Några rader om stress och som vanligt inget att fästa sig vid.
Lite av värdelöst vetande.
Stress är ett fysiologiskt tillstånd, där påverkan utifrån leder till att kroppen utsöndrar hormoner, vilka i förlängningen påverkar hjärtverksamhet, vätskebalans, njurfunktion och immunförsvar på ett sätt som sliter på kroppen.
När signalsubstanserna når njurarna utsöndras härifrån två typer av hormon; epinefrin och cortisol. Epinefrinets främsta uppgift är att på olika sätt förbereda kroppen för en snabb, fysisk ansträngning. Hjärtverksamheten och andningsfrekvensen ökar, och blodtrycket stiger. Detta förser hela kroppen med ett överskott av syre. Samtidigt mobiliseras glykogen från levern, vilket ger omedelbar energi. Om vår fisk nu flyr, förbrukar den överskotten av syre och glykogen och när faran är över kan kroppen så småningom återgå till normalläge. Om dessa reaktioner däremot återkommer gång på gång eller om stresstillståndet förlängs, kan omställningarna eller den konstanta anspänningen slita på kroppen och stressreaktionerna i sig blir stressande och medför utmattning.
Cortisol, det andra hormonet, orsakar också olika förändringar i kroppen. Även här är dessa av vikt i den akuta flyktsituationen, men en förlängd hög cortisolhalt kan bl a orsaka en obalans i ämnesomsättningen genom ökad nedbrytning av protein, vilken kan orsaka en biokemisk utmattning i kroppen. Det, som däremot är av störst intresse , är att cortisol även har en negativ inverkan på immunförsvaret.
När kroppen utsätts för angrepp av skadliga bakterier, mobiliseras de vita blodkropparna för att bekämpa angriparna. De vita blodkropparna innehåller enzymer, som ska "äta upp" bakterierna. Dessa enzymer ligger i "påsar", som kallas lysosomer. Dessvärre förändrar cortisolet lysosomernas membran, så att enzymerna inte kan släppas ut och bakterierna kan därför leva vidare. Fiskens motståndskraft har således försvagats.
Källa: Tsunami