Med bebisen, bara bra. Jag mår inte prima dock. Fast det gjorde jag inte med Julie heller. Hålet, depressionen, var djupare då än nu, men den lurar i knutarna ändå.. När jag minst anar det så kastar sig uppgivenhet och övergivenhet över mig och drar ner mig i "hålet"... Jag gissar att det går över om några veckor men just nu är det tufft emellanåt och däremellan uthärdligt.
Det var ju inget kul svar du fick, men det är dagens sanning.. Tyvärr..

Är allt bra med er då?? Njuter ni i det fina vädret??