Vallisneria som ruttnar??

Hej alla kunniga växtentusiaster!
Jag har ett litet problem; mina vallisneria verkar ruttna (blir mjuka och brunaktiga). Förstår inte varför... :(

Övriga växter (hornsärv, echinodorus bleheri, javamossa "windelöv" samt flytväxt som jag inte vet namnet på) mår prima. Akvariets pH är 7,5, kH okänt men lite hårt, jag har några (små) kalkstenar i akvariet samt ett antal mineraler(stenar). Jag använder fluval 2+ och 50w doppvärmare satt på 26*C. Jag sköter vattenbytena (20-30% en gång per vecka). Akvariet bebos av endlerguppys med yngel, limia nigrofasciata med yngel och platy variatus med yngel.

Tacksam för tips o råd!
:) Iris

Kolla denna länk:http://www.zpet.se/forum/showthread.php?t=70450och denna:http://www.zpet.se/forum/showthread.php?t=69361&highlight=Vallisneria
Se till att inte rotsystemet sitter för långt ner i gruset.INGA gröna delar av plantan får vara i gruset.
LYCKA TILL!

Tack för hjälpen!
Men mina är helt ovanför gruset, en del av rötternasyns också. På beskrivningarna i trådarna låter det som om topparna blir bruna, det låter mer som näringsbrist av ngt slag. För mig är det tvärtom, det är delen närmast rötterna som blir bruna. Topparna är fortfarande gröna.
/ Iris

prova att rycka upp en planta och se hur rätterna ser ut, om dom är "svampiga" så är det så att 1. du satt ner plantan för djupt 2. du har för kompakt botten...

testa att låta en växt flyta fritt i karet och se om den utvecklar rötter....

Valisneria älskar täta kompakta bottnar. Om rötterna inte ser bra ut beror det INTE på att man har för tät botten. Jag tycker ditt problem låter som någon makrobrist.
Tips:
Makrobrist syns först i gamla delar av växten efterssom växten kan omfördela dessa ämnen från de gamla delarna till nytillväxten.

Mikrobrist syns först i växtens nyare delar efterssom dessa ämnen inte kan omfördelas.
MVH
Magnus

Tack för tipsen!
Hur kan jag kolla om det är makronäringsbrist utan att springa iväg o köpa dyra tester(övriga växter verkar ju må fint)?

Glömde nämna att jag har en ampullaria och två stora sniglar som vällustigt mumsar i sig av vallisnerian (trots att vallisneria dyker upp under nyckelord "ätsej av växtätare"). Kan mumsandet innebära stress för plantan?

Jag tror inte botten är ngt problem, jag har engelsk sjösten (den mindre typen av grus) varvat med rådasand i samma storlek. Ingen exotisk speciallösning, alltså.
/ Iris

Makroämnena är C (kol), N (kväve), K(kalium), P (fosfor), Mg (magnesium), Ca (Kalcium) samt några till.
Mg och Ca brukar finnas tillräckligt av.
C får du från CO2.
N och K från KNO3
P från KH2PO4 (men även en försummbar mängd K)

Nitrat (NO3) samt Nitrit (NO2) finns det tester för. NO2 brukar rekomenderas vid akvariumstart. NO2 är giftigt, men ej NO3 (om inte halterna blir riktigt höga).
Fosfat (PO4) finns det tester för, ingen erfarenhet.
CO2 finns det tester för, ingen erfarenhet (antingen mäter man pH och kH eller en speciell CO2-test).
Om du byter runt 50% en gång i veckan och göder som om du bytt 100% vatten så kommer du inte att behöva mäta för att veta att nivåerna ligger rätt. Vedertagen metod.

Du behöver troligtvis göda växterna.
Citat Defdac "Fiskar är krångliga, om man inte matar dem så dör de". Dvs alla vet att man måste mata fiskarna, annars dör dem. Men växter skall klara sig utan "mat".

CO2 är en viktig gödning, även om just vallerinesia klarar av att hämta kol (C) från andra källor. ca 30% av växtern består av kol.
TMG ger microämnena i lagom mängd
Sedan kompletteras med det som inte finns i TMG (eller andra gödningsmärken).
Nämligen via salterna KNO3 och KH2PO4, som ger K, N och P. Sök i forumet efter PMDD eller ämnena för att se dosering (med fördel Defdacs recept med 0,5liters flaskor).

Mumsandet beror troligen på att den äter döda växtdelar...

Tror heller inte att bottnen har med problem att göra (av beskrivningarna). Jag har odlat Vallinesria med framgång i kompakt sandbotten och i "luftig" grusbotten (ca 5-10 mm gruskorn).

Hej!
Tack för de utförliga svaren :) Jag känner redan till kemin kring vad växterna beöver men vet ej hur eventuella brister visar sig. Min ambition är att klara akvarieskötseln utan allt för mycket specialgödning, dyra tester m.m. eftersom det verkar fungera bra för alla innevånare utom just vallisnerian. Jag är också rädd för att använda flytande gödning i för stor utsträckning eftersom akvariet får lite indirekt solljus varje dag. Om vattnet är för näringsrikt blir det lätt alger som svar på solljuset... Alla andra växter växer så det knakar och verkar njuta av solljuset och nöjer sig i övrigt med punktgödning (lerkulor eller pellets, båda innehåller mest järn och mikroämnen). Jag petade i lite punktgödning (pellets) när jag planterade plantan, och i början såg allt fint ut, fram till för några dagar sedan. Jag ska pröva att lägga i lite mer punktgödning och se om det hjälper.
Tack tack...
:) Iris

Använder du CO2, och PMDD-gödning så skall lite solljus inte göra någon större skillnad. Om du har dålig fart på växterna och Amoniumet tilltar, så skall det enligt Defdac kunna trigga algtillväxt. Dvs det är farligare att "undergöda" än "övergöda", när det kommer till algtillväxt. Räknar då ALLA makroämnen (dvs även C) samt ljuset (runt 0,3-0,5 W/l).

Punktgödningen löses och sprids i HELA akvariumet. Dessutom är det ju undergödning som är farligt, dvs för mycket Fe (och andra microämnen som finns i lerkulorna i överflöd) i förhållande till övriga ämnen som gynnar alger. Vi har ju redan konstaterat om det är obalans i ämnena till växterna så är det macroämnen, inte microämnen (som du ger via lerkulor och pellets, som du ju noterat). Pellets eller lerkulor bör alltså inte ge bättre tillväxt på dina vallisneria.

Tack för svar!
Vallisnerian var tyvärr ingen vallisneria, utan en asiatisk växt med tjockare (inte bredare) blad som sniglarna älskade och åt upp.

Hur som helst, så har jag de senaste två veckorna "stödgött" med KNO3 och KH2PO4 för att fylla på med makronäring. Men tyvärr har det gett mig fler alger istället för färre...??? Så nu undrar jag om jag är helt fel ute. Rent spontant skulle jag vilja göra ett lite rejälare vattenbyte (dvs mer än 25%, kanske uppåt 50%) och sedan inte göda på ett tag, eftersom det fungerat så bra innan.

Algerna började öka så smått veckan innan påsklovet (v.12), då stödgödde jag kaliumnitrat och kaliumfosfat med fler alger som resultat. Jag har grönalger, korta (en matta på stenarna och den stora rotan) och långa (mjuka, ljusgröna trådar) på några av de översta bladen samt några få hårda trådalger på 4-5 av bacopans småblad.

Några goda tips? Jag vill inte börja med CO2 eftersom det inte finns utrymme för det vid akvariet.

Kaliumnitrat och kaliumdivätefosfat skall endast doceras under två förutsättningar:
1: Man vet vad man har för nivåer av no3 och po4 i karet och vill justera upp värdena.
2: Man har gjort ett rejält vattenbyte innan för att nollställa nivåerna.

Att docera dessa kemikalier i ett kar som man inte känner till nivåerna i utan att byta vatten innan är ett vanskligt projekt.

Mitt tips är att göra ett rejält vattenbyte och tillsätta en fulldos. Då vet du att nivåerna är bra. Om du inte vill fortsätta med dessa kemikalierna så måste du i vilket fall hamna po en någorlunda bra nivå innan du lägger ner dina försök.

Själv förespråkar jag stora vattenbyten och tillsats en gång i veckan, då slipper man förlita sig på långdragna mineraliseringsprocesser.
MVH
Magnus
MVH
m
Magnus

Tack Magnus. Jag gjorde ett "normalt" vattenbyte innan gödningen, dvs 1/3 av volymen. Antagligen var det för lite, så jag ska göra ett 50%igt imorgon. Jag har ingen mikronäring utöver lerkulorna, men eftersom lerkulorna upplöses ganska långsamt så det finns ju mikronäring även efter ett större vattenbyte. Kan jag chansa på att jag har tillräckligt med mikronäring eller måste jag köpa TMG eller motsv? Finns det risk att fiskarna far illa av för mkt makronäring i relation till den mikronäring lerkulorna ger?

Ska tillägga att jag har JBL:s berikade kulor (järn från leran samt tillsats av spårämnena molybden, kobolt, koppar, mangan, zink och bor) samt några tyska "Plantrit K" med okänt innehåll.

Tack på förhand...
:) Iris

Tillsätt TMG, micro+ eller NutriSi. Näringarna går hand i hand, växterna måste ha tillgång av micro för att tillgodose sig macro och tvärt om.

Mer lera och plantrit finns sannolikt alldeles för mycket mikronäring i förhållande till makronäringen. Lite KNO3 och KH2PO4 i det läget tillsammans med CO2 brukar ge kanontillväxt.

Ett CO2-berikat växtakvarium kan käka 10-70 ppm NO3 och 1-10 ppm PO4 under en vecka. Att fundera över om man ska våga göda med KNO3 och KH2PO4 känns därför väldigt främmande för mig.

Bra, då kan jag lungt köra på. Jo visst förstod jag att det finns mikronäring i akvariet (läs mitt inlägg), jag var bara osäker på om utsöndringshastigheten var tillräcklig.

Hittills har jag i alla fall sett att tillväxthastigheten ökat igen samtidigt som algerna sakta börjat minska, så nu känner jag mig mer hoppfull om att jag är inne på rätt spår.

CO2 känns inte som ett alternativ för mig eftersom akvariet står nära matbordet så jag har dels inget utrymme för sådant, dels vill jag inte ha för stökigt så nära maten. Men fram till för ett par veckor sedan växte det så det knakade i alla fall, tack vare ljuset. Nu när makronäringen från fiskarna inte räcker längre får jag tillsätta den.

Jag har läst på lite om low-tech men eftersom jag har "vanlig" botten så kan jag ju inte köra helt enligt de rekommendationerna, så jag prövar mig fram lite grann.

Vi får se hur det går...
:) Iris

[QUOTE=Iris A]Bra, då kan jag lungt köra på. Jo visst förstod jag att det finns mikronäring i akvariet (läs mitt inlägg), jag var bara osäker på om utsöndringshastigheten var tillräcklig.

Hittills har jag i alla fall sett att tillväxthastigheten ökat igen samtidigt som algerna sakta börjat minska, så nu känner jag mig mer hoppfull om att jag är inne på rätt spår.

CO2 känns inte som ett alternativ för mig eftersom akvariet står nära matbordet så jag har dels inget utrymme för sådant, dels vill jag inte ha för stökigt så nära maten. Men fram till för ett par veckor sedan växte det så det knakade i alla fall, tack vare ljuset. Nu när makronäringen från fiskarna inte räcker längre får jag tillsätta den.

Jag har läst på lite om low-tech men eftersom jag har "vanlig" botten så kan jag ju inte köra helt enligt de rekommendationerna, så jag prövar mig fram lite grann.

Vi får se hur det går...
:) Iris[/QUOTE]

Bara av nyfikenhet. Hur mycket ljus har du i akvariet W/L.

Hej!
Jag har en aqua-glo på 20W och en osram med okänt (men lägre) watt-tal. Dessutom får akvariet en hel del dagsljus från fönster i väst och norr. Dock inga direkta strålar, när solen når så långt kommer jag att täcka för med en akvariebakgrund (akvariet står mot en glasruta ("inomhusfönster"). Akvariet är på 125 l, sidorutorna har måtten 80*40 och 36*40.

Nu har grönalgerna minskat men jag har fått några nya trådalger i bland vattenpesten som ligger mot rutan i västerläge. Två av cryptocorynens blad (den står mot västerrutan) har smält.

Fiskarna flämtade imorse, så vitt jag vet är det ett tecken på för hög nitrathalt. Sticktestet (ett mulittest, jag har inget annat men det verkar mäta hyfsat) var ljusrosa (ungefär 10) så jag bytte 10 l vatten. När jag kom hem hade fiskarna slutat flämta och såg pigga ut igen.
/ Iris

Fiskarna flämtade imorse, så vitt jag vet är det ett tecken på för hög nitrathalt.

Det undrar jag bestämt om det stämmer. Jag tror det krävs myyyycket högre värden för att det ska ge symptom. Det var möjligen inte nitrit?

Sticktestet (ett mulittest, jag har inget annat men det verkar mäta hyfsat)

Nyfiken fråga; hur vet du det?

har hört flera gånger att multitest stickor är mer eller mindre värdelösa.

nitrit är det fiskarna brukar reagera på.
nitrat kan man ha en hel del innan fiskarna reagerar.

120ppm nitrat har jag läst ska va farligt.
50ppm nitrit är direkt dödligt för fiskar.

50ppm nitrit är direkt dödligt för fiskar.

Ja, ingen tvekan. :eek:
De flesta firrarna stryker med vid storleksordningen 0,5-1 ppm (mg/l).

OK, kan jag alltså ha fått en nitritspik av ett 50%igt vattenbyte (med tillsats av sera morena, JBLs vattenberedning, lite kaliumfosfat och kaliumnitrat)? Det skulle innebära att nitraten omvandlats till nitrit (alltså att omvandlingsprocessen börjat "gå baklänges"). Sker det vid för hög tillsats av nitrat (relativt andra gödningsämnen) eller vad triggar den utvecklingen?

Sticktestet bedömer jag som hyfsat pålitligt för att det hittills har visat ungefär de värden jag gissat på. Men det är svårbedömt eftersom stegen i färgskalorna är små.

Nu ser alla fiskar pigga ut och den tillfälliga blomningen av trådalger har minskat. Den enda som är fortsatt påverkad är crypton, men jag tror att den med sitt stora rotsystem och sina breda blad reagerar långsammare på förändringar. Inga fler blad ser ut att smälta i alla fall. :)

Nu ska jag fixa frukost!

Ha det fint!
:) Iris

kan överleva en nitrit spik för att senare gå en tidig död till möttes pga inre skador

OK, kan jag alltså ha fått en nitritspik av ett 50%igt vattenbyte (med tillsats av sera morena, JBLs vattenberedning, lite kaliumfosfat och kaliumnitrat)?

Nej.

Det skulle innebära att nitraten omvandlats till nitrit (alltså att omvandlingsprocessen börjat "gå baklänges").

Det skulle krävas att denitrifikationen överstiger nitrifikationen vilket skulle kräva ett ett nästan helt dött filter och en nästan helt död botten. Alternvativt BluesBoy-scenariot med mycket ammonium direkt ur kranen. Extremt osannolikt.

Sker det vid för hög tillsats av nitrat (relativt andra gödningsämnen)

Nej.

eller vad triggar den utvecklingen?

Märkbar reduktion nitrat->nitrit som ger nitritspikar sker under syrefattiga förhållanden i ett väldigt sjukt akvarium utan fungerande biologi starkt förenklat.

Ett sådant osannolikt scenario vore t ex en extremt kompakt gammal (mycket biologiskt nedbrytbart material) sandbotten och bakteriedöd i filtermassan i filtret (t ex om man nogrannt sköljer/kokar filtret i kranvatten varenda vattenbyte). I sandbottnen skulle det ske denitrifikation och nitriten skulle inte tas omhand av det bakterielösa filtret.

Sticktestet bedömer jag som hyfsat pålitligt för att det hittills har visat ungefär de värden jag gissat på.

Tänk om man alltid kunde gissa rätt vattenvärden.. Då skulle test vara överflödiga.. ;)

Den enda som är fortsatt påverkad är crypton, men jag tror att den med sitt stora rotsystem och sina breda blad reagerar långsammare på förändringar.

Cryptocoryne smälter vid snabba miljöförändringar för att snabbt kunna byta från övervattens/undervattensblad när dess miljö förändras från att vara under/över vatten, så på många sätt kan man säga att den är den snabbaste växten att acklimatisera sig till nya förhållanden.

Tack för de utredande svaren! Men eftersom mitt akvarium inte är i närheten av att vara så "sjukt" som skulle krävas för reverserad nitrifikation så undrar jag verkligen vad som hände. Har du ngn teori?

[/quote]
Tänk om man alltid kunde gissa rätt vattenvärden.. Då skulle test vara överflödiga.. ;)

Tja... en gissning är ju alltid en gissning. Sticktestet kan ju ha visat en färg som råkade stämma med en felaktig gissning...

Cryptocoryne smälter vid snabba miljöförändringar för att snabbt kunna byta från övervattens/undervattensblad när dess miljö förändras från att vara under/över vatten, så på många sätt kan man säga att den är den snabbaste växten att acklimatisera sig till nya förhållanden.

Där ser man. Nu ska vi se om jag förstått detta rätt. Det första som hände (i samband med algblomningen och minskad tillväxt på växterna) var att crypton fick ett par gula, runda fläckar som växte till hål. Detta tolkade jag som kaliumbrist (efter att ha läst det i ngn tråd här på zoopet) och drog slutsatsen att växterna led brist på makronäring, medan det fortfarande fanns gott om ljus och mikronäring i akvariet, vilket algerna drog nytta av nu när de "högre" växterna var begränsade.

Alltså tillsatte jag lite kaliumfosfat och kaliumnitrat. Då smälte två blad på crypton och jag fick fler alger. De smälta bladen skulle alltså kunna vara en reaktion på miljöombytet till mer fullvärdig näring (?) samtidigt som algerna fortfarande hade ett försprång över växterna. Eller?

Efter 2:a vattenbytet med tillsats av makro har algerna minskat och inga fler blad har smält, vilket verkar logiskt om man antar att växterna helt enkelt hunnit ikapp algerna. Däremot har jag ingen bra förklaring till varför fiskarna flämta.... Jag vill ju inte sköta växterna på bekostnad av fiskarna så det känns viktigt för mig att hitta en förklaring.

Hoppas på hjälp att reda ut detta!
:) Iris

[QUOTE=Iris A]
Tja... en gissning är ju alltid en gissning. Sticktestet kan ju ha visat en färg som råkade stämma med en felaktig gissning...
[/quote]
Det finns flera problem med vattentester. Man ser gärna det resultat man vill se om man är lite okritiskt lagd. Stickor är dessutom ökända för att vara oexakta, så om dess resultat överrensstämmer med vad du gissar så råkade du gissa lika fel som testet visar - eller tvärtom lika rätt som testet visar.

När jag vill vara väldigt säker på att in CO2-halt är rätt så mäter jag både KH och pH och läser av det pessimistiskt.

Får jag t ex omslag på KH testet mellan 4 och 5:e droppen och färgen på pH-testet verkar överrenstämma med färgerna runt 6.6 och 6.8 på legenden så räknar jag ut att jag har en CO2-halt på absolut minst 19 ppm (KH 4, pH 6.8) och absolut mest 89 ppm (KH 5, pH 6.6). Eftersom fiskarna inte flåsar så sluter jag mig till att CO2-halten förmodligen är ganska hyffsad.

Alltså tillsatte jag lite kaliumfosfat och kaliumnitrat. Då smälte två blad på crypton och jag fick fler alger. De smälta bladen skulle alltså kunna vara en reaktion på miljöombytet till mer fullvärdig näring (?) samtidigt som algerna fortfarande hade ett försprång över växterna. Eller?

Precis!

Efter 2:a vattenbytet med tillsats av makro har algerna minskat och inga fler blad har smält, vilket verkar logiskt om man antar att växterna helt enkelt hunnit ikapp algerna. Däremot har jag ingen bra förklaring till varför fiskarna flämta....

Du kan vara bombsäker på att det inte var gödningen. Flämtningar på mina firrar har jag bara sett när CO2-halten varit för hög, och det är den aldrig efter ett stort vattenbyte.

Flämtar dina firrar i samband med vattenbyte låter det som du har något otäckt i ditt kranvatten.

Ok, kanske ngt tillfälligt "spök" i vattensystemet då (jag har hört att kranvattnet ibland innehåller förhöjda halter av metaller, organiska ämnen m.m. orsakad av "bakåtspolning"). Det känns ändå bättre att inte själv ha orsakat det!

Jag har f.ö. hittat massor med matnyttig info om växter på hjortgatans zoo, ska kika lite närmare på det. Bl a en trevlig lista över bristsymptom...

Tack för hjälpen!
:) Iris