Man ska inte stirra sig blind på starka färger, då kan man missa många intressanta arter. Dessutom så ska man inte gå efter hur fiskar ser ut och beter sig i affärerna, där kommer de sällan till sin rätt, och är förmodligen ofta ungdjur som inte har färgat ut än. Personligen tycker jag malawiciklider är ganska trista, eftersom alla (utom en, som inte är endemisk vad jag vet) är munruvare. Ingen variation i lekbeteende, till skillnad från Tanganyikaciklider. Visst, malawiciklider är fina att se på, och jag har försökt mig på dem några gånger, men har tröttnat på deras hyperaktiva runtjagande efter ett tag. Visst, det finns lugnare malawi, men de är ju också munruvare allihop. Om jag får schansen att skaffa lite fler stora akvarier nå´n gång så blir nog nå´t av dem ett permanent malawiakvarium, men just nu finns det andra ciklider som jag tycker är intressantare. Och ocellatusen som Jens länkar till är ju riktigt fin tycker jag, med skimrande färger. I rätt ljus blir de säkert mycket vackra. Bilder kan man inte heller alltid lita på.
Så mitt tips är, låt dig inte luras av hur fiskarna ser ut och beter sig i affären, där de inte kommer till sin rätt, och stirra dig inte blind på pastellfärger, även mindre färgstarka fiskar är vackra på sitt sätt, och det är ju inte utsidan som är viktigast :) Om man t.ex ser på alla dessa framodlade varianter som ser ut som om de doppats i färg, så kan ju ingen av dem konkurrera med den naturliga skönheten hos vildformerna. Jag tycker att de dämpade och ändamålsenliga färgerna hos många vildformer är betydligt vackrare än de färgstarka framodlade varianterna. Se´n är ju naturligtvis arter som är färgstarka av naturen också naturliga, och oerhört vackra att se på, men det är ingalunda det första jag kollar på när jag köper fiskar, för mig är ett intressant beteende, och att de passar med den inredning och de fiskar jag redan har, viktigare.
Som det är nu så har jag ett kar med bleka, seglande fiskar som rör sig någongång i kvarten. Dessa har jag ägnat bra med tid för att kompnoera så att de harmonerar. Inte bara med varandra och vattenvärde, crikulation och inredning, utan även individuell balans.
Nu när jag har möjlighet att sätta in ett mindre antal av någon färgglad och actionladdad fisk så vill jag inte ha fler blekfisar som det inte händer mycket kring.
Jag har hållt på bra länge med sammansättning i det stora karet, nu har jag chans att hålla ett artakvarium, om än inte gigantiskt stort..
Tanganyikafirrarna tittade jag på hos en privatperson som har några kar med olika sorter. Vi diskuterade just beteende och vad folk lockas av hos Tanganyika. Jag blev än mer övertygad om att det inte är en sort som jag vill ha.. Precis som jag inte vill ha neontetror, trots deras färgprakt. Det hänger på så mycket mer. När jag tittar på fisk, så försöker jag i möjligaste mån titta betydligt bredare än i butik, eftersom det ger en otroligt missvisande bild.
När jag väljer fisk så gör jag det utifrån många aspekter. Inte bara färg (även om jag försökte skämta om det här i början). Att det verkligen blir rätt fisk är oxå en av anledningarna till att jag börjar söka efter den rätta fisken nu, fast inte karet kommer upp på minst tre månader till.
Så jag återgår till frågan; en malawi som sticker ut lite från det vanliga och som trivs i mindre kar?
