Lååångt svar...
Det behöver inte vara speciellt hårt belastade akvarier om man har ett KH som ligger på 0-1 vilket det gör i stora delar av Sverige.
Mja, det minskar marginalerna, men grejen är att vattnet också tar upp koldioxid ur atmosfären och skapar ny bikarbonat, så förbrukningen måste överstiga diffusionshastigheten, och för det krävs rätt hög belastning. Man kanske inte behöver ha ett kar full med discus eller koi, men ganska hög.
Det finns fler ämnen som ackummuleras i ett akvarium än nitrat och fosfat. En grupp som vi pratar ganska lite om är hormoner och feromoner.
Sant. Kolfiltrering funkar mot sånt, och när man har "gammalt vatten" kan man verkligen se effekten på fisken av kolfiltrering.
En annan sak är det Azur var inne på - bakterie och parasithalter. De flesta fisksjukdommar orsakas av bakrterier och parasiter som normalt finns i akvariet men fiskens immunsystem klarar av dem ganska lätt. Om fisk blir stressade så minskar deras motståndskraft är väl alla klara över idag. Om det finns ett fåtal bakterier så klarar fisken normalt av angreppen men är det många så innebärr själva mängden av angreppsförsök en stressfaktor i sig.
Det är en faktor, men totalt antal opportunistiska bakterier är också en faktor i sig. Det spelar roll om det är hundra Pseudomonas-bakterier eller tio miljoner som tar sig in i ett sår på fisken. Det är skillnaden mellan att skölja ett sår i kranvatten, eller skölja det i avloppsvatten.
Jag tror inte att parasiter normalt sett kan hålla sig kvar särskilt länge i akvarier, våra akvarier är sannolikt för små och har för få fiskar för att obligata parasiter ska kunna ha permanenta populationer. Jag är t.ex. övertygad om att Vita Prick INTE finns latent hos alla akvariefiskar.
Med fiskar (djur) är det som med människor - möten ger nya möjligheter för bakterier och virus. När mina barn började skolan till hösten blev de oftast förkylda, även vi föräldrar.
Japp. Opportunister som Pseudomonas finns alltid, men rena parasiter (vitaprick, costia mfl) kommer enligt min mening in med ny fisk.
Som med akvariehållning kan man antingen mäta värden eller se efter hur fiskarna mår och reagerar. (eller både ock, för den delen)
Funkar utmärkt för mycket erfarna akvarister. Det är så jag själv gör, jag har visserligen testkit men jag använder dom nästan aldrig - jag ser ju på fisken och växter hur de mår och känner på vattnets lukt om allt är normalt - men det är inte nåt nya akvarister kan göra, utan de måste lita till testen. Som tyvärr ofta inte är särskilt bra.
Med rätt "fingertoppskänsla" så tror jag att man kan lyckas med det mesta, så länge som man ser till att djuren mår bra.
Erfarenhet och utveckling är något som växer fram och förhoppningsvis så klarar man av att ta till sig någon av dessa.
30 år senare så vågar jag kalla mig akvarist :D
Precis.