av Kjell hittade arten skulle hetat:
Apistogramma cf. cacatuoides"doppelrot" som betyder att det är en obeskriven art som liknar cacatuoides
#21 - 19 mars 2006 16:19
Nu börjar det bli lurigt[:-100]
#22 - 19 mars 2006 17:09
[QUOTE=Guy Palm]För att krångla till det ännu mer så tror jag att den av Kjell hittade arten skulle hetat:
Apistogramma cf. cacatuoides"doppelrot" som betyder att det är en obeskriven art som liknar cacatuoides[/QUOTE]

Ja precis så borde den heta isåfall.

Men för att göra det ännu krångligare så kunde den också hetat A. sp. aff. cactuoides "doppelrot".

sp. aff. och cf. används oftast för just den här betydelsen. Alltså en art som liknar den som man anger. Eventuellt är det samma art, eller en ny men det får fiskproffesorerna reda ut i lugn och ro. Kan för övrigt ta sin lilla tid, vissa arter som funnits mycket länge inom akvaristiken har fortfarande inte blivit beskrivna.

cf. känns lite modernare men i många äldre böcker dyker sp. aff. upp
därför kan det ju vara bra att veta vad som menas.

spp. för övrigt betyder species i plural.

Apstogramma spp. är alltså Apistogramma arter.

Jag har Apistogramma spp.i mina akvarium hemma. :)
#23 - 19 mars 2006 17:27
Försöker räta ut lite frågetecken här och skickar en bild på VF grön Discus "Coari" som i min biologiska återsapade tank här i Svensk fångenskap utifrån deras naturliga biotop lyckats få dom att "reproducera sig" För mig så har vi då lyckats få fram en s.k. F1:a = första generationen av V.F. Discusars avkommor i fångenskap. Inte fasen vet jag om det här blev rätt utifrån alla nya benämningar hit o dit med fina nya ord men jag brukar göra det enkelt. V.F. Discus finns enbart i fyra olika arter, Heckel,Brun,Blå och Grön, sedan bestämmer den naturliga biotopen och fångstplatsen om det är en vanlig Grön eller en Tefe Grön eller en Grön Coari.

Skit samma jag tror att jag skall kalla mina F1:or för "royal green red spotted Coari multeply by biotop p-ö in Sthlm Sweden så har jag hittat en helt unik ny typ av Grön Discus som aldrig tidigare ngn har haft vetskapen om att den verkligen existerar. Man kanske kan tjäna lite extra på det utifrån att det är en helt ny,unik avkomma.

Ja ja här kommer då en bild på en helt vanlig V.F. Grön "Coari" med sina F1:or.
#24 - 20 juni 2006 11:47
En sen återgång till "vf..?".

Jag har köpt c. moori (ok ingen amerikan) vid två tillfällen, på två olika platser, och förmodligen rör det sig också om två olika linjer. Färgstyrkan skiljer sig t ex rätt mycket åt.

Detta har väl spätt ut genpoolen en del... Linjerna var för sig är säkert F2+++, men ynglena som nu avlats linjerna emellan? Det är väl inte ointressant att mamma och pappa inte ens är kusiner. Dessa yngel är alltså F1?

Beteckningen VF/SO/Fx verkar praktiskt användas för att beteckna hur många generationer som inavlats. Dvs syskonyngel efter VF-fiskar inavlar fram nya yngel som inavlar fram nya yngel. F3 kallas de och det finns fortfarande chans att en stor del av deras yngel ser någorlunda friska ut?

/Magnus
Kjell Fohrman
Administrator
#25 - 20 juni 2006 11:57
Förstår nog inte vad du menar. VF, F1 etc. har inget alls med inavel att göra.
Att dina C.moori ser olika ut beror snarare på vilka förhållanden de hållits under (eller om det eventuellt skulle vara en korsning med en annan art) - alla populationer av C.moori ser nämligen i stort sett identiska ut
#26 - 20 juni 2006 12:57
Varför används beteckningarna (F1, F2...) inom akvaristiken, och då tänker jag främst på vid försäljning av yngel/ungdjur?

Degenererar fisken för varje generation, inavel eller inte, när den väl dragits upp ur sjön?

Jag tror, som nybörjare och lekman, att beteckningarna används också för att upplysa köparen om att så och så många generationer har inavlats. Jag läste i nån bok som du säkert känner till, att upp till en fyra generationer kan man inavla innan en alltför stor andel av ynglen blir missbildade och nytt blod måste till.

Mina fiskar har gått i samma kar i 4 månander och ena "linjen" är markant mörkare blå. Fast den tiden kanske inte räcker.
Bilagor:
Kjell Fohrman
Administrator
#27 - 20 juni 2006 13:44
[quote=Nusse]Varför används beteckningarna (F1, F2...) inom akvaristiken, och då tänker jag främst på vid försäljning av yngel/ungdjur?

Degenererar fisken för varje generation, inavel eller inte, när den väl dragits upp ur sjön?[/quote]
Degenerar är väl fel ord men det är väl en slags kvalitetsbeteckning att i ju färre generationer den har odlats ju närmare "ursprunget" är det.
Själv bryr jag mig inte så mycket om detta - utan tittar istället på hur fisken ser ut.

Jag tror, som nybörjare och lekman, att beteckningarna används också för att upplysa köparen om att så och så många generationer har inavlats

Men så är det i alla fall inte

Jag läste i nån bok som du säkert känner till, att upp till en fyra generationer kan man inavla innan en alltför stor andel av ynglen blir missbildade och nytt blod måste till.

Varierar rätt mycket mellan olika arter - men OK för att problem kan börja uppstå efter ca. 4 generationer - men hur vanligt är det att man inavlar i 4 generationer?
Tror snarare att levnadsvillkoren för fisken har mycket större betydelse.

Mina fiskar har gått i samma kar i 4 månander och ena "linjen" är markant mörkare blå. Fast den tiden kanske inte räcker.

Om inte den ena linjen är en korsning så beror färgskillnaderna snarare på miljö, ålder och om de är dominerande eller inte











Annons