Hej!
Jag gillar också otos, har prövat ett par arter.
Tåligast är de större arterna, otocinclus flexilis ("peppar otocinclus") och parotocinclus jumbo (säljs ofta som "pitbull pleco"). De är rätt lika varandra, med lång kropp och trubbigt huvud, blir 6-8 cm. Lever i det vilda på flodbotten i sydöstrabrasilien där vattnet är hårt och strömmen mild. Där livnär de sig på att putsa alger från grus och sand genom att rotera på grus-/sandkornen i munnen, så de vill gärna ha finkornigt. Dagaktiva, håller till mest på botten och beter sig som corydoras (stimmar t o m med sådana ibland). Om du sköter vattenbytena och lägger ner en skiva zuccini eller en algtablett ibland så klarar de sig fint. De tar även matrester, så det är inte så "kritiskt" om det finns för lite alger ibland.
Om ditt kar varit igång ett tag och har en stabil flora grönalger (små, mjuka, inte staghorn eller buskalger, för det äter de inte) så kan du testa otocinclus vittatus (den "vanliga" oton i affärerna) eller de liknande arterna o.cacoma och o.affinis. De måste ha alger, men tar gärna zuccini ett tag. De är känsligare vad gäller vattnets stabilitet (dvs regelbundana vattenbyten krävs), vill gärna ha bra cirkulation och kan bli nervösa om de har väldigt påstridiga akvariegrannar.
Tyvärr har en del otos farit illa under transporten (alla i handeln är vildfångade) så de äter inte för att de är för stressade och därmed svälter de ihjäl. Ett gott råd är därför att kolla in dem i affären (ser de pigga ut? runda magar?), gå hem och komma tillbaka efter en vecka. Om de fortfarande ser ut att må bra kan du köpa dem!
Lycka till!
:) Iris