[QUOTE=Superpescado;n2420239][USER="63200"]Bambikill[/USER] du har helt rätt ned ytan och malarna. Egentligen vet jag nog det också, är nog suget efter fina L-malar som pratar istället för förnuftet. Ett alternativ är att skänka bort ancistrus och skaffa lmal istället. Vet dock ej om barnen blir så nöjda då.
ja tetror har jag bestämt mig för kolglödstetror sedan innan, då dom är små och väldigt fina. Har tänkt mig ca 20 st.
lite sluttande har jag nog tänkt lägga det, men samtidigt lärt mig att det ganska snabbt planar ut sig iaf, om man nu inte lägger i sten som murar.[/QUOTE]
Det där tänket går aldrig riktigt över helt... :D Men förnuftet börjar vinna över begäret - med tiden :D
Det är alltid lite svårt att veta i början exakt hur mycket fisk som får plats, man får bättre känsla för det med tiden - och man kan fortfarande blir lite fundersam när man ska ha en ny art man inte haft förut, och inte har någon uppfattning om deras beteende och storlek. Även om man läser "X cm" så kan det vara svårt att greppa tills man ser dem framför sig. För 10 cm kuhlii och 10 cm gurami är väldigt olika i form och hur mycket svängrum de behöver, eftersom en av dem rotar runt på botten och lever på varandra, medan den andra är en stor och "yvig" fisk som rör sig över större ytor. Det finns olika tumregler för hur man ska räkna på det där. Antal liter per cm fisk etc. Det är ju självklart ingen exakt "vetenskap" men ganska bra som en slags rättesnöre. Kolla här;
http://www.aqadvisor.com/
Om du trixar lite med den kan du få någon slags uppfattning :)
Ju mindre fisk, desto större stim kan man ha. Och det är generellt bättre att hålla sig till större stim/grupper - och färre arter. Vissa snarlika arter kan ibland gruppera ihop sig och stimma ihop - men generellt inte. Och då får man många "sociala klickar" som ska samsas om platsen. Så att ha t.ex. två arter av liten stimfisk med 10 av varje art - tar mer plats än att ha 20 av samma - även om antalet fiskar är samma. Och det minskar ju då möjligheten att ha särskilt många individer av respektive art - något som inte alltid blir så bra. Jag är väldigt betänksam till att trycka in barber i mitt eget kar, just för att jag måste tumma på antalet rasboras och dvärgbotia i så fall. Stimfiskar trivs oftast bättre ju fler individer man bara kan få plats med.
Du får väl diskutera med barnen vad gäller malarna :) Personligen tycker jag att ancistrus är så tacksamma att ha för de är så enkla, tåliga och funkar med allt och alla. De minst krångliga av alla malar - en stor anledning till deras popularitet :)
Jag är väldigt förtjust i dem öht och har alltid haft minst en - oftast fler än så, i olika kar. Kan inte ens göra mig av med min nuvarande trots att han är sydamerikan och karet ska bli Asien... :P Men oavsett vad du väljer att göra - håll dig så smått som möjligt med mal och ha inte för många. De skitar ner något fruktansvärt i jämförelse med de flesta andra vanliga akvariefiskar - och är territoriella om det blir för trångt. Och malar är ju väldigt bra på så sätt att de flesta trivs bra - eller BÄST - ensamma, så att man inte behöver ha dem i större mängder, då de ju blir ganska stora i jämförelse med det mesta man har i mindre sällskapskar.
Det kanske är dina pansar som stör substratet :P Eller malarna. Min ancistrus är en grävskopa. Det spelar ingen roll hur mycket jag än gräver tillbaka hans utgrävningar när han fått för sig att han ska ner till glaset på vissa ställen. Det ser likadant ut igen nästa morgon. Hans stora hobby just nu är att gräva sig ner till botten och sedan rulla en liten terrakottakruka fram och tillbaka över botten, så att det knastrar... Ofta flyttar han den hela vägen över karet, till glaset. Vet inte vad han sysslar med men har han kul så får han väl hållas. Har inte hjärta att ta ut den just nu, de ska ju ändå flyttas snart...
När någon varit igång för mycket i större kar, sopar jag det på plats med en aquascaping-spatel. Då yr det inte runt för mycket.