[QUOTE=Hogan1;1216304]
Är det något jag skulle vilja avskaffa så är det politikerfrälset med sina "livstidslöner" (efter si eller så lång tid i riksdagen). Överallt annars gäller den så kallade arbetslinjen - men inte för politiker som blir av med jobbet. Skulle gärna vilja se flera av våra politker tvingas flytta till riksgränsen för att få jobb - och 18.000.- i månaden.[/QUOTE]
[QUOTE=tälje;1216606]Tycker det är värre med folk som har suttit i riksdagen som lyfter ut lön utan att göra något
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article3748270.ab[/QUOTE]
[QUOTE=tälje;1216664]Tycker det ändå är värre med politiker som enstunden säger att dom slåss för den "lilla människan" och dom arbetslösa sedan sitter och skor sig på en fet lön och skylla på att man bara följer "systemet" det svider mer i ögonen hos många en att en fet bankchef får miljoner.[/QUOTE]
Visst är det lätt att reta sig på att fd riksdagsmän kan lyfta en generös pension. Men om man tänker efter lite inser man att det är en demokratifråga. Dessa pensioner gynnar demokratin!
Pensionen efter riksdagsarbete finns till för att även de som inte har en förmögenhet att falla tillbaka på ska våga sitta i riksdagen. Ett riksdagsjobb är av naturen osäkert. Du kan åka ut efter fyra år.
Om riksdagsmännen inte var garanterade pension efter riksdagsarbetet skulle nog många som är tvugna att arbeta för att försörja sig och sin familj tveka att sitta i riksdagen. Efter fyra år kan du åka ut och bli arbetslös och utan pension kanske tvingas gå på a-kassa för att sedan stämplas ut om du har otur och inte får nytt jobb. Resultatet skulle bli att man i slutändan riskerar tvingas från hus och hem om man tar en riksdagsplats!
En rik överklass som har förmögenhet och/eller kontakter som garanterar dem ett nytt bra jobb efter riksdagsperioden skulle våga ta riksdagsplatser i besittning. Andra skulle tveka. Och kanske skulle politiker lockas mer att gynna de som skulle kunna vara potentiella arbetsgivare efter riksdagsperioden. Ett sådant system vill inte jag se.
Att det säkert finns en och annan politiker som slappar på sin pension och inte anstränger sig för att få ett nytt jobb tycker jag är ett billigt pris att betala för att gynna demokratin.
Observera att jag inte diskuterar ersättningsnivåer här, utan själva principen. Min poäng är att det finns en annan infallsvinkel till problematiken med politikerpensioner än den gängse populistiska 'politikerna skor bara sig själva'.
EDIT: jag ser nu att Erik varit inne på samma sak i ett inlägg ovan.