mordiska fiskar

Tjenare.

tänkte bara skriva nåra raderom mina väldigt mordiska malawiciklider.
startade för ett bra tag sen ett 225L malawikar.
Skaffade 1 hane 3 honor Auratus, 1 hane 3 honor Rödzebror och 2 hanar 4 honor Ps.Saulosi. Det hela fungerade mycket bra, och de två saulosi hanarna jobbade i team (!!) för att charmera sina honor ända tills en dag då en hane simmade i bakgrunden alldeles för sig själv.
Gick ca 3 dagar sen en natt dödade de honom, alla fiskarna attackerade honom och den stackarn hade ingen chans. men detta visste vi nästan att det skulle hända, eller vi hade föraning... antingen skulle det gå med 2 hanar eller inte, det var en chansning.
tyvärr funkade detta inte.

Sen för ca 1 vecka sedan tyckte vi att det var lite väl mycket alger i karet och inskaffade två stycken malar, plecostromus. Ca 8-10 cm stora, så att fiskarna inte skulle kaxa tänkte vi.
Men jodå, fiskarna var rätt kaxiga men malarna satte sig upp mot dem och fick respekt. Men så imorse tyckte jag att en mal såg väldigt konstig ut. Den hade blivit dödad på natten, förmodligen hade den blivit trängd bakom pumpen och inte kunnat försvara sig.
Så nu har vi plockat ut den andra malen som just nu simmar i en "pet-box" med några liter vatten i.

Måste säga att jag börjar bli lite trött på detta. nästan att mina malawisars skönhet tas ut av den här mordiska instinkten. ville ha fiskar som var igång hela tiden, men kunde inte i min blekaste aning tro att de skulle döda allt nytt i karet!

/Viktor <img src=extra_smiley_jump.gif border=0 align=middle>

osså undrar folk varför jag inte vill skaffa malawi!!!!!!!!!!

en tråkig baksida på fisklivet som malawiciklider bjuder på, jag har inte haft några problem med mina fiskar, dem har gått i karet nästan i 5 månader nu...peppar peppar ta i trä :)

MVH

Calle
kika in på
www.plastic.info.se

Jag har haft malawi många omgångar tidigare och precis som du beskriver kan mbuna's ibland vara extremt elaka utan någon uppenbar anledning.

Nu kör jag ett kar malawi, med endast en art, Demasoni. Har 60 st i ett 600-kar, och det funkar alldeles strålande.

Jag vet massor av folk som har en blanding av flera olika mbuna och även andra malawi-ciklider, och det funkar jättebra. Men jag chansar nog inte igen, efter att ha lyckats få en bra "terror-balans" med endast en art.

//Pontus

Precis som Pontus säger så gäller det att få en lagom
"terrorbalans".Den dominerande hannen i karet måste ha så
många "hatobjekt" att han inte kan välja vilken han ska
mobba.Jag skulle skaffa typ 10 fiskar till!
OBS!Min egna åsikt...(med en hel del erfarenhet)
Lycka till
/Hank

Hej!

Alla Malawi är mer eller mindre aggresiva och Auratus är nog den elakaste Malwiciklid som man kan stoppa i ett akvarie. Antingen behöver du ett större akvarium med många gömställen, eller så byter du ut dina Auratus till en lite fredligare Malawi! Detta kommer inte att skapa total fred i ditt akvarium men det blir nog klart bättre för dom kvarvarande cikliderna. Med ett större akvarium så kan du åxå bygga upp högre stenrös + ev plantera ett par store javaormbunkar på strategiska platser så att inte dom ser varrandra hela tiden! ja jag menar t.ex dominanta hannar eller om dom har ett närliggande revir o lekplats! Vissa av dessa vackra och intressanta fiskar kan vara rena terrorister i ett akvarium så man brukar få priva sig fram till något som funkar tillsammans!Lycka till

Jag har auratus och dom e inte alls så elaka.Där emot är min hongi så himmla agressiv har varigt tvungen att förflyta en mobbad hane.

/Marcus

Ingen "mördarfisk", men jag har just gett bort mina Lombardoier. Den dominante hannen tog ungefär 80% av akvarievolymen i anspråk som sitt. Även utanför sitt område lade han sig i. Så fort mina Caeruleus ville socialisera sig lite uttrycksfullare så jagade han väck dom, typ "ÖH! inget fjantande i mitt kar". Hela karet var ungefär "här är det jag som bestämmer vad som är kul". Tja, själv var han inte särskilt intressant på något annat sätt än väldigt vacker som fisk. En av honorna var även den tämligen småtrilsken och ungefär av samma anda som hannen. Denna hane och hona tålde inte varandra, men ingen vågade gå ända fram för att slå den ene på "käften". Dom jagade inte liv och lem ur övriga invånare, men väl deras naturligt potentiella beteenderegister som hämmades påtagligt.

Nä, ett kar med så låst och stendött läge ville jag inte ha. Bort med Lombardoierna. Nästan direkt så sprakade färgerna till hos mina Caeruleusar och dom började visa upp sitt sociala samspel och beteende fullt ut som jag aldrig fick se skymten av innan.

Även med fler invånare och med ev. mer spridd aggressivitet, så tror jag nog risken hade vart överhängande att Lombardoiernas dominans hade resulterat i fortsatt beteendeförbud för andra fiskar. Just utmärkande beteendemönster hos de andra var nästan uteslutande den utlösande faktorn.

Men så är det ju så att fiskar är vilda djur och man kan aldrig beräkna hur dom kommer att vara eller bli - bara ana (oavsett hur de generellt brukar vara, snäll som stygg). Men om man bara förser sig med fakta och erfarenheter och gör sig medveten över vad man ger sig in på och är konsekvent under resans gång så ordnar sig det mesta i slutändan - på ett eller annat sätt.

Smike