Omklädningsrumsetik

Idag blev jag inringd för jobb på ett äldreboende där jag sommarjobbat och fick mig en liten funderare.

När jag skulle hem och hade lämnat avdelningen insåg jag att då jag inte hade några nycklar, då jag bara blev akutinkallad och kunde därför inte gå till nästan någon toalett eller omklädningsrum. Herrarnas kom jag absolut inte in till (en lång jäkla mörk gammal tandläkarkorridor på andra sidan huset) men hade nog inte gått dit ändå då det helt enkelt är absurt uselt placerat för killarna.

Jag hade lånat kläder för dagen ifrån det ena damomklädningsrummet där garderoben finns och eftersom jag visste att det var ett olåst rum med en tvättkorg gick jag dit. Att ta upp entrétoaletten för att byta om känns dumt.

När jag väl kommit till rummet gick jag på toa och passade då på att även byta om där inne. Medan jag byter om hör jag någon komma in i rummet. När jag sedan går ut ur toaletten står en tjej i min ålder och byter om (men hon måste hört mig snubbla runt på toan). Jag inte mer än bara skymtar henne med blicken och säger artigt "hej" som i vilken situation som helst medan jag går mot tvättkorgen.

Det var inte före jag gick ut från huset som ens reflekterade över att folk kan ta illa upp av detta. För mig skulle det personligen inte alls vara konstigt med delade omklädningsrum och duschar på arbetsplatsen då jag helt sonika tror att DET vore ett stort steg mot jämlikhet. Man suddar ut artificiella genusgränser helt enkelt.

Googlade runt och jag verkar ha begått den 8:e dödssynden genom att gå in i damernas omklädningsrum.

- Så var mitt betéende dåligt?
- Varför har man uppdelade rum?
- Vore gemensamma rum vara en bra grej?
- Skulle det kunna minska behovet av allt "så här olika ser människor ut i verkligheten"?
- Står man ens och "glor" på en arbetskamrat i en sådan situation?
- Varför är "motsatta könet" så stigmatiserat att man inte ens kan byta om i samma rum pga av att det bli pinsamt eller liknande?

Långt inlägg men mina tankar är långa kring ämnet. ;)

- Varför har man uppdelade rum?

Därför att en del människor inte känner sig trygga i att dela dusch och omklädningsrum med motsatt kön. Detta kan bero på att man har ärr eller skada som man helst vill dölja. Eller att man inte vill visa sig lättklädd för någon annan än eventuell partner. Antingen genom preferenser eller religion.
Personen ifråga kan också ha blivit utsatt för övergrepp tidigare eller misshandel.
Sedan finns den där biten med att det motsatta könet (beroende på vilken läggning man har) anses vara upphetsande.


Delade rum förutsätter också att alla kan bete sig vuxet och respektera varandra, vilket jag finner osannolikt. Några frågor som kommer upp för min del är:
- Skulle en man känna sig trygg om kvinnorna började prata män, storlekar och kommentera hans utseende?
- Skulle en ensam kvinna våga sig in och duscha om det redan fanns en man/ett flertal män där?

Om något händer och ord står mot ord:
- Hur bevisar du att mannen/kvinnan betedde sig olämpligt och tafsade, stirrade eller sade olämpliga kommentarer?
- Hur kan den anklagade bevisa att anklagelserna är falska?

Och nej jag tror inte på att lösningen är kameror i duschen:P

Du slår nog huvudet på spiken med den 8:e dödssynden. Tror helt enkelt det bottnar i religion, i Sveriges fall kristendomen. Att tänka på nå´n av det motsatta könet naken är "syndigt", och att vistas naken i samma rum som nå´n av det motsatta könet, som man inte är gift med, eller ens känner, hemska tanke! Förmodligen därför det är så laddat, och gör folk illa till mods :p Och ja, det tankesättet står i vägen för jämlikhet enligt mig, då män och kvinnor nästan ses som olika arter från olika planeter. Men ingen kan väl beskylla religioner för att fungera modernt och jämlikt.

ja om det är nåt man ska dölja så är det ju ansiktet!! [:-75]
Men det springer vi runt och visar hela dagen.. fast såna där fjortisar är bra på att förvränga det med smink...

tänk efter... en kropp är en kropp, ett ansikte är det första man tittar på när man ser en människa, ansiktet är också det vi tittar på för att får reda på hur människan mår.
Inte fan är det busken:p

På jobbet har vi alla samma omklädningsrum...
Men jag byter om hemma... enklare så.

Ta tyskland (mitt hemland) Där är supervanligt att folk badar nakna.
Det finns inte en skyllt där det står "nakenbad" utan när man går och badar så är man naken och inget annat.
(dock finns det skyltar d'r det står "hundstrand" för folks hundar:) och dom är ju också nakna)
Och jag har aldrig sett, eller hört nånting om nån snusktant eller snuskgubbe som ligger i buskarna och leker fågelskådare med teleobjektiv.
Det är ju fruktansvärt naturligt att vara naken på stranden...

Men i kära sweden...där! där finns det prblem med "fågelskådare" och skyltar... ojoj


Men samtidigt så kanske det finns andra anledningar som gör att man inte vill "blanda" sej.
Te x en kroppslig defekt.

Så jag tycker att man ska få välja:D
3 omklädningsrum!

Dam
Herr
Dam/herr;)

Dharema skrev:

Personen ifråga kan också ha blivit utsatt för övergrepp tidigare eller misshandel.

Bra debattinlägg! :)

Trauma är helt klart ett problem men för att komma åt de saker som orsakar trauma måste man förändra attityder. Ett steg i rätt riktning enligt mig vore att sluta stigmatisera den sociala biten mellan olika genus.

Minskar man på uppdelningen mellan könen så minskar man även på spänningen mellan dessa och kan då få ett lättare arbete med att förändra attityder. Med en total nolltolerans mot "vedervärdigt" betéende skulle detta traumaargument inte ens existera, men tyvärr gör vi skillnad på olika genus idag och det leder till dessa spänningar. Redan från barnsben matas det in för killar att "tjejer är konstiga" och för tjejer "killar är bara bråkiga men ni ska gå runt och tråna efter dem", en uppdelning.

Dharema skrev:

Delade rum förutsätter också att alla kan bete sig vuxet och respektera varandra, vilket jag finner osannolikt. Några frågor som kommer upp för min del är:

- Skulle en man känna sig trygg om kvinnorna började prata män, storlekar och kommentera hans utseende?

- Skulle en ensam kvinna våga sig in och duscha om det redan fanns en man/ett flertal män där?

Det handlar om simpel etik och moral och jag har (som tur är?) aldrig stött på sådana problem när det varit blandade genus i situationen. Däremot så uppstår väldigt konstiga situationer när man delar upp könen där man ofta verkar stöta på att destruktiva attityder får fotfäste.

Dharema skrev:

Om något händer och ord står mot ord:

- Hur bevisar du att mannen/kvinnan betedde sig olämpligt och tafsade, stirrade eller sade olämpliga kommentarer?

- Hur kan den anklagade bevisa att anklagelserna är falska?



Och nej jag tror inte på att lösningen är kameror i duschen:P

Detta handlar om att kväva symptom istället för att gå till källan av problemet. Återigen är det attityder som måste förändras och inte en situation. Man ska kunna vara ensam med en person av det andra könet utan att vara rädd för en farlig situation, men att kväva symptom är kortsiktigt medan förändring av attityd är permanent.

Dharema skrev:

Därför att en del människor inte känner sig trygga i att dela dusch och omklädningsrum med motsatt kön. Detta kan bero på att man har ärr eller skada som man helst vill dölja.

Min fråga till dig är. Varför är det värre om en av mosatta könet ser ett ärr? Tänker en samkönad automatiskt "det var inget konstigt" medan en olikkönad tänker "usch fy vad fult"?

Micke_A skrev:

religion

Frågan är lite svårare än att peka på en religiös tro. Religioner har alltid speglat samhället i övrigt och därmed även dess attityder och åsikter. Jag säger som min lärare sa en gång i tiden: "Religioner har aldrig varit en orsak till krig, men en ursäkt.

karrokaja skrev:

ja om det är nåt man ska dölja så är det ju ansiktet!! [:-75]

Men det springer vi runt och visar hela dagen.. fast såna där fjortisar är bra på att förvränga det med smink...



tänk efter... en kropp är en kropp, ett ansikte är det första man tittar på när man ser en människa, ansiktet är också det vi tittar på för att får reda på hur människan mår.

Inte fan är det busken:p

)

Där sade du något mycket intressant! Ansiktet är vår socialt känsligaste kroppsdel utan tvivel men eftersom det inte är stigmatiserat så finns heller inte sådana spänningar där. Gång på gång dyker det upp artiklar i media där helt enkelt måste påminna människor om att övriga kroppen ser olika ut för varje individ, men ansiktets mångfald har vi accepterat.

Nu handlar frågan heller inte om att springa runt och slänga runt med alla kroppsdelar framför andra personer, den handlar om att byta om och eventuellt duscha.

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Helt klart en intressant frågeställning du tog upp:) Och du har bra argument så jag ser fram emot att se hur den här diskussionen kommer att fortsätta och vad andra människor har för åsikter om ämnet.[/SIZE][/FONT]

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Skriver vanligtvis inte på forum, så ska lära mig quota ordentligt senare när släkten inte kräver uppmärksamhet. Alla quotes i inlägget är från VisualDarkness.[/SIZE][/FONT]

[COLOR=#3e3e3e][FONT=Tahoma]

[COLOR=#3e3e3e][FONT=Tahoma]Min fråga till dig är. Varför är det värre om en av mosatta könet ser ett ärr? Tänker en samkönad automatiskt "det var inget konstigt" medan en olikkönad tänker "usch fy vad fult"? [/FONT][/COLOR]

[/FONT][/COLOR]
[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Ärr använde jag som ett lite väl stort begrepp där: Jag räknade det dels som ärr uppkomma vid olycksfall, självskada, medfödda defekter/missbildningar, eller ingrepp: tex vid cancer när ett bröst måste tas bort.[/SIZE][/FONT]

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]I alla fall tillbaka till frågan:[/SIZE][/FONT]
[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Nej, jag tror inte att en samkönad automatisk tänker att det inte var något farligt. Däremot är det kanske enklare för personen ifråga att känna sig trygg i situationen? Att ta första steget att acceptera sin kropp igen.[/SIZE][/FONT]

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Sedan vet jag att steget kan vara oerhört långt till att över huvud taget våga byta om även bland samkönade.[/SIZE][/FONT]


[FONT=Tahoma][COLOR=#3e3e3e]

[FONT=Tahoma][COLOR=#3e3e3e]Trauma är helt klart ett problem men för att komma åt de saker som orsakar trauma måste man förändra attityder. Ett steg i rätt riktning enligt mig vore att sluta stigmatisera den sociala biten mellan olika genus.[/COLOR][/FONT]



[COLOR=#3e3e3e][FONT=Tahoma]Minskar man på uppdelningen mellan könen så minskar man även på spänningen mellan dessa och kan då få ett lättare arbete med att förändra attityder. Med en total nolltolerans mot "vedervärdigt" betéende skulle detta traumaargument inte ens existera, men tyvärr gör vi skillnad på olika genus idag och det leder till dessa spänningar. Redan från barnsben matas det in för killar att "tjejer är konstiga" och för tjejer "killar är bara bråkiga men ni ska gå runt och tråna efter dem", en uppdelning.[/FONT][/COLOR]

[/COLOR][/FONT]
[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Frågan är bara om det är en konsekvens av folk attityder, och därmed möjligt att förändra dem, eller om det helt enkelt rör sig om makt?[/SIZE][/FONT]

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]I mina ögon är ett övergrepp inget annat än ett försök att ta makt över en annan person, där man använder sig av de medel som står till buds, vare sig det rör sig om en chef som utnyttjar sin maktposition, sexuella trakasserier/mobbning eller en man som utnyttjar hot/fysisk styrka för att få sin vilja igenom.[/SIZE][/FONT]

[COLOR=#3e3e3e][FONT=Tahoma]

[COLOR=#3e3e3e][FONT=Tahoma]Detta handlar om att kväva symptom istället för att gå till källan av problemet. Återigen är det attityder som måste förändras och inte en situation. Man ska kunna vara ensam med en person av det andra könet utan att vara rädd för en farlig situation, men att kväva symptom är kortsiktigt medan förändring av attityd är permanent.[/FONT][/COLOR]

[/FONT][/COLOR]
[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Jag håller med om att man SKA kunna vara ensam med en individ av det motsatta könet. Helt klart. Det som bekymrar mig är däremot hur man ska kunna bygga upp den acceptansen och hur man ska kunna skydda individerna under tiden?[/SIZE][/FONT]

[FONT=Times New Roman][SIZE=3]Så det är inte principen i sig med att dela omklädningsrum jag är emot, utan det faktum att om någonting händer så finns det inget skydd… Ord mot ord leder oftast till att polisen lägger ner.[/SIZE][/FONT]