Hej bossep. Tycker det är jättekul med en diskusionpartner med lite samma fokus o intresseområde:)
Kanske vi talar lite om olika saker,men så här menar jag beträffande detta med att bädden behöver organiskt material:
1) nitrifieringen, där håller jag med dig...dessa bakterier behöver inte organiskt material, för dom är ju i huvudsak autotrofa, dvs lever på koldioxid, samt ammonium/nitrit....den energi som bakterien utvinner genom att nitrifiera, dvs oxidera ammoniun till nitrit o nitrit till nitrat, går åt till att ur koldioxid skapa organiska sockermolekyler. Så bakterien skapar alltså sin egen mat på detta sätt,ja, precis som vid fotosyntesen för växter, fast här är inte ljus energikällan utan den energi som frisätts vid oxidering av ammonium o nitrit.
2) denitrifikationsbakterierna är heterotrofa( som dom allra flesta bakterier)...det betyder att dom måste ha organiskt material för att leva. Därför anser jag att en sandbädd om man vill att den skall funka som denitrifierare, måste innehålla organiskt material. Märk att nitraten för denitrifikationsbakterierna tjänar inte som mat..utan mekanismen vid dentrifikation är ju att nitraten tjänar som vätejonsmottagare i cellandningen (dvs precis som du skriver, nitraten gör det som syre gör för aeroba bakterier). För att nitraten överhuvudtaget skall fungera som en sådan vätejonsmottagare krävs organiskt material som driver cellandningen framåt. Heterotrofa bakterier av denna art kan inte slå över på autotrofism... Det är ju därför vi matar denitrifikationsfilter med etanol, metanol etc.
Men jag är överens med dig om att en sandbädd får inte innehålla för mkt organiskt material heller...det är balans det handlar om förstås. Men...detta är ju egentligen inget vi kan styra...ett levande ekosystem, en sandbädd etc...innehåller ju organiskt material hur vi än bär oss åt. Men en överdriven rengöring av bädden, kan enligt min uppfattning förstöra den. Teorin bakom djup sandbädd, DSB, ligger just i detta, att inte röra den för mkt..och därmed säkerställa att det finns lagom med mat i den åt våra heterotrofa(=behöver matas med organisk kolkälla, organiskt material) denitrifikationsbakterier.
Mvh
Jonas
Naturligtvis har du rätt I de olika stegen I kvävecykeln! Vad jag försöker säga är att de flesta inom sötvattensakvaristiken inte bryr sig om denitrifiering. Växtfolket vill ha nitrat och de som kör växtlöst byter vatten så det står härliga till.
Jag tror däremot att detta kommer att ändras i framtiden.
Även i Sverige tycks det bli mer och mer exotiska lösningar för sterilisering av dricksvattnet i kranarna. Detta är kanske bra för våra magar men kanske inte så bra för invånarna i ett akvarie såsom fisk, växter och bakterier. Det säger sig självt att om vattenverken steriliserar vattnet med kemikalier typ klor eller kloramin så kommer detta in i våra akvarier vid vattenbyten. Dessa kemikalier tar då kol på även de nyttiga bakterierna i det fria vattnet och i filtret till en större eller mindre del.
Däremot klarar sig nog bakterierna i botten betydligt bättre från sådan chockbehandling. Detta talar emot mitt vurmande för bottenfilter så man kan nog argumentera att dessa är fel av den anledningen!
Vad jag tror är att nästa steg kommer att bli inom växtlösa akvarier är att närma sig saltvattens lösningarna med exempelvis denitrifierings filter, men även i inrednings detaljer och bottensubstrat.
Detta borde också medföra att vi även i planterade akvarier kommer att lämna EI och närma oss Diana Walstads jordbottnar.
Men här har vi en stor skillnad mellan planterade och växtlösa akvarier. Vi är inte så beroende av (nitrifierings) bakterier i ett planterat akvarium som i ett växtlöst. Här är det en hel del andra bakterier som är viktigare! Vårt bottensubstrat har därför mycket olika funktion i dessa 2 scenarios.
Kanske vi skall fokusera på dessa2 typer av akvarier, planterade och växtlösa?
