varför papegojciklid???

#1 - 14 april 2003 07:24
och nu menar jag den framavlade sorten, inte den fula grönbruna saken.

jag köpte ett par för ett drygt år sedan helt ovetande om vad det egentligen var för fisk frånsett det de sa i djuraffären. att det är en sydamerikansk ciklid (delvis fel) och att det är en egen art (definitionsfråga).

jag kan ärligt säga att jag aldrig hade köpt dem om jag vetat hur de kom till, men jag ångrar inte köpet. mina fiskar är helt friska (hade ciklid-hål-sjukan eller vad det nu kallas när de kom) och revirshävdande som satan, de simmar obehindrat och har satt i sig diverse småfisk (håll inte ihop med för långsamma småfiskar, mums!)

fiskarna är dessutom personliga och mycket underhållande, de leker upp till varannan vecka (tyvärr är nog hannen steril *suck*), gömmer sig när det stökas om för mycket i rummet (står dock i ett sovrum) och när det finns rom i akvariet (och ibland annars) aktar man fingrar, slangar, håvar mm mkt noga.

på det stora hela är det en frisk fisk (frånsett heart tail och färgade exemplar...) om än ej lättskött, så vad jag undrar är varför alla hatar så mycket emot dem?

misstag eller ej att ta fram dem. de finns och är friskare än många andra framavlade, dock ej korsade arter.

bra sidor för de som vill läsa mer är: http://geocities.com/parrotcichlid/
&
http://bloodparrot.aquariahobbyist.com/cgi-bin/ikonboard.cgi

jag vill gärna veta vad alla har emot dem, men inget omoget dravel från personer med mycket åsikter och lite kunskap.

the more i learn, the more i come to realize how little i know / stefan

live divine, and experience the thrill of no regrets
Bilagor:
#2 - 14 april 2003 08:15
Du vill veta vad folk har emot dem, men du vill inte höra åsikter?

Aja, just Blood parrots har diskuterats flitigt på sistonde, jag kan köra en sammanfattning för dig:

lag nord tycker att marknaden bestämmer, å 80% av all akvariefisk som säljs är framavlade varianter ändå, tex slöjstjärtar å olika scalarer, svärdbärare etc, så varför inte blood parrots?

lag syd hatar kategoriskt allt som e framavlat och konstlat och vill bara hålla vildformer.

Sen har det bollats fram å tillbaka med lite olika argument om djurplågeri, missbildningar, det har även flummats rejält om guds roll i akvaristiken och att korsningar skulle vara accelererad evolution.

Så ere.


><((())°>
#3 - 14 april 2003 08:46
Kommentaren efter "lag syd" vittnar om att du inte har läst igenom tidigare diskussionstrådar speciellt noggrant. Du har missat poängen i mycket av det som skrivits. Läs igenom igen och begrunda!

Mvh/ Per
#4 - 14 april 2003 12:19
åsikter har jag ingenting emot. jag vill bara inte ha obegrundade sådana från "lag sydare"

till stor del håller jag med även dem. det är el av människan att leka gud och planerar för närvarande en "riktig" amazonabiotop. ska bara lista ut var jag kan ha ett akvarium i den storlek jag skulle vilja.

vad jag frågade om var i klarspråk konstruktiv kritik mot fisken och med den alla andra hybrider

live divine, and experience the thrill of no regrets
#5 - 14 april 2003 12:27
det som jag tycker är bra med dem är att dem går att odla.

Lycka till!!!

Med akvaristiska hälsningar //Mert
#6 - 14 april 2003 12:45
Hej

Frågan är om papegojcikliden ens är en hybrid. Så´n form får inte en fisk för att den är en korsning, utan för att den har en missbildning, som lätt uppkommer vid till exempel inavel. Det finns många exempel på korsningar som ser fullt "normala" ut, det vill säga, de ser ut som fiskar, och ser inte deformerade ut, som papegojciklider gör. Och för all del även slöjstjärtar. Så jag tror papegojcikliden, som egentligen nog är en missbildad amphilophus, är mer offer för genetiska experiment och inavel, än att det är en hybrid.

Jag tycker även att man inte kan jämföra fiskar med missbildad form, med fiskar som har en framavlad färg, som vissa gör. T.ex att är det ok med röda svärdbärare, så borde det vara ok med papegojciklider. Det är inte riktigt samma sak, då en röd svärdbärare fortfarande har kvar sin normala form, och kan simma och äta ordentligt. Att den på grund av färgen inte skulle komma långt i naturen, det är en annan sak, men den kan fungera som den ska, och föröka sig. Papegojciklider och slöjstjärtar skulle ha ännu sämre schans i naturen än en röd svärdbärare, eller en marmorscalare, för de har en kroppsform som gör dem handikappade, och oförmögna att försvara sig, eller komma undan rovdjur. Att många papegojciklider dessutom färgläggs av "seriösa" odlare, visar hur liten respekt de har för naturen, och livet. Experimentera fram så groteska varelser det bara går. För att visa att de kan. Att det är etiskt tveksamt, det struntar de i.

Låt det gå tillräckligt långt, och vi är snart i Resident Evilspelen, där de experimenterar fram virus och allehanda monster, för att visa vilka "duktiga" vetenskapsmän/kvinnor de är. Ett grovt exempel kanske, men människan måste lära sig att naturen och livet inte låter sig mixtras med hur som helst. Färgvarianter är hyfsat ok, då de inte är fysiskt handikappade. Men när man börjar ändra form på fiskar, och även andra djur, så att de längre inte kan funka normalt, då börjar gränsen närma sig.

Dessutom så är naturformerna alltid de finaste. Visst, en pidgeon blood diskus må vara färggrann, men den slår aldrig en vild blå eller grön diskus i skönhet. Och en fin gråscalare är bra mycket vackrare än vilken guld eller marmorscalare som helst. Många framavlade fiskar ser ju mest ut som färggranna godisbitar eller nå´t. Naturen vet alltid bäst, även om människan har svårt att acceptera det.

MVH Micke
#7 - 14 april 2003 12:46
Anledningen att jag personligen inte skulle vilja ha dem är att jag tycker det är ohyggligt fula fiskar som ser extremt onaturliga ut, detta gäller även slöjstjärtar och "lejonhuvuden" mm. Men det är ju en smaksak vad man tycker om. Sedan kan man inte som hundägare klaga på korsningar och avel, för i sådana fall skulle jag inte köpt hund.

Bakom varje liten krök döljer sig en purjolök.

// Magnus
#8 - 14 april 2003 13:02
undra varför alla har hängt upp sig så hårt på denna stackars papegojciklid? Titta på våra patetiska skalarer som ser ut som en dålig marmorkross och är så sönderavlade att dom inte ens kan ta hand om sin egen avkomma, är inte det lika fruktansvärt?

PS.
Gillar då varken marmorskalarer eller papegojciklider =)
DS.

Tea/GoSatta <img src=extra_smiley_star.gif border=0 align=middle><img src=extra_smiley_star.gif border=0 align=middle><img src=extra_smiley_star.gif border=0 align=middle>
#9 - 14 april 2003 13:16
Pelle: kom gärna med egna kommentarar istället för att gnälla, det är så tröttsamt.

Personligen tycker jag nog att jag lyckades fånga ämnets kvintessens utan att gå till några analretentiva överdrifter.


&gt;&lt;((())°&gt;
#10 - 14 april 2003 13:20
hej

håller med Micke A. bra skrivet!

/Erik

Ciklider regerar!
#11 - 14 april 2003 13:20
Hej

Vad det gäller scalarer har de inte medvetet gått in för att göra dem till sämre yngelvårdare, även om man kan tycka att de borde kunna tänka lite längre än de gör. T.ex para föräldrarna med sin egen avkomma för att förstärka en viss färg till exempel. Då blir det inavel. Eller ta bort ynglen från föräldrarna för att paret ska leka snabbt igen. Då blir ynglen inte präglade på dem, och får aldrig lära sig yngelvård av sina föräldrar. Allt är inte bara instinkt, eftersom då skulle alla ciklider klara att vakta ynglen på första försöket, vilket de inte gör, många måste öva ett antal gånger. Att scalarer ofta är dåliga yngelvårdare beror nog oftast på slarv, och obetänksamhet från professionella odlares sidor. Och se´n får vanliga dödliga akvarister rådet att ta bort rommen från föräldrarna, utan att ens ta reda på först ifall det är ett yngelvårdande par. Se´n ska man ju inte heller döma ut paret för att de inte lyckas de första gångerna. Övning ger färdighet. Eller så är det nå´t de inte är nöjda med i akvariet.

Papegojcikliden däremot, är ett medvetet försök att avla fram ett "missfoster". Och nej, slöjscalarer med extremt långa fenor, som gör att de knappt kan ta sig framåt, det är naturligtvis heller inte bra.

MVH Micke
#12 - 14 april 2003 16:25
orm. du får ursäkta, men jag kan inte låta bli...

analretentiv.?? ärligt talat, vill du använda freudianska begrepp, så lär dig hur de används. visst kan man vara analretenterAD, men du har inga grunder för att kalla någon i denna diskussion något sådant. micke kanske visar vissa tendenser, men än så länge har han fört en bra diskussion.

och kvintessans för den delen. DISKUSSIONEN HAR INGEN, den kanske hade en men knappast längre

försök inte briljera med avancerade ord om du inte vet hur de ska användas!

/steffo

live divine, and experience the thrill of no regrets
#13 - 14 april 2003 17:36
Hej

Hmm. Jag har ingen aning om vad analretenterad betyder, men på nå´t sätt låter inte att jag visar så´na tendenser som nå´t positivt.

Vad jag däremot vet är, att det faktum att vissa odlare och vetenskapsmän försöker överträffa varandra i konsten att avla fram djur med missbildade kroppar, är nå´nting jag inte tycker om. De har redan lyckats avla fram fiskar som inte kan mycket mer än att ligga still, eller flyta omkring, t.ex en slöjstjärtsvariant kallad golfboll. Jag såg även att nå´n skrev nå´nstans att de får fram papegojciklider utan stjärtfenor, antagligen genom att operera bort stjärtfensroten på dem. Framavlandet av papegojciklider är inget normalt. De experimenterar mer än använder sig av urvalsavel.

MVH Micke
#14 - 14 april 2003 22:24
Tack Micke! Du satte även mina åsikter på pränt. Tyvärr orkade jag inte skriva ner allt jag tycker om papegojciklider som företeelse.

Orm, jag hör av mig när jag letat färdigt i ordlistan. Det där med analre....någonting, lät inte bra ;-)

Mvh/Per

#15 - 14 april 2003 23:56
Hehe. Grejen är ju också den, att oerfarna akvarister kan luras att tro att papegojcikliden är en normal fisk. Att den ska se ut så. Och apropå det där med den fula grönbruna saken. Den är då betydligt vackrare och intressantare än den framexperimenterade "papegojcikliden", som inte är mycket mer än en fördärvad Amphilophus labiatus, både till utséendet och sättet.

Läste ett inlägg nå´nstans, om en kille som hade lyckats få ungar av den äkta papegojcikliden, och ringde glad i hågen till en zooaffär. Och man märkte genast vilken nivå den affären hade. Åhh, är det de där fina röda fiskarna? Han svarade, nej, det är den äkta papegojcikliden (som för övrigt är svårodlad, och affären skulle säkert kunnat få mer för dem, än de framodlade, om de sålt dem). Då svalnade intresset. Frågan är om han i affären ens visste vad hoplarchus psittacus, det vill säga den riktiga papegojcikliden, var för nå´t. Jag tycker hobbyn börjar bli lite urvattnad när affärer och kunder intresserar sig mer för framexperimenterade missfoster, än för "riktiga" ciklider, som dessutom är rariteter. Jag har inget emot papegojciklider som individer, det är inte deras fel att de ser ut som de gör. Däremot tycker jag inte om dem som företéelser.

Faktum är, att jag hade två stycken ett tag, för att se hur de var. Och jag måste säga att de förskönade ju inte akvariet direkt. För det första var de skygga, och hade svårt att hävda sig mot de andra cikliderna, med normal kroppsform. Och det var inga ilska ciklider, utan nyckelhålsciklider, och chokladciklider bland annat. Jag tröttnade rätt snabbt på deras missbildade kroppsform, och brist på normalt ciklidbéetende, så jag sålde tillbaka dem till affären. De som kan tycka att papegojcikliden är den bästa fisken i världen, har nog inte haft många andra "riktiga" ciklider.

MVH Micke
#16 - 15 april 2003 08:48
hahaha analretentiv har ja snott av mike_noren, jag har ingen aning om vad det betyder, det fanns inte ens som uppslagsord. :D

däremot fångade jag kvintessensen av TIDIGARE diskusioner och utröck det i text i DENNA tråd, men eftersom steffo totalt har missat dom trådarna å väljer att skapa en helt ny så kanske det kan vara svårt att uppfatta.



&gt;&lt;((())°&gt;
#17 - 16 april 2003 08:36
har läst de andra trådarna nu, ber om ursäkt...

analretenterad betyder samma sak som analfixerad. dvs vägrar lämna sin ståndpunkt, hur fel den än är.
freud valde det begreppet eftersom det uppkom i den utvecklingsfas hos barn som de började kunna styra bl a sin anal och därmed vägra att "utföra sin kroppsliga behov" i protest mot sina föräldrar

analretentiv å andra sidan betyder att kroppen inte stöter bort analen, vilket jag villigt erkänner mig skyldig till och hoppas att alla andra också gör det

//Steffo

live divine, and experience the thrill of no regrets











Annons