Växtakvarium for dummies?

#1 - 11 januari 2005 11:47
Utan att ha sökt i här i forumet, finns det någon sorts litteratur (typ rubriken;) ), eller någon bra sida på nätet om gödning, co2, pmdd och allt vad det nu kan heta, om man som jag inte kan just någonting om detta, men är öppen för att ta del av andras kunskap!!:)

Tack på förhand!
#2 - 11 januari 2005 11:49
*S* har själv gått runt och haft den tanken om att lägga ut en fråga... nu slipper jag juh det.... skulle verkligen behöva en "PMDD & CO2 for dummies".................
#3 - 11 januari 2005 12:13
Funderar på att på försök att prova att sätta upp ett litet växtakvarie utan att tillsätta något. Utan bara sköta om det i form att regelbundna vattenbyten samt använda ett vanligt innerfilter.

Ska se hur långt man kommer. Eller så kanske det går helt åt skogen :)
#4 - 11 januari 2005 12:15
[font=Comic Sans MS][color=red]Kika i denna tråden!! Här kan till och med en annan begripa sig på i alla fall en del av svaren *S*[/color][/font]
:D
http://www.zpet.se/forum/showthread.php?t=68982
#5 - 11 januari 2005 14:33
[font=Comic Sans MS][color=#ff0000]Kika i denna tråden!! Här kan till och med en annan begripa sig på i alla fall en del av svaren *S*

:D[/color][/font]

http://www.zpet.se/forum/showthread.php?t=68982
Har precis varit inne i den tråden du rekommenderade. I början är den bra och lättförståelig men sen tröttnade jag pga vissa anledningar (inget nämnt)


Funderar på att på försök att prova att sätta upp ett litet växtakvarie utan att tillsätta något. Utan bara sköta om det i form att regelbundna vattenbyten samt använda ett vanligt innerfilter.



Ska se hur långt man kommer. Eller så kanske det går helt åt skogen :)
Att inte tillsätta några näringsämnen till sina växter förmodar jag är upp till var och en. Själv gör jag det och då i form av TMG, KNO3 och KH2PO4. De två sistnämnda startade jag med så sent som igår men TMG har jag kört med under ganska lång tid.

I mitt lilla 60-liters kar körde jag inte med någon gödning alls under en bra tid och jag fick då med jämna mellanrum byta ut mina växter. om det berodde på att de inte fick någon extranäring vet jag inte men jag vill tro det. När jag sedan började att hälla i lite TMG så överlevde växterna även om de inte växte så det knakade. Nu går jag och väntar på att få se ett resultat nu när jag göder med tre "extra"ämnen.

Om du nu sätter igång ditt kar så kan du väl skicka ut nån bild då så att vi får se hur det går för dig? Det är alltid lika spännande att få se bilder av andras akvarium.


Utan att ha sökt i här i forumet, finns det någon sorts litteratur (typ rubriken;) ), eller någon bra sida på nätet om gödning, co2, pmdd och allt vad det nu kan heta, om man som jag inte kan just någonting om detta, men är öppen för att ta del av andras kunskap!!:)
Tja du, en sån bok vore inte dumt. En bok för oss "dummies" skulle kunna skrivas på ett sånt pedagogiskt sätt att alla termer blev begripliga. *skrattar*.Ibland när jag läser inlägg från zoopets akvarister så bildas världens största frågetecken ovanför mitt huvud *ler*.
#6 - 11 januari 2005 14:46
Har precis varit inne i den tråden du rekommenderade. I början är den bra och lättförståelig men sen tröttnade jag pga vissa anledningar

[font=Comic Sans MS][color=red]Det jag syftade på var detta inslaget![/color][/font]
Citat:

Till sist undrar jag om det är nödvändigt med all den kemi som det skrivs om i detta forum för att lyckas med sin hobby.





Absolut inte.



Du behöver bara skaffa tre pulver. Kalla dom "Nisse", "Pelle" och "Miriam".



Nisse-pulvret blandar du 7 teskedar i en halvliter vatten och skakar. Dosera 10 ml per 100 liter vid varje vattenbyte.



Pelle-pulvret blandar du 4 krm i en halvliter vatten och skakar. Dosera 10ml per 100 liter vid varje vattenbyte.



Miriam-pulvret blandar du 7 krm i en halvliter vatten och skakar. Dosera 10 ml per 100 liter vid varje vattenbyte.



När du beställer dessa pulver heter Nisse "KNO3", Pelle "KH2PO4" och Miriam "NutriSi". Miriam kan även kallas för "Mikro+" och "TMG" eller t om "Tropica Mastergrow".



Ingen kemi, bara tre väldigt ofarliga och väldigt billiga pulver.

#7 - 11 januari 2005 14:46
[QUOTE=Gimbo]Funderar på att på försök att prova att sätta upp ett litet växtakvarie utan att tillsätta något. Utan bara sköta om det i form att regelbundna vattenbyten samt använda ett vanligt innerfilter.

Ska se hur långt man kommer. Eller så kanske det går helt åt skogen :)[/QUOTE]

Om du inte skall tillsätta något så kan du inte heller ta ut något, väldigt enkel matematik. DVS, byt inte vatten om du vill prova på lowtecmetoden. Om du inte tänker tillsätta fiskmat heller så kan det bli problematiskt annars kan det gå. Skaffa nitrat och fosfattest så att du vet hur du ligger. Lycka till.
MVH
Magnus
#8 - 11 januari 2005 14:47
[QUOTE=elinor]Tja du, en sån bok vore inte dumt. En bok för oss "dummies" skulle kunna skrivas på ett sånt pedagogiskt sätt att alla termer blev begripliga. *skrattar*.Ibland när jag läser inlägg från zoopets akvarister så bildas världens största frågetecken ovanför mitt huvud *ler*.[/QUOTE]Två själar, samma tanke!!:p
#9 - 11 januari 2005 14:52
Hej igen!

Har ett nystartat kar ca 2mån. Det växer som tusan (enligt mig). Använder inga tillsatser, utan vill se om det endå går bra. I början var det verkligen tomt. Har tyvärr ingen bild du kan jämföra det med. Men, nu växer det som aldrig förr. Ansar det en gång i veckan för att det ska se någorlunda syggt ut. Kolla länken:
http://www.zoonen.com/perzoonen/galleri.asp?oid=329936&gid=331163

Mvh Daniel.
#10 - 11 januari 2005 14:54
Glömde att säga det... Men, på tre dagar som har gått så har det susat iväg ännu mer. Tar o poppar upp nya bilder senare.
#11 - 11 januari 2005 14:59
[QUOTE=Tropfrog][QUOTE=Gimbo]Funderar på att på försök att prova att sätta upp ett litet växtakvarie utan att tillsätta något. Utan bara sköta om det i form att regelbundna vattenbyten samt använda ett vanligt innerfilter.

Ska se hur långt man kommer. Eller så kanske det går helt åt skogen :)[/QUOTE]

Om du inte skall tillsätta något så kan du inte heller ta ut något, väldigt enkel matematik. DVS, byt inte vatten om du vill prova på lowtecmetoden. Om du inte tänker tillsätta fiskmat heller så kan det bli problematiskt annars kan det gå. Skaffa nitrat och fosfattest så att du vet hur du ligger. Lycka till.
MVH
Magnus[/QUOTE]

God tanke du gav mig där. Får nog sätta till någon fiskliv också. Kanske ett gäng med kardinaler.
#12 - 11 januari 2005 15:27
[font=Comic Sans MS][color=red]
[font=Comic Sans MS][color=red]Det jag syftade på var detta inslaget!

[QUOTE] Du behöver bara skaffa tre pulver. Kalla dom "Nisse", "Pelle" och "Miriam".
[/color][/font][/QUOTE] [/color][/font]

Japp, Maria *ler* jag förstod att du syftade på just den lilla delen men eftersom man är aningen vetgirig så ville jag se om det fanns mer "pedagogiskt" att inhämta *skrattar* Det var i det letandet jag tröttnade.

Tänk om man kunde få mer av Nisse-, Pelle- och Miriampedagogik?:D

*rättade till ett stavfel.
#13 - 11 januari 2005 15:59
Här finns det lite intressanta artiklar av bl.a. Defdac:

http://www.djurportalen.nu/artiklar.php
#14 - 12 januari 2005 07:05
[QUOTE=elinor]

Japp, Maria *ler* jag förstod att du syftade på just den lilla delen men eftersom man är aningen vetgirig så ville jag se om det fanns mer "pedagogiskt" att inhämta *skrattar* Det var i det letandet jag tröttnade.

Tänk om man kunde få mer av Nisse-, Pelle- och Miriampedagogik?:D

*rättade till ett stavfel.[/QUOTE]

[font=Comic Sans MS][color=red]Håller med dig!! Mera Nisse-Pelle-Miriam!! Dom verkar ju helt begripliga!![/color][/font]
[font=Comic Sans MS][color=red]*s*[/color][/font]
:D
#15 - 12 januari 2005 07:08
[QUOTE=Maria Hagberg Partille][font=Comic Sans MS][color=red]Håller med dig!! Mera Nisse-Pelle-Miriam!! Dom verkar ju helt begripliga!![/color][/font]
[font=Comic Sans MS][color=red]*s*[/color][/font]
:D[/QUOTE]

Precis! Det är en av de få saker jag fattat hittills!!:)
#16 - 12 januari 2005 15:34
Alltså; jag är rätt grön på växtakvarier....
Men jag hade en ganska lång period bra fart på mina växter, och det berodde dels på att jag bytte 1/3 vatten minst två gånger per månad och varje vecka tillsatte jag helt vanlig blomgödning, en hatt (som skulle ge 3 l blomvatten) till ett 375l akvarium. Växterna trivdes och algmängden minskade.

Jag gör så nu och det funkar bra, men lite kolsyra i vattnet skulle nog göra det ännu bättre. Är dock tveksam till investeringen av en CO2-anläggning - finns det inte andra sätt?

Hälsningar från en med "gröna" fingrar.
#17 - 12 januari 2005 15:53
[color=black]Svante--> Tack för ditt svar! Det enda problemet är att jag hade tänkt att ha åtminstone några fiskar i burken, och då är väl inte blomgödning en sån bra idé om jag har fattat saken rätt!!![/color]
[color=black]Och som CO2-anläggning borde väl PET-flaskvarianten duga gott för att prova sig fram, eller....???[/color]



[color=black]Några små funderingar:[/color]

[color=black]* Gäller samma sak som med fiskar, att ju större akvarium desto enklare att sköta/få balans?[/color]
[color=black]* Går det att ha i stort sett vilka fiskar som helst i ett växtakvarium, eller finns det några klassiska växtakvariumfiskar?[/color]
#18 - 12 januari 2005 15:55
Sök på mäsk i forumet så får du upp rätt många diskussioner om en billig alternativ metod. När du väl sett resultatet av co2 i karet så är du nog inte längre tveksam till investeringen.

Klart imponerande att du lyckats med kväve i amoniumform i karet, för det flesta ger detta bara algsoppa. Speciellt om man inte tillsätter co2. Respekt, men det är inget att tipsa nybörjare om. Riskerna är för många.
MVH
Magnus
#19 - 12 januari 2005 16:45
Defdac skulle göra en enkel växtakvariets ABC för alla oss nybörjare så vi slipper fråga samma sak om o om igen :P
#20 - 12 januari 2005 19:05
Så sant, så sant!:o
#21 - 12 januari 2005 19:44
[QUOTE=Magnus Olsson]Defdac skulle göra en enkel växtakvariets ABC för alla oss nybörjare så vi slipper fråga samma sak om o om igen :P[/QUOTE]
[:-159] Jaa! Det vore kanon. Jag vet inte hur många timmar jag har läst Defdacs och andra duktiga "växtkungars" diskussioner här, det är bara det att det känns som att ju mer jag läser desto mer förvirrad blir jag [:-13] , så nu har jag bara ett par växtliknande "algbuskar" och en Anubias som faktiskt blommar [:-38], till saken hör det att jag har 3,75kg co2 som står i förrådet och bara väntar.
#22 - 12 januari 2005 20:33
Samma med mig, skulle väldigt gärna få en så pedagogisk och lätt beskrivning som möjligt. Även om jag förstår en del men inte allt som defdac och bl.a. Tropfrog och de andra "Kungarna" pratar om så vore det verkligen önskvärt. Men jag tycker de gör ett jättejobb som orkar med att svara på alla mina och andras knepiga frågor! (Kanske något för Kjell och Christian i samspråk med defdac och Tropfrog, en framtida avdelning här på zoopet.com)

Använde själv ett co2 hemmabygge ett tag i mitt 222L kar men tyckte inte de gav resultat och sen blev de inte att jag blandade till någon ny sats mäsk. Har i vart fall köpt TMG nu och jag kan tycka att redan nu efter några dagar så har mina svärdplantor börjat återhämta sig i färg. De har tidigare blivit allt mer gul-daskiga och sett för bedrövligt trista ut men nu har de hänt nåt. Jag vet ju inte om jag bara hallucinerar :P men jag tycker iaf att de verkar grönare och finare. Fick ett tips av en som driver en djuraffär här i Karlstad då jag köpte TMG, han körde med ljus i bara ca 6h per dygn sen hade han släckt. Han använder reflektorer på lysrören och TMG i karet men ingen CO2 och Kno2 och Kno4 eller vad de ämnena nu heter igen? Han sa att han inte fick mycke alger eftersom han inte hade ljuset tänt så länge, då får inte algerna fäste. Sen växer växterna stadigt men sakta, inte lika snabbt som med CO2 och de andra krafset men de dör i vart fall inte. Jag kommer inte ihåg exakt vad han sa men har för mig att det var ungefär såhär som han sa i vart fall.

Att ha tänt bara 6h tycker jag blir för trist eftersom jag vill se mina kar, sen att ha lite alger i karet tycker jag inte e så farligt, blir lite mer "naturlig look" då tycker jag. De ska inte vara så strikt men samtidigt inte för flummigt i mina kar tycker jag själv.

En sak jag funderar på som kanske är lite "off topic" är om JBL rotnäringskulor för vattenväxter av lera är bra eller helt bortkastade pengar? Köpte dessa kulor för ett halvår sedan. De finns att köpa i paket om 7 st för en femtilapp på närmsta djuraffär. De ska räcka i ett år ungefär, en kula per planta eller vid en ansamling plantor. De ska enligt förpackning innehålla de viktigaste näringsämnena. Mn, Cu, Mo, Co, B och Z. Speciellt järn och spårämnen.
Det står även på förpackningen att dessa kulor lämpar sig bäst till växter som tar upp sin näring genom rötterna bl.a. då just svärdplantor. (Inte så svårt att lista ut.)
Mina svärdplantor har inte blivit finare av dessa kulor direkt, men nu med tillsats av TMG i karet, tycker ju jag som tidigare nämts att plantorna blivit bättre.
Järnbrist kanske dessa kulor främst är till för?

ha d gôtt alla akvariefreaks!
#23 - 13 januari 2005 07:46
[QUOTE=Mohlén]Samma med mig, skulle väldigt gärna få en så pedagogisk och lätt beskrivning som möjligt. Även om jag förstår en del men inte allt som defdac och bl.a. Tropfrog och de andra "Kungarna" pratar om så vore det verkligen önskvärt.
[/quote]
Det är noterat. Det blir väl lite alg och växtfysiologi ibörjan av artikeln så man förstår hur och varför olika metoder fungerar.

Appropå olika metoder:



Använde själv ett co2 hemmabygge ett tag i mitt 222L kar men tyckte inte de gav resultat och sen blev de inte att jag blandade till någon ny sats mäsk.


Förmodligen lyckades du få någon annan makrobegränsning så att kolet inte kunde utnyttjas. Växten växer bara så bra som det mest begränsande näringsämnet. Sätter du fullt flås på koltillgången så kommer det tvärnita vid nästa makroämne, förmodligen kväve eller kalium.



Fick ett tips av en som driver en djuraffär här i Karlstad då jag köpte TMG, han körde med ljus i bara ca 6h per dygn sen hade han släckt. Han använder reflektorer på lysrören och TMG i karet men ingen CO2 och Kno2 och Kno4 eller vad de ämnena nu heter igen? Han sa att han inte fick mycke alger eftersom han inte hade ljuset tänt så länge, då får inte algerna fäste. Sen växer växterna stadigt men sakta, inte lika snabbt som med CO2 och de andra krafset men de dör i vart fall inte.


Det här är en ypperlig metod.

Istället för att öka CO2-behovet genom att dynga på med fetmycket ljus (som de flesta växtnybörjare gör) så drar man ner kolbehovet mer i linje med tillgången på alla övriga näringsämnen du får från fiskarna och matningen. Tillsammans med försiktig kryddning av TMG så har växterna alltid allt dom behöver under den korta ljusperioden.

En ytterst effektiv metod som dock kräver oerhörd fingertoppsskänsla, men som när den fungerar i princip är den enda metoden man kan köra i sällskapsakvarier.

Vid mina föredrag i Bollmora och Motala så tryckte jag på att detta är den svåraste metoden eftersom den kräver så jäkla mycket känsla och försiktighet och tålamod, vilket t ex inte passar mig som vill ha fullt ös hela tiden. Allt eller inget.



En sak jag funderar på som kanske är lite "off topic" är om JBL rotnäringskulor för vattenväxter av lera är bra eller helt bortkastade pengar? Köpte dessa kulor för ett halvår sedan. De finns att köpa i paket om 7 st för en femtilapp på närmsta djuraffär. De ska räcka i ett år ungefär, en kula per planta eller vid en ansamling plantor. De ska enligt förpackning innehålla de viktigaste näringsämnena. Mn, Cu, Mo, Co, B och Z. Speciellt järn och spårämnen.


Det är bortkastade pengar på så sätt att du kan gräva upp lite lera på bakgården och rulla dessa små harpluttar själv till ingen kostnad alls.



Det står även på förpackningen att dessa kulor lämpar sig bäst till växter som tar upp sin näring genom rötterna bl.a. då just svärdplantor. (Inte så svårt att lista ut.)


Undervattensväxter som "föredrar" rotgödning finns inte. Alla växter föredrar att använda bladen om näringen finns där.

Stoppar du bara ner näring runt rötterna har växterna inget val. Vissa växter är duktiga på att använda rötterna även om det är mer näringskrävande, men det växer bättre om dom tar näringen med bladen.



Mina svärdplantor har inte blivit finare av dessa kulor direkt, men nu med tillsats av TMG i karet, tycker ju jag som tidigare nämts att plantorna blivit bättre.


Precis.



Järnbrist kanske dessa kulor främst är till för?


Järnbrist är (numera) en myt. Kaliumbrist är numera den trista verkligheten för de allra flesta.
#24 - 13 januari 2005 18:46
[QUOTE=defdac]Det är noterat. Det blir väl lite alg och växtfysiologi ibörjan av artikeln så man förstår hur och varför olika metoder fungerar.[/QUOTE]

YES! Det var väl i princip just detta jag var intresserad av att lära mig för att börja lära mig att förstå funktionen av alla dessa Nissar, Pellar och Miriam....ar(?!) och dylikt!

(Ha tålamod med mig är ni snälla, jag ska verkligen försöka lära mig någonting!!!;) )
#25 - 18 januari 2005 16:02
Jag undrar varför Michael Eklund inte tipsat om sin artikelserie i 3 delar som ligger på Bollmora akvarieklubbs hemsida. Jag upptäckte den nu(!) och den verkar kanon:

http://www.bollmoraakvarieklubb.org/artiklar/Vaxtakvariet_1.htm
#26 - 18 januari 2005 16:23
Jo den artikeln är ganska lätt att förstå. Ska spara den på datan. Bra att ha vid uppstart med CO2 osv!
#27 - 22 januari 2005 21:44
jag hade tyckt det vore kul med en lite mer grundläggande förklaring på hur allt funkar, en ordentlig växtakvarier för dummies, så jag har börjat lite.


---------------------
jag börjar med att förklara hur de kemiska betäckningarna för olika ämnen fungerar.
Tex vatten som skrivs H2O. H:et står för väte 2:an för att det finns två väten och O:et står för syre. Om det bara finns en atom av någon sort i ett ämne hoppar an över att skria en etta.
Koldioxid är CO2 vilket betyder en kolatom och två syreatomer. Övriga kemiska betäckningar som används kan innehålla andra atomer som till exempel N (kväve), Na (natruim) eller Ca (calcium).

I ett vanligt akvarie så är mägnden koldioxid som finns i vattnet och den mägnden som finns i luften ovanför i balans, så att blir det mer koldioxid i vattnet kommer den sakta att läcka ut till luften. Hur fort det går beror på hur mycket luften ovanför rör sig och hur mycket vattnet under ytan rör sig. Med täckglas går det altså långsammare och med mycket ytrörelse fortare. Ju större skillnad det är i luftens och vattnets koncentrationer av koldiocid desto fortare går det också.

Hur gör man då för att få vattnet att innehålla mer koldioxid än vattnet? Man undviker att luften ovanför akvariet fläktar onödigt mycket, undviker att man fåronödigt mycket ytrörelser, så att den koldioxid man får ner stannar där och så att inte onödigt mycket försvinner ut i luften. Och för att få ner mer koldioxid så gör man en andra vattenyta i någon slags reaktor, där man bara har koldioxid som har mycket stor yta mot vattnet. Vid den ytan vill man ha så mycket vattenströmmar som möjligt, koldioxiden som försvinner till den luften kommer ju ingenstans utan måste lösas tillbaka till vattnet.

Kemiskt så skriver man proccessen så här: CO2(g) <=> CO2(aq) där g betyder att koldioxiden är i gasform och aq att den är löt i vattnet.

En del av den koldioxid som löses i vattnet kommer reagera med vattnet till kolsyra.
CO2(aq) + H2O <=> H2CO3(aq)
<=> betyder att reaktionen kan gå åt båda hållen. Dvs om det finns mycket koldioxid men ingen kolsyra kommer en del av koldioxiden reagera med vattnet till kolsyra och om det finns mycket kolsyra och ingen koldioxid så kommer kolsyran bli till vatten och koldioxid. Det är vad som händer när man öppnar en läsk (det börjar bubbla av all koldioxid som bildas).

kolsyra är en syra som gör att vattnets pH sjunker.
H2CO3 + H2O <=> HCO3- + H3O+
Vattnets pH bestämms nämligen av hur mycket H3O+ det finns. pH = -log(mol(H+)/l). här följer en förklaring av den formlen.

Mol är en antalsenhet. Att räkna antal atomer är så väldigt svårt då det finns så många av dom, då man räknar hur många mol atomer det finns. en mol är ungefär 6,022 * 10^23 st. H+ är ett annat sätt att skriva H3O+ (H3O+ <=> H2O + H+). man räknar alltså hur många mol H+ (eller H3O+) det finns per liter vatten. Sedan logaritnerar man det. Dvs finns det 0.1 mol H+ per liter vatten så är logaritmen -1. finns det 0.01 så är logaritmen -2. 0.001 är -3 osv. Sist så gör man om det till positivt. (man behöver aldrig räkna med mer än 1 mol H+ per liter eftersom det motsvarar ett pH på under 0 och så surt har vi det aldrig).

Om man har basiskt vatten kommer vätekarbonatet (HCO3+) att reagera vidare:
HCO3+ + H2O <=> CO3-- + H3O+

Vid en temp på 25C och pH på 6.37 har man lika mycket H2CO3 som HCO3-. Vid 8.34 som mest HCO3- sedan blir mer oh mer CO3-- för att vid 10.33 vara jämnvikt mellan HCO3- och CO3--.

För att veta hur mycket CO2 man ska ha i mäter man pH och alkaliniteten (det som ofta felaktigt kallas KH). Förutsatt att man inte har torv, pH-justerande medel, mycket (dött) organiskt material eller annat svårberäknade faktorer så kan man då räkna ut vilket pH som motsvarar vilken mägnd CO2 vid given alkalinitet. Detta gör man genom att läsa i en tabell.
----------------------

källor:
hjortgatan
http://www.thekrib.com/Plants/CO2/alkalinity.html

denna har jag inte läst så noga, men den verkade också bra:
http://fins.actwin.com/aquatic-plants/month.9712/msg00259.html


detta är inte nära komplett utan bara en början. jag vill gärna att den byggs på av alla andra och att eventuella felaktigheter kan rättas till
#28 - 23 januari 2005 20:52
jag fortsätter:

-----------------------
KH, GH, CO2-tabeller och sådant.

Först Hårdhet: hårdhet är ett mått på hur mycket av vissa joner som vatten innehåller. Hårdhet mäts i mg/l CaCO3 eller meq/l. Ibland används också grader men då det är krångligt att räkna med bör de undvikas, meq/l är den enhet som är mest vetenskaplig och som mest tydligt visar vad man menar. Dessutom så är den lättast för alla att förstå, vissa använder olika sorters grader och olika enheter, men meq/l är en standard som ”alla” vetenskapare använder. Hur man räknar ut de olika enheterna kommer senare.

En förklaring på GH. GH är en tysk uppfinning och betyder GemensameHaerte (stavning?), det betyder Gemensam/total/all hårdhet. Andra uttryck för samma sak är General Hardness (undvik, ovetenskaplig), Total Hardness (vetenskaplig, bra). Den förkortas ofta också TH (Total Hardness). TH är ett mått på mägnden katjoner med en laddning på två eller mer. De vanligaste jonerna är Ca++ och Mg++, andra finns men de behöver man sällan bry sig om (Fe++, Fe+++, Sr++ t.ex.).

KH betyder KarbonatHårdhet, men de flesta tester som mäter KH mäter egentligen alkaniteten, vilket är något helt annat som jag kommer till senare. KH är mägnden av GH som är bundet med HCO3- och CO3--. KH kallas ofta för temporärhårdhet eftersom de jonerna reagerar vid kokning och löser ut sig och sedimenterar på bottnen vid kokning.

Nonkarbonathårdhet(?) är TH-KH. Dvs den del av totalhårdheten som inte är karbonathårdhet. När katjonerna i GH är bundet med exempelvis SO4--, Cl- eller NO3-.

Alkanitet är ett vattens motstånd mot att sänka pH, dvs vattnets bufferförmåga. Om all GH är KH så är alkaniteten minst samma som KH. Men pga salter som Na2CO3 (bikarbonat?) och H3PO4 (forforsyra) som höjer alkaniteten utan att höja KH får dessa inte blandas ihop.

TDS står för total dissolved solids och är den totala mägnden lösta ämnen. Detta rör ofta ihop med GH.

Nu till räkning (hoppa över om ni vill):

hur mycket av ett ämne som finns i en vattenlösning mäts i g/l (gram per liter) eller oftast mg/l (milligram per liter, samma som ppm). För att räkna ut hur många atomer varje gram innehåller så behöver man ämnenas molvikt (hur många gram ett mol (6,022*10^23st) väger) för att få reda på den använder man en tabell där alla atomer står uppräknade. För att veta hur mycket en jon påverkar spelar det också roll hur mycket laddning den har, den ser man om man räknar antalet + eller -.

lite exempel:

molviktem på vatten:

vatten = H2O

atomvikten på H = 1,008 och O = 16,00 (från tabell)

dvs H2O = 2*1,008 + 16,00 = 18,016

kuriosa: En snaps (4cl) väger ungefär 40 gram 40/18,016=2,22mol=1,337*10^24st molekyler=drygt en miljon miljoner miljoner miljoner...

en lösning som innehåller:
40 mg/l Ca++
10mg/l Na+
10mg/l Cl-
130 mg/l HCO3-
och har ett ph på ca 7.

molvikterna för de ämnena är:
Ca++ 40,08 (+ eller minus spelar ingen roll för molvikten den är samma för Ca som för Ca++)
Na+ 22,99
Cl- 35,45
HCO3- 61,018

varje mol laddning väger då (g/eq):
Ca++ 20,04 (hälften av molvikten för varje +)
Na+ 22,99
Cl- 35,45
HCO3- 61,018

varje liter av lösningen innehåller då så här många millimol laddningar (meq/l):
Ca++ 1,996 (mg/l delat med g/eq)
Na+ 0,435
Cl- 0,282
HCO3- 2,131

meq/l för +sidan och -sidan är alltid ungefär lika (småskillnader finns alltid för joner som finns i så liten koncentration att man hoppar över dom). 1,996 + 0,435 – 0,282 – 2,131 = 0,018 (nästan noll).

GH/TH i fallet ovan är alltså 1,996 meq/l
KH 1,996meq/l (kan inte vara mer än GH även om alkaniteten skulle vara 2,131)
NKH 0meq/l
TDS 190mg/l


OBSOBS sluta hoppa över här, den sista delen räkning är bra att kunna:

För att räkna om meq/l till mg/l CaCO3 : så multiplicerar man med 50. (mg/l CaCO3 -> meq/l : dividera med 50)

För att räkna om meq/l till grader : multiplicera med 2,8 (grader -> meq/l : dividera med 2,8)
-----------------------


enkelt sätt att kolla CO2 utan att kolla KH som växtnördarna kanske kan kolla på:
http://www.thekrib.com/Plants/CO2/co2-meter.html
#29 - 23 januari 2005 21:23
Blir inte det här någon slags "Växtakvarium for experts"? =)
#30 - 24 januari 2005 16:44
den sista kanske var lite overkill, men jag försöker förklara ALLT så enkelt jag kan. blir ju nått iaf, bättre än inget. kanske?

ps har du kollat co2-test-sättet som fanns i länken? funkar det? om så borde ju man kunna utesluta organiska syrors påverkan på alkaniteten/kh.
#31 - 24 januari 2005 19:04
Det är kalasambitiöst, en bra länk för många att ha i framtiden.

Ang. Krauses trick är det också kalas för dom som kör torv osv.
#32 - 25 januari 2005 20:00
tänkte jobba på en fortsättning nu. men hittade denna: http://www.calgaryaquariumsociety.com/Articles/Water_Chemistry_For_Dummies.html som helt tog bort lusten att göra ytterligare en wattenkemi för dummies när denna redan fanns.

läs den, den är bra!
så kan ni hoppa över allt jag skre ovan, utom möjligen mitt exempel som jag skrev att ni kunde hoppa över då det belyser skillnaden mellan alkanitet och kh.

tar hela (fast förkortad?) igen:

en lösning som innehåller:
40 mg/l Ca++
10mg/l Na+
10mg/l Cl-
130 mg/l HCO3-
och har ett ph på ca 7.

GH/TH i fallet ovan är alltså 1,996 meq/l
KH 1,996meq/l (kan inte vara mer än GH även om alkaniteten skulle vara 2,131)
NKH 0meq/l
TDS 190mg/l

ett kh-test skulle visa 2,131 då det är mägnden HCO3-.

då det faktisk är detta som är det intressanta när man tillsätter co2 så ska man om man har vatten som i mitt exempel gå efter vad kh-testet visade och inte efter vad det verkliga kh-värdet egentligen är.

men sådant vatten har ni inte utan ni har olika mägnder andra buffrande ämnen som påverkar alkaniteten (det som kh-testet visar) olika mycket.

kör ni med estimative index-metoden, eller håller ert kar hyffsat rent OCH inte har pinnar/rötter/torv/löv (lite spelar ingen roll) så kan ni lugnt köra med vad kh-testet visar utan att bry er om vad det egentligen är.

den superbra länken igen : http://www.calgaryaquariumsociety.com/Articles/Water_Chemistry_For_Dummies.html
#33 - 25 januari 2005 20:20
lika bra att länka ela sidan med den sist nämnda artiklen:
http://www.calgaryaquariumsociety.com/CAS_Articles.html
det finns ett gäng till articklar som är läsvärda där, jobbar på ett par nu...











Annons