Några tankar kring pokerspel? - Forum

Hasse H

#1 - 16 augusti 2005 11:31

Dottern kom hem från fritids och sade att de hade spelat poker på fritids. Både barnen och fritidsledarna tillsammans. De använder självklart inga pengar, men spelmarker har de. Hm. Jag blev lite fundersam på hur jag borde reagera, är det ok att spela poker på fritids? Jag menar det skrivs spaltmeter om hur många som trillar dit och blir spelberoende och förlorar allt de äger och blir kriminella för att kunna betala sina spelskulder. Är det då så lämpligt att man lär ungar i 10-årsåldern att spela poker? Självklart blir inte alla beroende, självklart blir inte alla kriminella pga spelskulder, men kortspel är ju klart beroendeframkallande och steget inte långt till att blanda in pengar eller andra ägodelar.

När jag gick i skolan blev man fråntagen kortleken och utkastad om man spelade poker på håltimmen. Upprepades det blev föräldrarna kontaktade. Nu är fritidsledarna själva med och spelar. Tiderna förändras.

Pokerspel som sådant har jag inga problem med, det är just att man medvetet låter barn spela innan de lärt sig hur man undviker att bli beroende som stör mig en aning.

Vad tycker ni?

sockerconny

#2 - 16 augusti 2005 12:21

sockerconnys point of view!

Även på min dotters skola spelades det poker under en kort tid när den största pokerhysterin härjade fritt i vårt långa land. I våras och på försommaren var det så dags för en gammal klassiker som har funnits många år: Spela kula!![:O]

Om man ser på det med öppna ögon så kan man väl jämföra t.ex. poker med att spela kula, eller...?? Du satsar en kula som du antingen förlorar, eller så vinner du desto fler...*fattar inte alls vad kul-spel går ut på egentligen*.

Det kommer och går så många flugor (speciellt i dagis och lågstadiet). En del försvinner innan man som förälder knappt fattat att det har varit inne!:rolleyes:
För tillfället så har jag därför inga större invändningar mot pokerspel i skolan, så länge det sker under "kontrollerade former"!

Jag tror att hur man än beter sig så finns det ett visst antal människor som utvecklar ett begär (beroende) av någonting senare i livet, tex: spel, sprit, cigaretter, snus....eller kanske vin, kvinnor och sång;) , oberoende av om man spelar kula, kort eller fotboll i skolan och i uppväxten!

Eller har jag fel, månne..............????:confused:

Raven

#3 - 16 augusti 2005 16:35

om det görs på rätt sätt kan det va positivt.
det vill säga att barnen gör det för att det är kul och inte som en tävling om vem som får mest marker för då blir det press istället på det hela.

Morellen

#4 - 16 augusti 2005 19:37

lite OT kan jag bara säga att jag glatt slängde ut ALLA kortspelare ur biblioteket (efer en tillsägelse) när jag var på skolbibliotek... Men det var mer för att jag ser biblioteket som en arbetsplats i skolan och då skall inte alla bord redan vara upptagna av kortspel.

Sedan undrar jag när sjutton men lär sig att undvika att bli beroende egentligen? Just nu löser folk suduko med manisk frenesi på kafferasterna...
och någon jag känner, undra vem, har fler akvarier än vad som egentligen får plats....

Hasse H

#5 - 17 augusti 2005 07:37

Jag vet inte heller hur man lär sig att undvika bli beroende, men det är alltid farligare när det handlar om snabba pengar eftersom man snabbt kan ödelägga hela sin ekonomi på kort tid. Suduko kostar bara tid, akvariehobbyn kostar pengar, men det finns fysiska begränsningar för hur mycket man får plats med och det kittlande spänningsmomentet av att vinna pengar som finns i kortspel saknas.

Beroende behöver alltså inte vara något farligt, men när snabba pengar är inblandade bör man se upp.

Marie J

#6 - 17 augusti 2005 10:35

Det spelande barnen gör med poker är enligt mig inga problem. Dom spelar med marker och inte med pengar. Jag kommer ihåg att det blev en liten hysteri när Monopol kom. Alla spel och sporter går ju ut på att vinna eller förlora.

I skolan finns det alltid fler förlorare än vinnare, tex gymnastik, och det är en procent som kommer att hamna utanför som kommer att få det svårt i livet. Men man kan ju inte förbjuda sport.

Jag känner att det finns mycket i livet under barnens uppväxt som kan göra att någon hamnar snett, men då beror det säkerligen på många faktorer, inte lite kortspelande.

Morellen

#7 - 17 augusti 2005 18:53

Man kan ju fundera över det här med att fritidsledarna är med. I idealfallet innebär det ju faktiskt att de är vuxna nog att styra spelet och resonera kring det.

sockerconny

#8 - 18 augusti 2005 05:56

Håller med Marie J om att det i slutändan ALLTID finns en eller flera förlorare oberoende på om kidsen spelar poker, schack, pussjaga eller monopol.
Är det inte lite så att spelberoende är ett "vuxet" problem som utvecklar sig senare i livet, åtminstone tidigast i mitten på tonåren? *sticker ut hakan;)*

Kanske man lätt drar för stora växlar på vad våra/andras barn gör?
Å andra sidan är det väl ett tecken på att man bryr sig!

Som vuxen är det kanske lätt att glömma bort hur pass oskyldiga barn egentligen är...

Morellen

#9 - 18 augusti 2005 06:03

beroende är väl i grunden ett gränssättningsproblem? Jag tror visst att barn kan utveckla beroende. t e x är det vanligt att gränserna för hur mkt tid som skall tillbringas spelandes vis datorn töjs ut tills de brister.
Som förälder / vuxen handlar väl det lite om att man skall vara kapabel att se när det inte är lekfullt eller skoj utan har blirvit ett tvång och där gå in och bryta aktiviteten och styra över på annat.
När vuxna utvecklar ett beroende blir ju problemet att andra inte på samma sätt kan gå in och säga till att det går för långt utan individen förutsätts klara gränssättningen själv.
Hasse; har du pratat något med de som jobbar på fritide? Det kan ju vara bra att veta om spelet presenteras som en kul grej eller om möjligheten att vinna pengar finns i bakgrunden (när man blir "stor" nog att spela om pengar).

Hasse H

#10 - 18 augusti 2005 06:26

Nä, jag har inte hunnit prata med fritidspersonalen om detta, det är bara några dagar sedan jag fick veta att de spelade poker. Det har kommit nu efter semestern vad jag vet. Men jag ska prata med dem om hur de funderar och lägger upp detta. Förhoppningsvis finns det nån tanke med det. Kortspel är ju kul och spännande även utan pengar.

Och ja, beroende är ett gränssättningsproblem. Och det är sannerligen inte enkelt som förälder att veta var man ska sätta gränserna. Det var lite därför jag startade denna tråden för att få in lite vettiga synpunkter :) .

Jag tycker fortfarande det är viss skillnad när det gäller poker vs monopol, kula eller vad det nu kan vara. I TV glorifieras kortspelandet i Las Vegas, man kan i direktsändning se hur folk kan vinna stora summor pengar. Och detta är något som alla kan vara med i, alla kan lära sig poker (eller andra kortspel om pengar) och har möjlighet att vinna stora summor genom tur och skicklighet. Men ännu lättare är det att förlora ännu mer.

Kanske man drar för stora växlar på detta, men man blir ju lätt oroad när man inser hur vanligt det är med spelmissbruk bland vuxna. Jag vet inte, men det är ju lätt att tro att dessa människor till viss del kan ha haft föräldrar som inte satt tydliga gränser när de växte upp.

Hasse H

#11 - 18 augusti 2005 06:29

[QUOTE=sockerconny]
Som vuxen är det kanske lätt att glömma bort hur pass oskyldiga barn egentligen är...[/QUOTE]
Å andra sidan är det väldigt lätt att tro att ens barn är så väldigt oskyldiga oavsett vad de hittar på... :rolleyes:

sockerconny

#12 - 18 augusti 2005 06:57

[QUOTE=Hasse H]Å andra sidan är det väldigt lätt att tro att ens barn är så väldigt oskyldiga oavsett vad de hittar på... :rolleyes:[/QUOTE]
Mina barn och andras ungar, du vet... :D