Såg en stor paddhona på vägen och tvärvände bilen såklart. Vi är en mystisk familj nästan på gränsen till knäppa. Skuttar ur och plockar upp henne. Med ett idiotflin på läpparna skuttar jag vidare en bit in i bushen där jag släpper henne på andra sidan vägen. Puh, räddad från att bli pannkaksplatt. En bit senare dax att tvärvända igen för en rejält stor hona. Stannar och ser att hon är en (censurcensur) rotbit men jäklar så lik en padda hon, ursäkta, rotbiten var.
Guest
#2 - 24 april 2008 22:35
Ha ha ha! Snopet!
Men allvarligt talat, känn er inte knäppa, jag gör samma sak...
På något sätt respekterar jag att djuren har företräde till vår natur, och kan i bland gå omvägar för att inte störa nån "solande" groda eller orm.
Men så älskar jag i stort sätt alla djur med. På deras vilkor, inte mina.
Ni kommer nog att hata mig nu men jag brukar plocka mördarsniglar från trottoaren på somrarna så de inte ska bli mosade... [:o] Lite komiskt att folk gör allt för att ha ihjäl dem medan jag springer runt och räddar dem.
Jag kan inte ha ihjäl myggor, insekter eller andra små äckel heller... Tycker inte om att döda om det inte har ett syfte. Jag är bara blödig. :P Däremot har jag inga problem att vrida nacken av en abborre när jag fiskar, eller dra på en mask på en krok. Eller att släppa i foderfisk till mina rovfiskar. Då har det ett syfte i alla fall. :)
Ett till tecken på galenskap. En liten ficklampa i munnen och ner på marken för att fota ett stycke paddmadam på gården. Inte toppfoton men modellen fin istället
Ett till tecken på galenskap. En liten ficklampa i munnen och ner på marken för att fota ett stycke paddmadam på gården. Inte toppfoton men modellen fin istället
Den understa bilden är helt kalas!
Fotade nåt liknande förra våren/sommaren men som inte var större än en 1 krona, trodde det var en groda jag hade fotat men det måste såklart varit en padda.
hehe om ni ska tala om blödiga människor
så har vi min far då som ska vara en macho brandmästare och händig karla karl som körde i sick sack på en lands väg full av paddor mitt i natten, det tog en halvtimme att köra den sista biten som tar 10 min att GÅ.
hehe men vi var tvungna (trötta som fan) att snällt sitta kvar i bilen. packningen var för tung att bära annars hade vi nog börjat traska
Love is in the air. Tvärnit: Tror du jag är lätt på foten? På väg ut i bushen. Så försvann de lyckliga tu i mörkret. Kvar liggandes på mage på gångvägen låg endast ett stycke galning
Här nere där jag bor och det finns asfalt och åkrar överallt så är det skitsvårt att se några paddor eller grodor tyvärr.
Dock så ser man dom ibland men då oftast på vårkanten som nyblivna små amfibier på väg ut i grönskan i samband att dom letar nya hem.
