Självbilds- och begreppsförvirring

#1 - 2 november 2005 15:30
Jag har så länge jag kan minnas ganska slentrianmässigt betraktat mig själv som djurvän. Jobbar på en del för att fiskarna och räkorna ska trivas. När vi hade katt var jag hyfsat engagerad i hennes välmående. Jag äter visserligen kött och fisk (inte mina husdjur, dock) men tycker att de ska ha haft det bra innan de slaktas och hamnar hos mig. Visst låter det djurvänsaktigt?
Och så blev det idag och jag bytte vatten i akvarierna. Donade lite med växterna, rensade bort en del skruttiga delar och passade på att fiska upp alla snäckor jag kunde hitta. De är lite väl många nu, så jag fick kanske upp 50 stycken. Och så tippade jag ut dem genom fönstret och sen kom jag på det: Ingen djurvän här inte! 50 (kanske, vet inte ens hur många) liv ut genom fönstret. Det är inte det att jag har dåligt samvete, men däremot lite problem med den plötsliga förändringen i min självbild. Det är inte djur i allmänhet utan bara de valda djuren jag är vänligt inställd till. Vad kan det kallas att man är då? Mer som någon sorts patron? Eller någon som gärna leker Gud i ett par byttor med vatten? Visst är sånt jobbigt!
#2 - 2 november 2005 15:38
*S* ALLA akvarister leker gud! :) (kunde bara inte låta bli)
Men du är väl som alla andra, vet inte om jag tycker att det låter som om du är en lägerkommendant direkt,,
#3 - 2 november 2005 15:43
Om du tycker synd om snäckorna kan du även få ta hand om mina... kastar rätt ofta hundratals snäckor. Man kan helt enkelt inte husera alla. Får du dåligt samvete när du skakar sängkläderna också? Om du visste vad många kvalster som dör av det... :-p
#4 - 2 november 2005 16:44
låt oss människor leka med vår dubbelmoral istället! :>
#5 - 2 november 2005 17:23
Att vara djurvän kan innebära just att avliva djur; om det är nödvändigt för att undvika dålig livskvalitet är det inte dubbelmoral heller.
Att hålla liv i allt, alltid, är inte att vara djurvän, det är att vara sentimental (och det går ofta ut över just djurens livskvalitet).
#6 - 2 november 2005 17:26
dålig livskvalité? :p
om sniglarna förökare sig som galningar tror inte jag att det är på grund av dåliga förhållanden. dock tänker jag inte starta en debatt om moralen bakom att avliva sniglar som får mycket ungar :D
Kjell Fohrman
Administrator
#7 - 2 november 2005 17:34
dålig livskvalité? :p

om sniglarna förökare sig som galningar tror inte jag att det är på grund av dåliga förhållanden

Men så är det faktiskt - ju sämre skött akvariet är ju mer mat har de och ju fler blir snäckor blir det
#8 - 2 november 2005 17:36
Och i slutänden leder överbefolkningen till dåliga förhållanden (svält, smutsigt vatten) även för snäckorna.
#9 - 2 november 2005 17:38
Finns det inga fiskar som äter snäckorna. Så slipper du känna dig som en djurplågare. Dubbelmoral eller..?
#10 - 2 november 2005 17:49
Praktbotia. dvärgbotia.. finns fler tror jag men dom två sägs vara dom effektivaste. mitt kar med 4 små prakbotior är snäckfritt. har inte sett en enda sen uppstart.
#11 - 2 november 2005 18:08
Men det är ju som att hyra in en bödel ju!
Det funkar ju inte, hela världen går under
#12 - 2 november 2005 18:49
Rent tekniskt sett är snäckor djur, de lever ju, men någon stans får man dra gränsen, annars kan du ju snart inte sova i din egen säng av rädsla för att mosa kvalster, de lever ju också... Däggdjur har känslor och upplever många saker som människor också gör, fiskar har inte lika mycket känslor men de vet om de i rätt stimm eller inte och de kan vara monogama. Sniglar har en liten nervknut till hjärna, de följer exklusivt de instinkter som de kläcks med, de är tvåkönade så alla kan para sig med alla, ganska praktiskt. Men de lever...


Bödel och bödel, hade det inte funnits sådana hade du ju inte haft skinka på mackan! Skaffa dig ett par praktbotior och lätta ditt samvete.:D
#13 - 2 november 2005 18:53
Jag var lite lätt ironisk...
#14 - 2 november 2005 18:54
Jasså????? Jag trodde verkligen du led med sniglarna... :D
#15 - 2 november 2005 19:29
var ungefär samma sak på medeltiden :D.
halshugg några bönder så ser staden fräschare ut.

det finns ingen möjlighet till att jag var ironisk/sarkastisk....
#16 - 2 november 2005 19:50
[QUOTE=Idanajad]Och så blev det idag och jag bytte vatten i akvarierna. Donade lite med växterna, rensade bort en del skruttiga delar och passade på att fiska upp alla snäckor jag kunde hitta. De är lite väl många nu, så jag fick kanske upp 50 stycken. Och så tippade jag ut dem genom fönstret och sen kom jag på det: Ingen djurvän här inte! 50 (kanske, vet inte ens hur många) liv ut genom fönstret. Det är inte det att jag har dåligt samvete, men däremot lite problem med den plötsliga förändringen i min självbild. Det är inte djur i allmänhet utan bara de valda djuren jag är vänligt inställd till. Vad kan det kallas att man är då? Mer som någon sorts patron? Eller någon som gärna leker Gud i ett par byttor med vatten? Visst är sånt jobbigt![/QUOTE]
Det verkar väl ganska oklart om Gud väljer och vrakar bland olika arter eller religioner.
Eller har någon sett tecken på detta?
Efter tsunamin lade många muslimer märke till att många moskéer stod oskadade.
Men vad är deras kommentarer idag efter den senaste jordbävningen?
Däremot har jag faktiskt något emot de som alltför fort har ihjäl fisk som visar det minsta symptom på sjukdom.
Man slår väl inte ihjäl mormor för att hon blivit lite krumryggig och klagar över smärta då och då?
:confused:
#17 - 2 november 2005 21:32
Wow, vad ni högg på det här! Har aldrig tidigare skrivit något som renderat så många svar så fort. Och (kanske) så många missförstånd. För att förtydliga: Jag har inte dåligt samvete för att jag rensat bort snäckor, jag drabbades bara av en märklig känsla när en liten del av min uppfattning om mig själv (eller en egenskap jag brukar tillskriva mig själv) skakade till och visade sig vara osann. Tyckte i och för sig själv att det var lite intressant, men kunde inte drömma om att så många av er andra skulle engagera er i det. :)
#18 - 3 november 2005 06:46
[font=Comic Sans MS][color=red]:) Kan bara hålla med, anser mig nog själv oxå vara djurvän, men när det kommer till skator som systematiskt skiter ner hela altanen eller getingar som invaderar densamma så blir man smått mordisk, för att inte tala om alla läbbiga mördarsniglar som käkar upp mina älskade liljor i rabatten. Lite senare matar man gärna igelkotten som sambon räddat efter att den fastnat under altanen.[/color][/font]

[font=Comic Sans MS][color=red]Och så säger man till barnen att dom skall vara snälla mot djuren, "slå inte mot akvarierutan, du skrämmer ju fiskarna", för att senare blanda till en "bananflugebomb" för att ha ihjäl dom små läbbiga sakerna som flyger om kring i hela huset medans samma barn tittar på och undrar vad man skall ha den till ;). Så visst gör man skillnad på djur och djur.[/color][/font]
#19 - 3 november 2005 10:22
[QUOTE=greken]Men det är ju som att hyra in en bödel ju!
Det funkar ju inte, hela världen går under[/QUOTE]
Hyr gärna in några bödlar - de ska väl också leva..?
#20 - 3 november 2005 13:15
En bra parallell man kan jämföra med är ogräs. När gräset växter i gräsmattan är man glad och nöjd, men när det fröar av sig och tar fart mitt bland rosorna, så blir det plötsligt "ogräs" och man rycker upp det. Samma sak är det - väl? - med djur.
Kolla exemplet med skatorna. Kan inte annat än att hålla med, bli på er plats = utanför vår trädgård, så är det bra.
Vissa människor odlar bananflugor. För tester, forskning eller fiskmat. Där är de nyttodjur.

Beror på "vilken sida" om problemet man står alltså...











Annons