Överfallen i akvariet.

#1 - 10 januari 2004 22:21
Efter julhelgen var det dags att städa i ett av akvarierna.
Jag hade just städat sanden , sugit upp lite skit ifrån botten och snyggat till lite extra. Fyllt på nytt vatten och rengjort rutorna.
Tyckte då att snäckorna på botten oxå skulle putsas till. Jag stoppade ned handen och greppade en av snäckorna. Som skjuten ur en kanon anfaller den. Biter mig i tummen. I ren förskräckelse ryckte jag upp armen ur akvariet.

När armen väl var uppe och jag hade sansat mig en stund kände jag hur strumporna började suga upp det vatten jag stog i. Gott och väl 2 liter som började rinna ut över golvet. Skit oxå. Jag blängde ilsket in på monstret som anföll mig. En 4.5 cm lång snäcklekare. Snacka om att jag skämdes när jag stod där som tur för mig själv. Dyngsura kläder och ett hjärta som galloperade.
Slutsatsen av detta måste ändå bli " anfall är bästa försvar ".

Mvh Jonas
#2 - 10 januari 2004 22:52
Hehe låter helt livsfarligt.

Din familj måste verkligen känna sig trygga när du får storstryk av en snäcka ;)
#3 - 10 januari 2004 23:15
hehehehehe :D
#4 - 10 januari 2004 23:26
haha ja brukar också bli anfallen fast av större akvariemonster en en liten snäcka;)
#5 - 11 januari 2004 00:15
HEHEHE ocellatus?
#6 - 11 januari 2004 00:38
jag skulle städa mitt kommer då den som tror att han är cool och biter mig i tummen den självaste eldbuken på 17 cm
#7 - 11 januari 2004 00:51
Hoppas det känns bättre för dig Jonas om jag berättar att jag gjort detsamma för en rejäl tuss filtervadd!!!
Filtervadden låg blöt på ljusrampen och jag höll på att fixa med något nere i karet, plötsligt damp den kalla vadden ner på min överarm och jag ryckte upp armen ur karet... med samma resultat som du....vatten över halva golvet!!!!
Har aldrig förstått vad jag trodde det var som anföll... men farligt trodde jag tydligen att det var :-)
#8 - 11 januari 2004 00:54
Det där har hänt mej oxo,skulle trycka ner en växt o just som jag är koncentrerad o håller på o bökar så kommer en av mina väderålar o "anfaller" mej o det gör ju inte ont,men det nyps lite när dom bits,och upp for jag oxo med handen SOM var kupad så jag fick ju SÅKLART allt över mej istället!!Nu vet jag det att "han" dyker upp direkt man har ett"ärende" ner så jag låter han hållas o tugga bäst "han" vill,för "han" är helt orädd!
#9 - 11 januari 2004 07:12
Den som är med i leken för leken tåla [;)]
#10 - 11 januari 2004 12:00
Hahaha,touchè!
#11 - 11 januari 2004 12:03
viker mej av skratt =)
#12 - 11 januari 2004 14:01
Om jag ska försöka hitta en logisk förklaring på varför det blev som det så skulle det kunna bero på :

1. När jag som tio-åring skulle hjälpa farsan med att fixa till
växterna i hans trädgårdsdamm. Gallrade lite i en näckros. Det
bara smack så satt tummen fast. Jag fick inte loss den på flera
sekunder. Det visade sig att brorsan lagt i en stor ål ( C:a 1m )
som skulle käka upp insekter m.m. som ramlade i.

2. Min grabb hade skaffat pirayor till sitt akvarie. De är egentligen
ganska så snälla, men de växer ju. Kom ihåg att jag skulle flytta
på en rot som de hade för vana att gömma sig under. Helt plötsligt
fick de för sig att fingrarna var mat. Som tur var för mig så var
de inte så stora än. Vackra tuggmärken blev det ju.

Mvh Jonas
#13 - 11 januari 2004 14:19
Jaa,jag vet nog oxo varför jag är lite nipprig nu för tiden (så där var jag inte förut)o det beror på den elaka j-v kräftan jag hade förut,jag menar JAG ville inte bli nypt av hans enorma klor så det är väl därför man är omedvetet på sin vakt o studsar av allt!
#14 - 11 januari 2004 14:23
hahahaha viker mig yteliggare en gång. Bamse ålen anfaller
#15 - 11 januari 2004 17:16
Nu kommer vi bort saken men den e inte ett dugg feg[:-38] av sej, som jag sa ,kommer den fram o nafsar[:-114] o har sej,kupar man handen,nog e den i den o slingrar sej o bits,helt enkelt skitrolig fisk!
#16 - 11 januari 2004 17:30
hahaha.. :)
#17 - 11 januari 2004 21:22
Jag har faktiskt en riktig fiskehistoria och sann oxå.
Jag sportfiskar en hel del , eller gjorde i alla fall innan de små kom till världen. Det här var en resa som vi gjorde för sådär 10 år sedan. Vi hade i alla fall tagit oss till Irlands västkust för att fiska haj. Främst Håbrand ( Sillhaj). Vi hade aldrig varit här förut och det vi kunde hade vi läst oss till. Det började med att vi lade i båtarna som vi tagit med oss på trailer.
Det var första fiskedagen och solen sken. Vi kastade i oss frukosten
och skyndade ner till hamnen. Nu var det bara det att tidvattnet hade gjort att båtarna låg på land. Efter c:a 3 timmar hade vattnet kommit tillbaka så att vi kunde komma ut. Alla var uppåt och fulla av förväntan. Vi åkte ut till en klippbrant och började fiska. Det dröjde inte länge förrän det nappade. Kompisen fick upp en Havsål på över 1,5 meter,c:a 15 kg. Vi bestämde oss för att spara den och drämde till den i huvudet med en fiskdödare. Vi fortsatte och fiska.
Efter 1 timme kanske 2 så var den plötsligt borta ingen hade sett vad som skett. Vi förmodade att den slingrat sig tillbaka ner i havet.
Vi tog oss vidare till en annan plats för att fiska haj. Vi lyckades hamna i ett stim med större blåhajar på runt 2-2.5 meter. Vi returnerade all fisk vi fick. Det var då det hände. En av fiskekompisarna skulle kroka loss en haj. Och mycket riktigt så bet den honom i handen. Blodet sprutade så fint. Vi fick avbryta dagens fiske för att lappa ihop handen på honom. På med lite lindor och in med honom i ruffen. Han var lite skärrad så han fick lugna sig lite
i en av kojerna. Vi hade nog åkt i en fem minuter då han skrek inne från ruffen igen. Vi trodde att blodflödet ökat, men nähedå. Det var vår vän Havsålen som krupit fram ibland kuddarna. Där hade han legat.
När väl chocken hade lagt sig hos kompisen och handen var lagad så skrattade vi åt det hela. Och gör så än idag. Hehehe =).

Mvh Jonas
#18 - 11 januari 2004 21:38
Min historia är lite mesigare, men jag kommer aldrig att glömma när jag var liten och vi hade ett akvarium vid fotändan av sängen, en kväll när jag kröp ner yunder täcket så kände jag något kallt på foten, jag blev livrädd (trodde nog att det var en meterstort monster eller nåt..men det visade sig va en liten zebrafisk som hoppat ur akvariet..
#19 - 13 januari 2004 15:18
Hej,

härlig historia Jonas! Jag kan föreställa mig din kamrats min när han får syn på den där jätteålen som kommer slingrande... Åh att fiska är för härligt!

MVH
/Jens
#20 - 14 januari 2004 19:32
för ett par år sedan hade jag en el mal(anledningen till att jag inte har den idag är att min stora öronål dödade den)och en dag när jag skulle städa karet(tänkte inte på att jag hade den)körde jag in handen i ett parti växter för att ta upp en död växt och där låg malen, den blev inte glad att se mig, hela armen domnade av och jag bara stod där som en staty och undrade vad som hände.
Man härde bara en dåvt "dooooooo" när den gav mig en stöt.











Annons