Rymning!

#1 - 3 februari 2010 13:18
Min axolotl fick i natt för sig att hoppa ur sitt kar och kolla sig runt lite. Min höggravida och mycket känsliga sambo hittade henne liggandes livlös på golvet. Halvt hysterisk fick jag guida henne för att titta ifall den levde och det gjorde den.
Sen fick jag henne med mycket lirkande och uppmuntran plocka över axolotln på en skiva och lägga tillbaks henne i karet igen.
Så min fråga är nu om ni tror Axolotln kommer att klara det och om det finns nånting jag kan göra nu för att underlätta.

Tacksam för ALLA tips och råd.
#2 - 4 februari 2010 08:00
Vilken tur du har! Allt som hoppar ut hos mig blir kattmat... Men för länge länge sedan innan katterna hade jag en gammal zebraciklid, han kunde inte vara kvar i karet under vattenbyten då det möglet hoppade ur hela tiden. Han fick helt sonika stå i en hink under tiden. Klåfingriga och nyfikna människor skulle dock titta på fiskstackaren där han satt och det hela resulterade i något så olyckligt som att fisken hoppade ut på en varm platta, han kom snabbt i hinken igen men skadan var ju redan skedd. Mycket tråkigt, men man lär sig mycket om att försöka läka skador. Fisk är ju inte riktigt samma men principen borde vara det.
Slemhinnorna har nog tagit en del stryk så perfekt vattenkvalitet är nog att rekommendera, varelsen bör nog också få lugn och ro. Vad min fisk åkte på relativt omgående var otrevliga svampangrepp så medicin för sådant är klokt att ha i hemmet. Just zebracikliden dog efter två veckor, men jag gissar att det du har är mer tåligt och mindre stekt.

Tufft av din tjej att ordna upp situationen, jag har sett för mycket arkiv-x för att klara av något sånt mitt i natten :)
#3 - 5 februari 2010 08:15
Ja, hon e en tuff rackare min sambo.
Läget som det ser ut nu är detta:
Axoloteln(Axolotln??) har jag behandlat med att stänga av ljuset, vattenbyten varje dag på 19 grader (eftersom det bästa är 18 grader men jag har som ordinarie temp 21 vill jag inte chocka henne), har sänkt vattennivån till ca 10 cm för jag märkte att gälarna antagligen har tagit stryk och är inte så bra att ta upp syre just nu, så nu kan hon gå upp väldigt lätt till ytan och även ligga precis under för att ta syre då och då. Eftersom arten är väldigt glupsk, så har jag tänkt att jag iaf ska försöka och se ifall det intresserar henne med mat. Hon äter lite hela tiden, men blir snabbt ointresserad. Jag tar väldigt snabbt bort alla matrester som kan bli kvar.
Märkte i morse att hon verkar ha hittat tillbaka till sin grotta hon brukar ligga i och hon såg piggare ut.
Antagligen bara att fortsätta och hoppas på det bästa.
#4 - 5 februari 2010 08:35
Ja då, det som äter överlever oftast... Lycka till!
#5 - 5 februari 2010 08:53
Axolotlar har inte fjäll som fisk utan har istället en hy, detta betyder att de klarar sig bättre än fisk utan sin slemhinna vilket förmodligen är vad som räddade din lilla krabat. Sätt i en liten landdel (typ flytande) i akvariet om du vill se han på land fler gånger. :)

[QUOTE=Wikipedia]
The feature of the salamander that attracts most attention is its healing ability: the axolotl does not heal by scarring and is capable of the [COLOR=#002bb8]regeneration[/COLOR] of entire lost appendages in a period of months, and, in certain cases, more vital structures. Some have indeed been found restoring the less vital parts of their brains. They can also readily accept transplants from other individuals, including eyes and parts of the brain—restoring these alien organs to full functionality. In some cases, axolotls have been known to repair a damaged limb as well as regenerating an additional one, ending up with an extra appendage that makes them attractive to pet owners as a novelty. In metamorphosed individuals, however, the ability to regenerate is greatly diminished. The axolotl is therefore used as a model for the development of limbs in vertebrates.
[/QUOTE]

Så du får nog hugga av typ mer än bara en del av huvudet om du ska lyckas ha ihjäl den! :D
#6 - 5 februari 2010 09:13
freakish! arkiv-x som sagt :)
#7 - 5 februari 2010 12:55
Ja, jag har kollat upp det mesta med de små rackarna och de är verkligen häftiga. Det är ju ett urdjur, så för skador osv är jag inte så rädd. Det som de små gynnarna är känsliga för är stress och infektioner.
Stress får de av för hård genomströmning i vattnet. Jobbigt faktiskt när de är riktiga grisar att skita ner. Även för högre temp än 24 grader kan få dom stressade.
Sedan är ju alla amfibier känsliga för "dåligt" vatten eftersom de tar upp dessa väldigt lätt genom huden.
Ska bli kul att följa utvecklingen på den här rackaren. :-)











Annons