Hejsan Kramfors :)
Jag tror att risken är liten att fisken drabbats av Aeromonas salmonicida salmonicida i ett akvarium.
cri tänker på Aeromonas där symptom är blödningar vid fenbaserna, mörkfärgning av huden, anemi samt blödningar i huden och kring analöppningen.
Oxolinsyra är det preparat som man i första hand annars behandlar furunkulos (Aeromonas) med.
Antibiotika är inget som man ska ta till för att behandla fiskar.
. ...hmmmm Jag tror däremot att risken är stor eftersom som photot visar en röd toning utav buken som ser mycket ut att vara aeromonas.
De flesta böcker anser att när detta stadiet i sjukdommen har uppkommit finns det liten chans att rädda fisken om den inte isoleras och får antibiotika 24h per dygn i 3-4 dagar. Jag förlorade en vacker red cap för JBL's hade skrivit att 30min bad gick bra men detta gäller bara för yttre sår. Med en inre baktera behöver fisken vara i badet i flera dagar.
Kramfors, vet du vad Oxolinsyra är för en substans.....?
http://www.biomar.dk/3-Viden-om/35-Fiskesundhed-og-biologi/356-Behandling/3561-Antibiotika.aspx?lang=se
...om jag inte har läst fel är det en Oxolinsyra typ utav antibiotika... ;) tillhörande Quinoloner.
"Antibiotika
Der finns relativt få antibiotika, som är licenserade för användning inom fiskodling. Registrering av antibiotika är både tids- och arbetskrävande.
Der finns flera grupper av antibiotika, som har använts inom akvakultur.
Tetracykliner, Potentierade sulfonamider, Quinoloner, Amoxycillin, Makrolider""
Inget kan rädda fisken som antibiotika kan och speciellt efter att infektionen har bildat rödfärgade märken på kroppen.
"Quinoloner
Quinoloner hämmar ett bakterieenzym, som ingår i bildandet av DNA-spiraler. Antibiotikan verkar därför bäst, när bakterierna delar sig.
Olika typer har använts inom fiskodling: Oxolinsyra, flumequin, enrofloxacin, sarafloxacin.
En av de största fördelarna med quinolonerna är deras smak. Fiskarna äter foder, som innehåller förhållandevis mycket antibiotika. Quinolonerna kan därför användas i en 100% koncentration.
Mikronisering ökar absorptionen av oxolinsyra i fisken och medför:
Högre nivåer i fisken
Snabbare respons
Oxolinsyra är den aktiva substansen i Aquavet OA. "
http://www.abo.fi/instut/fisk/Swe/Bakterier/furu.htm
Aeromonas s. salmonicida
http://www.abo.fi/instut/fisk/Swe/Bakterier/ass.htm
Aeromonas salmonicida salmonicida, furunkulosbakterien, är en Gram-negativ, orörlig kort stavbakterie, av ca 0,8 x 1 -2 µm storlek. Ett av kännetecknen då man odlar bakterien på agarplattor är att den producerar ett brunt, vattenlösligt pigment till skillnad från sin släkting A. salmonicida achromogenes (som förorsakar ASA-sjuka). Numera förekommer även varianter av A. s. salmonicida där pigmentproduktionen saknas. Detta ger fiskpatologen en möjlighet att studera hur bakterien har spridits från fiskodling till fiskodling.
Vaccinering med oljebaserade vacciner ger ett skydd mot furunkulosbakterien. Behandling med antibiotika har försvårats av ökande resistensproblem. Det har förekommit bakterier som har varit resistenta mot såväl oxytetracyklin som sulfatrimethoprim och oxolinsyra. Oxolinsyra är det preparat som man i första hand annars behandlar furunkulos med.
"Furunkulos
Furunkulos hos fiskar är en bakteriesjukdom som framkallas av bakterien Aeromonas salmonicida salmonicida. En annan underart av bakterien, Aeromonas salmonicida achromogenes är känd som förorsakare av ASA-sjuka.
Sjukdomen är utbredd och förekommer runt hela norra halvklotet. I Finland observerades furunkulosbakterien för första gången 1986. Furunkulos förekommer såväl i söt- och brackvatten som i havsvatten. Fiskar i odling har varit mest utsatta men även vildfisk insjuknar ibland. Sjukdomen angriper i första hand laxfisk men sjukdomsutbrott har också konstaterats hos en rad andra fiskarter.
Sjukdomsbild och symptom
Vid akuta sjukdomsutbrott kan fisken dö utan att uppvisa några symptom, detta gäller närmast små fiskar. Fisken kan dock upphöra att äta strax innan dödligheten börjar.
Större fiskar som inte är lika känsliga utvecklar flera symptom. Ett klassiskt symptom är blödningar vid fenbaserna, andra är mörkfärgning av huden, anemi samt blödningar i huden och kring analöppningen. När man öppnar fisken kan man observera svullen mjälte och njure, blödningar i bukhinnorna och de inre organen. Ibland förekommer punktformade blödningar i levern. Magen och tarmen innehåller inga matrester men ofta ett trögflytande blodigt slem.
Då sjukdomen övergår i en mera kronisk fas utvecklas furunkler, dvs. bölder, under huden och i muskulaturen. Furunklerna är fyllda med en blodig massa av upplöst muskelvävnad, blod och innehåller talrika furunkulosbakterier.
Sjukdomsutbrotten infaller i allmänhet vid vattentemperaturer över 12ºC, speciellt när det är begränsat med syre i vattnet och fiskebestånden är täta.
Furunkulossymptomen kan lätt förväxlas med vibriossymptom.
Smittan
Den viktigaste smittokällan är infekterad fisk eller rom som flyttas från en odling till en annan. Bakterien smittar horisontellt från en fisk till en annan via vattnet eller direkt kontakt. Vertikal smitta från moderfisk till avkomma kan förhindras genom grundlig desinfektion av rommen. Smittan sprids lätt av latenta bärare, fiskar som har furunkulos men inte har insjuknar. Märk att en vaccinerad fisk kan bära på smittan vaccineringen till trots.
Furunkulosbakterien kan leva upp till ett par månader i vatten. På nätkassar och annan utrustning kan bakterien överleva i flera veckor. Död fisk är en stor smittospridare, det sprids hundratusentals bakterier per dygn från döda fiskar som ligger i vattnet. I död fisk överlever bakterien i stort sett tills fisken ruttnar bort. I våra försök har furunkulosbakterien också överlevt åtminstone 3 månader (-20 och -70ºC) i frusen regnbåge.
Förebyggande åtgärder och behandling
Det är lätt att ge rådet att man inte skall ta in smittad fisk i en odling. I praktiken kan detta vara svårt att genomföra, man kan förstås göra stresstest på fisken för att få en latent furunkulos att bryta ut. Ett positivt resultat är alltid positivt men tyvärr garanterar ett negativt resultat aldrig att fisken är fri från smitta med 100% säkerhet.
Vaccinering med oljebaserade stickvacciner är en effektiv metod för att skydda fisken från furunkulos. Små fiskar (0-10g) kan man tyvärr inte vaccinera med dessa vacciner. De oljebaserade vaccinerna ger ett skydd som håller i åtminstone 2-3 år. Märk att mycket svåra sjukdomsutbrott uppkomma då man vaccinerar fisken, ifall sättfiskodlingen har latent furunkulos.
Undvik verksamhet som stressar fisken. Åtgärder som förbättrar vattenkvaliteten och
speciellt syreförhållandena i vattnet minskar risken för sjukdomsutbrott. Reducera omedelbart utfodringen om fisken visar tecken på sjukdom. Unvik verksamhet som skadar fiskens slemlager och hud, även riktigt små skador kan bli en öppen port för bakterieinfektionen.
Avlägsna omedelbart döda och döende fiskar från bassänger ock kassar, dessa fiskar sprider i detta skede otaliga nya bakterier till vattnet.
Behandling med antibiotika kan vara nödvändig om fisken trots allt insjuknar.
Oxolinsyra har tidigare varit det viktigaste läkemedlet vid behandling av furunkulos. Oxytetracyklin och sulfatrimethoprim har också använts. Furunkulosbakterien utvecklar fort resistens mot antibiotika, tetracyklinresistens uppstår ibland redan efter en behandling. Innan fisken började vaccinerades var situationen kritisk, det fanns fiskodlingar där furunkulosbakterien var resistent mot alla tre antibiotikapreparaten som var tillgängliga . Numera har man vid behov även tillgång till Florfenicol som är att bra läkemedel vid behandling av sjukdomen. "
Danmark
Norge
Sverige
