Sorg

Jag trodde aldrig jag skulle gråta så mycket när jag förlorade min absoluta favoritfisk. Jag tänker sluta fästa mig vid djuren.

Man vill bara skita i allt.

tessilago skrev:

Jag trodde aldrig jag skulle gråta så mycket när jag förlorade min absoluta favoritfisk. Jag tänker sluta fästa mig vid djuren.



Man vill bara skita i allt.

Ja, med tanke på de flesta fiskars livslängd så lär det bli jobbigt... Då får du skaffa typ Påfågelciklider som blir nästan tama för att de är så glupska och hungriga jämt + att de blir ganska gamla... och stora... [:o]

Nej, men med hund och katt är det värre... Min mamma ska köpa hundvalp nu och vi förlorade får hund för 1 år sedan så nu mår vi lite dåligt igen, bara för att man pratar om valp... Så är det.. Men det ska bli kul ändå... :D

Man får tänka på hur kul det var när de levde istället. Det är som med plastblommor...de dör aldrig, men har aldrig levat heller. Så själv varken kan eller vill jag sluta fästa mej vid mina firrar...sorgen efter uppvägs mer än väl av glädjen före. :)

Jens A. skrev:

Man får tänka på hur kul det var när de levde istället. Det är som med plastblommor...de dör aldrig, men har aldrig levat heller. Så själv varken kan eller vill jag sluta fästa mej vid mina firrar...sorgen efter uppvägs mer än väl av glädjen före. :)

Ha ha... Man får väl köpa plastfirrar då också... :D :D

Sorry tessilago, kunde inte låta bli...

Jag håller med Jens.. Man får tänka på det positiva annars får man ju sätta sig i garderoben och inte fästa sig vid någonting som lever... Inte ens en blomma som sagt... [:-174]