Jag kom att tänka på i morse, när jag började skriva till jordbruksministern, vad anser SARF och Ciklidsällskapet är rimliga gränser för att bedriva odling och sälja fisk utan att ha några licenser för det? När blir man "storodlare"?
NCS (även SARF) förespråkade först att det skulle sättas en gräns i kronor, men detta var Jordbruksverket helt negativa till. Sedan förespråkade vi en kombination av vattenvolym samt antal akvarier.
Att vi valde en kombination var pga att man kunde ha många liter vatten (t.ex. en damm i trädgården) men med liten eller ingen odling alls, man kunde också ha många akvarier (spottkoppar, odlingspar killi) men få liter vatten.
Att gränsen skulle sättas på detta sätt var vad Jordbruksverket ville de som hade fåglar skulle t.ex. ange hur många burar man kunde ha innan gränsen överträddes etc.
Jordbruksverket gjorde dock efteråt en helomvändning och struntade i all diskussion som varit på mötet nu är det antalet försäljningstillfällen som gäller. Detta diskuterades faktiskt inte alls på mötet. Vad gäller detta har vi i styrelsen ännu inte resonerat om var vi anser att gränsen skall gå.
.någon suttit och letat områden som de ännu inte beskattat nog mycket. Det sitter folk och letar igenom alla upptänkliga områden där staten inte tar ut avgifter eller beskattat ännu.
Jag tror definitivt inte att skälen är ekonomiska, det handlar ju inte om en skatt. De pengar som kommunen kommer att dra in för tillstånden för ju också med sig kostnader. De hinner redan idag inte med att sköta sitt jobb så det kommer att innebära att de måste anställa fler, vilket de inte får göra eftersom kommunerna har usel ekonomi.
Nej ursprungligen finns det säkert någon god tanke bakom ur djurskyddssynpunkt. Sedan att det hela slår totalt fel är en helt annan sak.
"Lagen kan inte kontrolleras"
det här blir en lag som så många andra, som inte kommer följas upp eller kontrolleras. Jag är övertygad om att myndigheter inte kommer sitta och läsa annonser på internet, det har de inte tid med, tro mig!
Jag tror inte att de små odlarna behöver oroa sig nämnvärt. Även om någon skulle få en anmälan på sig, vilken prioritet skulle akvariefiskar få bland oseriösa hundkennlar, katt- och råttuppfödare?
Många av er resonerar tydligen på detta sätt. Och visst stämmer det till största delen, men ändå måste jag kraftigt protestera.
I likhet med de flesta av er så är jag helt övertygad om att kommunerna inte kommer att bedriva något spaningsarbete. Däremot är de skyldiga att ta itu med de anmälningar som kommer in gör de inte det kan de själva bli straffade och av med jobbet. Anmälningar är alltså något som har högsta prioritet oavsett om det rör sig om petitesser.
Kommer folk att bli anmälda självklart är det så. Ovänner finns alltid, konkurrens existerar, bokstavstrogna lagföljare existerar osv
Utan några jämförelser i övrigt kan man kanske jämföra med husbehovshembränning. Inte bedriver här polisen något som helst spaningsarbete för att få fast de som pysslar med sådant, ändå åtalas tämligen många för detta varje år. Anledning jo självklart anmälningar från allmänheten
Om lagen genomdrivs med de undantag enligt förslaget så måste självklart föreningarna ändra sitt sätt att arbeta på.
Att ha levande djur på Annonsbörsen blir omöjligt det är att inbjuda till anmälningar.
Auktioner i föreningar blir svåra att genomföra.
Artiklar som Hemma Hos i Ciklidbladet kommer att försvinna.
En annan konsekvens är att det blir svårt att värva styrelsemedlemmar. Om någon i en styrelse skulle åka fast (dessa är de som är mest påpassade och riskerar att dra på sig anmälningar) så innebär detta oerhört negativ publicitet för hobbyn och föreningen. Dessa måste alltså följa lagen även om den är korkad. I NCS styrelse skulle idag de flesta omfattas av lagen. Själv klarar jag mig eftersom jag inte säljer fisk då jag inte odlar längre och för övrigt har jag t.o.m. gått utbildningen. Å andra sidan avgår jag vid nästa årsmöte så det spelar ingen roll.
Om sedan folk börjar åka fast så leder det till negativ publicitet för hobbyn och risken är då stor att lagen kommer att skärpas ytterligare.
Tidningarna gillar ju att blåsa upp pseudohändelser för en tid sedan var det stora rubriker i Göteborgs Posten (liknande även på andra håll) Zooaffär säljer utrotningshotade djur. Låter naturligtvis allvarligt men bakgrunden var att en affär sålde ODLADE rödörade vattensköldpaddor. Dessa odlas i miljontals på farmer, men finns med på CITES-listan. För alla CITES-listade djur behövs tillstånd (ytterligare ett tillstånd som kostar pengar och som många odlare kommer att behöva) även om de är odlade, ja t.o.m. om det rör sig om avelsformer som inte existerar i naturen. Flera affärer har i Sverige redan fällts för detta, dvs att de saknar tillstånd, inte för att de säljer utrotningshotade djur. Bötesbeloppet har varierat mellan 6.000 och 10.000 kr.
En annan allvarlig aspekt att t.ex. NCS i framtiden får svårt att agera i djurskyddsrättsliga frågor hur skall NCS kunna åtnjuta något som helst trovärdighet gentemot myndigheter och media om de flesta av våra medlemmar bryter mot lagen.
Och frågan är hur kan du acceptera att bli klassad som en brottsling i framtiden bara pga att du vill ha några akvarier och odla fisk.
Akvaristiska hälsningar
Kjell
