Min hund attackerad - hur skulle du göra?

Vad gör man när man maktlös ser på när ens ena hund blir attackerad av en mycket större? Jag försökte skrika åt den andra och ge emellan utan annat resultat att jag nästan blev omkullputtad.

Detta har hänt vi två tillfällen nu att vår minsta hund som är en blandras mellan labrador och jämthund blivit attackerad av en annan hund, båda hundarna har varit rejält mycket större än han.

Vår lillkille tycker inte alls om större hundar numera utan försvarar sig med näbbar och klor när större hundar kommer för nära och inte uppfattar hans signaler på att "kom inte hit". Vad i hela friden gör man? Som väl var slutade även denna gång lyckligt, inte en skråma på honom men den andra hunden hade nog med ganska stor lätthet kunnat bita ihjäl honom om hon hade velat och det var ju naturligtvis det som for igenom min skalle på vägen hem.

/En uppskakad matte

har hundarna vart kopplade som har gåt till angrep mot din hund??

De hundarna har inte varit kopplade men min har varit det.

/Caroline

ta tag om den attackerande hundens strupe. hundens ägare borde ju hjälpa till kan man tycka.

Om hundarna inte varit kopplade så tycker jag du ska polisanmäla ägaren för det är inte tillåtet att ha hunden okopplad.

Har själv en Bullmastiff´s hane på 62 stadiga kilo, och tycker att har man en stor hund så har man ett stort ansvar mot dom man möter. Tyvärr så går han inte så bra ihop med andra stora hanhundar,inte så ovanligt bland hanar men vet man om hur ens hund fungerar så låter man dom inte gå lösa bland andra hundar. Han älskar mäniskor vilket inte är omtyckt av alla då han kan få för sig att hoppa fram för att hälsa. Vår snart tre åriga dotter kan behandla han hur som helst, dock ej utan uppsyn dom är dock "bara" djur och kan göra stor skada om man inte är försiktig. Tillsist har man hund så har man inga rättigheter bara skyldigheter.
Tack för mig.

Som ÅsaF sa så annmäl hundägarna för de e olagligt o ha dem okopplade...I speciella fall så får hundägare ha okopplade hundar...
kommer ihog morsans polares hund En fd polis hund, hon håller på mkt me hundar osv. ordnar massa kurser o så... till saken.. hon va ute o rastade sin hund okopplad o hennes hund går fram till en annan hund som var Kopplad, morsans polares hund blir biten antadligen bet den andra hunden för o försvara sin matte eller nått.. .men iaf hundägaren som hade sin hund kopplad fick böta o grejer o morsans polare hade allt på de torra... allt är inte som man tror sorligt =(

Hunden ifråga smet från sin tomt och hussen till hunden kom springande när han hörde mig skrika. Att ta tag om en främmande hunds strupe skulle jag inte våga, jag var i detta fallet rädd för att själv bli biten och eftersom det var en så pass stor hund så kan en sådan åsamka en hiskelig massa skada. Kanske är jag feg men hade det fått pågå längre hade jag nog blivit tvungen att göra någonting för att förhindra att min hund skulle skadas ordentligt.

Den andra hundens Husse kom fram och föste bort sin hund in på tomten igen och kom sen tillbaka och prata med oss och frågade hur det hade gått till. Han undersökte också vår hund för att se så han inte blivit skadad.

Jag kommer inte anmäla denna gången men om det händer en gång till, då har vi nog inget annat val.

Det finns flera hundägare i området som har sina hundar löst springande vind för våg i princip och har urusel kontroll på dem, men denna hund har de hyffsad koll på, den kommer alltid när de kallar in även om den ser oss så vi hoppas att detta var en engångsföreteelse, det är ju inte kul att behöva bli ovänner med sina "grannar".

En annan granne skällde jag ut för den hade sin hund flexikoppel och så klarar han inte riktigt av den (en labbe) den hoppade på Huggo bakifrån men nådde inte riktigt ända fram, alltså vi hade passerat och då vände den andra hunden om och hoppade på oss. Han fick då veta att han levde gubben men det hände ju inget eftersom jag drog med mig min hund därifrån. Vi är inte så goda vänner efter den incidenten precis. Men han håller sig på avstånd och då har jag uppnått mitt mål i alla fall.

/Caroline

Det är inte olagligt att ha hunden okopplad, i de flesta fall.
Det kan finnas lokala regler på vissa platser (som t. ex. vissa parker, joggingspår o.s.v.) om att ha hunden kopplad.
I övrigt gäller (förenklat) att hunden ska hindras från att jaga vilt, störa omkringvarande människor och deras hundar och andra husdjur, eller på annat sätt ställa till det. Det kan ske med koppel eller utan.
Man har som hundägare strikt ansvar för vad hunden gör för skada.

(Den hund som biter vid slagsmål, är den vars ägare får betala den andres veterinärkostnader, oavsett vilken hund som var kopplad.)

Jag undrar, var är den andra hundens ägare?
Kan inte h*n stoppa sin hund?

Om nu hunden som anfaller din hund inte har någon ägare med sig, som kan få stopp på sin hund, har jag några tips.

Jag känner en som hade ett dressyrridspö med sig, för att snärta i luften med, när hon upprepade gånger hade problem med en och samma lösspringande hund som anföll hennes. Det fungerade för henne.
Ha något skramlande med dig, kanske en plåtburk med ärtor i. Släng den på den anfallande hunden.
Ha en vattenpistol med pressad citronsaft i med dig och spruta på den anfallande hunden.( Jag har inte prövat, så jag vet inte själv om det funkar.)

Akta så du inte skrämmer din egen hund med dessa saker bara.:-)

MVH Annika

Om man är två personer kan man försöka få tag i bakbenen på en hund var att dra, men det kräver liet samspelthet och beslutsamhet så att ingen kommer till skada..Jag har dock inte testat detta själv, i ett fall funkade det med en hink vatten på slagskämparna..

//Jenny

Jag måste bara säga att det där med att ta varsin hund i bakbenen och dra är absolut ingen bra ide... då dom antagligen bitit sig fast i varandra gör det att skadorna bli mycket större och allvarligare. Vågar man så tycker jag det fungerar bäst om man håller varsin hund och med händerna plockar loss dom från varandra... eller som någon sa ta tag om strupen på dom vilket brukar resultera i att dom byter grepp och då får man vara snabb och plocka i sär dom innan dom hinner hugga igen. Men blir man rädd och inte vågar gå så nära så finns det ju som annika sa många olika skrämsel tekniker. (det jag skrivit är kanske inte enligt böckerna rätt men det är efter egna erfarenheter och det handlande vi tog isär hundar på när vi hade kennel här hemma. Visst blev man biten ibland men det viktigaste för oss var ju att hundarna fick så lite skador som möjligt) mvh // TOkfia

Sen får man skilja på slagsmål och "dominansbrottning", i det senare fallet kommer hundarna sällan till skada, om dom inte anser sig vara jämnbördiga och ingen av dom vill ge sig. Då kan det utvecklas till ett riktigt slagsmål. En enkel regel: Ju mera ljud dessto mindre allvar. Hundar som slåss på liv o död hörs knappt.
En annan sak gäller det med att ta i bakbenen som nämdes tidigare, man ska inte dra, bara lyfta upp dom, det e svårt att slåss när man plötsligt bara har två ben att stå på isf fyra. *L*

Jag vill tacka för alla tips, föredrar nog själv de tips när man försöker skrämma iväg den andra hunden. Hade vi varit två som skulle lyfta upp bakbenen på båda hundarna hade vi måst blanda in tre hundar istället för två eftersom husse till min hund hade vår andra hund (blev kanske förvirrat). Hussen till denna hund som det handlade om nu hade så bra kontroll på sin hund så han ganska lätt kunde få dess uppmärksamhet och få iväg den när han väl kom fram och det tackar jag för.

Vi kör nu med att byta hund med varandra, min sambo och jag så jag har labben och han tar Huggo som blivit påhoppad, han är inte lika skrajsen som jag mot okända hundar.

Det var intressant att höra att de hundar som slåss på liv och död knappt låter, detta lät ju ganska mycket, jag har hört värre som när våra egna ryker ihop ibland, då är det en hisklans massa ljud. Men det betyder ju att detta inte var särskilt allvarligt. Märkte ju på honom idag att han inte brydde sig alls när vi passerade platsen och huset där det hänt, skönt. Det var nog mest jag själv som blev chockad.


Kram/Caroline

Jag hade själv försökt få ägaren att förstå min rädsla, i din sitiaution Carro. Och kanske lite smått "halvhota" med att "nästa gång ringer jag polisen", eller nått. Att hunden smet från "sin" tomt ä ju olyckligt, men det är ju sånt som händer. Lite mer träning och lydighet ör nog sysen skulle jag tro!

Själv har jag en papillon/chihuahuabrud med mankhöjd 28 cm! Och skulle det komma en stor schäfer eller så springande mot oss så vet i Sjutton vad jag hade gjort! kan ju inte gärna ta upp min hund i famnen, då lär ju den andre hoppa på mig..

Det är svårt sånt där!

Jag avbröt "dominansbrottning" genom att hoppa jämfota och skrika som en galning för att de överhuvudtaget skulle uppmärksamma mig. När hundarna gjorde ett kort uppehåll för att se vad jag hade fått för anfall så kunde jag kommendera dem att gå isär.. Kanske något som kan funka när hundarna är helt blockerade och bara har slagsmål i huvudet.

Det är svårt att ge tips i sådana här frågor därför att vad du kan göra beror väldigt mycket på vem du är. Jag har gått imellan en massa gånger både när min hund har blivit påhoppad och när andras hundar har blivit påhoppade. Jag går handgripligen imellan hundarna och dessa brukar snabt inse att jag är så oerhört mer förbannad än vad dom är så dom brukar ge sig. Jag tolererar inte slgsmål mellen hundar och jag blir såpass förbannad när jag går emellan att jag skakar i händerna efteråt pga adrenalinkicken. Jag har hittils aldrig blivit illa biten och slagsmålen har jag alltid fått stopp på. Nå, nu ett tips. Om du inte har något föremål med dig och du upptäcker den främmande hunden i tid så koppla loss din hund, vik kopplet dubbelt, spring emot den främmande hunden och ryt åt den, om det verkar behövas så rappa den främmande hunden över ryggen med kopplet. Om hunden stannar till, greppa tag i den håll i för kung och fosterland och ryt alla möjliga otrevliga ord som du kan komma på åt den. Om du ser ägaren så dra hunden i ett stadigt tag i nackskinnet bort till ägaren och förklara tydligt vad du tycker och tänker. Att du ska vara otrevlig mot hunden är för att den ska lära sig att det är mycket otrevligt att springa fram och kaxa med en annan hund. Hunden väntar sig oftast inte att du som ägare ska ge dig in i "leken" utan den brukar banga ur om du rytande springer den till mötes. Jag anser inte att man ska slå hundar i vanliga fall men om det gäller att försvara min hund så kan jag gå väldigt långt för att uppfylla min plikt som flockledare och försvara min hund. Hoppas att du slipper fler påhopp på din hund.

För det första skall du inte skrika även om jag förstår din reaktion. Det enda du gör när du skriker är att du ökar osäkerheten för din hund och det är det sista han behöver när han möter andra hundar. Jag ser dagligen flera bråk mellan hundar. Nästan aldrig har det varit på liv och död. Det är rätt ovanlig utgång av ett hundbråk. Det handlar ofta om rang, dominas och revir.

Hundar löser för det mesta konflikter på egen hand då någon av dem oftast underkastar sig den andra. När de rett ut vem som bestämmer brukar det inte vara problem. När de träffas nästa gång igen så vet de vem som bestämmer. Jag ser små taxar, pudlar och terriers som leker med stora Schäfers som min, rottwailers m.fl. utan problem på rastfältet där jag bor. Storlek har inte betydelse i sammanhanget. Då är det snarare ålder som i hundvärlden är viktigare. Äldre skall dominera yngre. Hannar vill gärna dominerar över hannar. Äldre tikar vill gärna dominera över yngre tikar. Tikar kan dessutom nästan vara värre än hannar. När hannar rett ut rangen är det oftast över. Tikar kan fortsätta.

Mitt råd till dig är att du behöver jobba med din hund mer än tänka på anfallande hundar. Din hund verkar ju känna osäkerhet mot som du säger större hundar, vilket inte är naturligt. Är du dessutom orolig när ni möter andra hundar känner han antagligen av det med vilket bara gör saken värre.

Jag brottas lite med motsatsen med min hund vilket vi jobbar på. Hon är för tuff och självsäker när hon möter andra hundar, vilket inte heller är så bra alltid. Vissa skall hon helt enkelt inte dominera ur en hunds synvikel.

Lägg tid på jobba med din egen hund istället. Det är lättare än att försöka få folk hålla ordning på sina hundar. Lösspringande eller ej. Försök jobba upp din hunds självförtroende och ditt eget (i hundsammanhang). Ni kommer ha betydligt mycket roligare när ni är ute på era promenader då.

Sen tycker jag inte Solos tips om att slå andras hundar över ryggen med kopplet var så himla smart eftersom det också är straffbart enligt djurskyddsförordningen. Bara för att andra beter sig som idioter behöver man inte själva göra det.....

Har själv en york på 5 kg som blivit påhoppad 2 ggr illa av stora hundar. Den ena gången var det en kungspudel som tog honom tvärs över ryggen och skakade honom så som de gör för att knäcka ryggen på mindre bytesdjur.:( Ägaren till pudeln stod i shocktillstånd så jag tog tag vid svansroten på hennes hund vilket fick honom att släppa min hund.
(I vanliga fall skulle jag också säga att ta tag i svansarna/bakbenen på hundar som slåsss är något man kan göra om man är två och samspelta och ser till att skilja på hundarna i rätt ögonblick. Är ju rätt ovanligt att de sätter sig fast i varandra och aldrig släpper greppet. Hälla en hink vatten över dem funkar också i de flesta fall. Ta tag i strupen på dem kan däremot vara ödesdigert då de istället kan hugga dig iförvirringen och i ilskan. Är man ensam så bör man försöka att inte handgripligen lägga sig i - har gjort det och blivit biten i förvirringen av en jättego hund.)
Men nu pratar vi om att skydda sin lilla hund som blir påhoppad - INTE hundslagsmål. Då måste man försöka agera annorlunda. Det viktigaste för att er lilla hund ska må bra är att han får träffa stora snälla hundar så att rädslan inte baseras på storlek och utseende utan bara på vissa otrevliga individer. Fast min blivit påhoppad av puder och schäfer (och katter!) är han inte rädd för dessa men kollar av ordentligt om de är okej/snälla innan han närmar sig. Har funkat kanon att släppa honom på stora allmänna rastplatser där folk med endast snälla hundar är, han är inte ett dugg rädd. :)
Vad gör man då om en hund ändå kommer rusande?! Ja, det är himla svårt. Att gå bestämt mot den anfallande hunden och högt och tydligt ryta åt den att sticka hem kan fungera då den, precis som tidigare sagts, inte räknar med att ägaren ska lägga sig i. Däremot att gå handgripligen till väga är inget jag rekommenderar även om jag nog skulle kunna gå rätt långt för att försvara min lilla jycke. Har även sett de med sele på sina småhundar som hissat upp hundarna och snurrat dem runt högt i luften så att den andra hunden inte får tag på dem, men det skulle jag nog inte själv göra. :) Kanske fort häva upp min hund på någonting högt omkring - biltak etc.

Hur har det gått? Det var ju ett tag sen inlägget gjordes...

Jag tycker det allmänt är ett j-a ofog från vissa hund ägare som har sina hundar lösa när de motionerar med dem på allmän plats. Var i höstas med om att jag och min dåvarande flickvän mötte en lösspringande rottweiler i en välbesökt park i stockholm, ägaren hadde antagligen jättebra diciplin på sin hund men han var ett par minuter efter hunden och hadde den absolut inte inom synhåll. Risken att den skulle hitta på nått dumt var kanske minimal men det visste inte den 5-6åriga pojken som såg ut att vara i lite lätt chock tillstånd efter att ha sett hunden.
Fast ännu värre är de som inte har tillräcklig diciplin för att få sina hundar att stanna kvar hemma. Hundar biter ihjäl lång fler husdjur/tamdjur (kaniner, katter, hönor, får etc.) än vad alla vilda rovdjur gör.
En hundägare är ansvarig och skadeståndsskyldig för den skada som ens hund orsakar, i allvarliga fall kan hunden avlivas och ägaren bli förbjuden att inneha hundar.

Visst ska man hålla ordning på sina hundar och strikt ägaransvar är ett bra påfund. Men om man har en vältränad hund som som 999 gånger av 1000 kommer direkt på inkallning kan jag förstå att man har den lös även när det förekommer andra hundar. Men är man ute med hunden fyra gånger om dagen så blir det någon gång varje år man kommer till den där tusende gången då hunden inte gör som man säger.

Min york har jag lös nästan jämt när det inte är mitt i stan. Han jagar inte (mycket konstigt måste jag säga själv, men det har hoppat upp harar framför nosen på honom som han struntar i om jag säger åt honom), han bryr sig inte ett skvatt om folk och han sticker aldrig.[^] Har äntligen fått den hund jag drömt om vad gäller promenader (förutom att han har lite väl bråttom ibland men han är alltid inom mitt synhåll och så att jag har koll på vägen framför oss). Möter vi några så kallar jag in honom så att han går bredvid mig förbi dem. Kopplar honom bara när vi möter andra hundar då han älskar dem, oavsett storlek, trots att han blivit attackerad. Man behöver inte alltid ha sin hund kopplad men man ska alltid ha kontroll och uppsyn över sin hund! Sen har jag fördel av att ha en liten hund som få (givetvis inte alla) är rädda för. :) Schäfern jag hade tidigare, kopplade jag mycket oftare, just pga människors rädsla. :(

Hej!

Det är synd att folk inte håller koll på sina hundar bättre. Eller rättare sagt med inser att alla hundar inte går ihop med andra. Ärligt talat förstår jag inte varför man ska ha sin hund lös på ställen där det är folk/hundar.

Många som har sina hundar lösa verkar med tror att min hund är ju snäll därför går det ju bra att han går lös. Men tänk om den hunden som han möter inte är snäll, eller om min hund just idag är på dåligt humör och något händer rätt lätt.

I och med att jag själv har en "ras" som många tror är farliga och aggressiva så blir man kanske mera medveten om vad folk tycker om ens hund. Iofs har jag inte ännu märkt något. Fast min sambo säger att folk gärna går en bit ifrån oss när vi går ute.(självklart i koppel)

Men det gäller bråk har jag för mig själv satt upp dessa regler som gäller ang min hund. Vilket jag i min kanske enfald tycker gör både min hund lugnare plus minskar risken för bråk.

1: Min hund ska inte koncentera sig så mycket på andra hundar/människor utan på mig. Hon behöver inte träffa/hälsa på andra. Vilket många inte förstår, spec när hon nu är valp. Har tom fått en utskällning för att jag inte släppte fram min hund till en okänd hund. De hundar som hon får träffa är väl utvalda hundar.

2: Om det nu skulle bli bråk av någon anledning så är en breakstick bra att ha. Du får upp käften och kan där med sära på de bråkande hundar. Och detta går på ett par sek om du har tekniken inne.

3: Jag har inte henne lös på såna ställen som det finns en stor risk att folk/hundar kommer. Som sagt även om min hund är snäll.. Vem säger att hunden som jag möter är det. Plus att jag anser att folk som är hundrädda med ska känna sig trygga. Jag själv ogillar när man ser en hund komma springade långt framför ägare. Och ärligt talat det krävs bara en gång för att något ska hända? Man kan inte säga 100% att ens hund lyder en alla gånger.


Skulle en hund komma fram till min hund/försöka få tag på henne skulle jag utan tvekan ta den striden åt min hund. Min hund ska inte avgöra/avsluta bråk. Jag som folkledare tar dem striderna. Plus att som många säger man har strikt ägaransvar. Jag har inte lust att betala pengar för någon annans hund eller för min egen hund bara för att man ska ha den lös.

Och jag skulle göra allt för att skydda min hund utan tvekan.

Och som svar på din fråga jag skulle med jobba på att din hund koncentrar sig på dig och inte andra hundar under era promenader. Och är han rädd för stora hundar. Skulle jag låta han träffa en stor hund som du vet är snäll. Och låta han se att det finns snälla stora hundar med.


Fast detta är bara vad jag hade gjort.. :)

Jag har själv en mycket snäll rottwailer. Han älskar människor och andra hundar. Folk uppskattar inte detta! Jag har honom alltid kopplad utanför tomten, p.g.a. detta. Jag blir också lite irriterad över dessa små hundar som får vara hur ilskna som helst utan att någon blir arg. Skulle min Ernst morra lite när vi har drakamp så flyr alla. Våra egna hundar rök ihop så det visslade om det när Ernst växte upp (rangordnings uppgörelse) för att dela dem gick det inte att lyfta på bakbenen. Första gången de rök ihop drog min man i vår gamla hund och jag i Ernst. Tillslut fick vi slå ganska hårt Ernst på nosen för att han skulle släppa. Min man blev biten i armen av vår gamla hund. Tur att inte han är en rottweiler för då hade alla sagt att han skulle bli avlivad.
Tillslut lärde vi oss i vilka situationer som det blev bråk ofta var det när de ville vara nära oss t.ex. när vi kom hem, andra hundar eller människor på besök. När de började spänna sig så vände vi ryggen åt de och brydde oss inte, när vi skrek blev det värre. Efter Ernst blev kastrerad försvann problemen helt.

Här har ni en länk till "Lag om tillsyn över hundar och katter"
Intressant.
http://lagen.nu/1943:459

Om den hund som blir attackerad är kopplad, är den bästa iden att släppa kopplet, eftersom den då har en chans att komma undan.
Tillkalla hjälp och använd de metoder ni kommer på för att få bort den andra hunden.
Att stoppa in händer i ett slagsmål slutar oftast med en tripp till akuten för att se om sina egna skador.

Tveka inte att polisanmäla om det händer fler gånger. Dock verkar det ju som ägaren till den andra hunden faktiskt var uppriktigt orolig över det som hänt.

De flesta slagsmål sker mellan en okopplad och en kopplad hund. När hunden drar i ett koppel så förvanskas de singnalerna den utsänder och därför misstolkar andra hundar lätt den. Dessutom känner den kopplade hunden sig trängd i kopplet och/eller känner den sig kaxigare eftersom den är förbunden med ägaren.

När jag och min hund möter en okopplad hund så kopplar jag alltid lös honom för att undvika problem.

har inte läst hela tråden men varit med om en hund som attackerade som va större än min egna.

gick emellan och slog till hunden hårt över nosen och visade tänderna och morrade och då backa den väldigt fort.
efter det komden aldrig mer fram.

kan tillägas att jag inte slog med öppen hand för då finns möjligheten att man träffar ena eller båda ögonen med naglarna.

Skulle nog också göra som Raven om inget annat hjälpte - det är ju trots allt MIN hund som blir anfallen.:mad: Det är ju det som frågan i tråden gällde från början, att ens lilla hund blir attackerad/påflugen - inte hundslagsmål. När min hund blivit påflugen har han då inte svarat på nåt annat sätt än att försöka vara underlägsen (i de fall han har hunnit visa nåt alls med sitt kroppsspråk :( ). Så det har aldrig handlat om slagsmål utan om regelrätt anfall av annan hund där ens egen hund inte har en chans.

Jag har varit med om att min gamla hund blev attakerad (av okänd hund) Första gängen cyklade jag med min och hade min son i cykelsadel. Jag blev så rädd att jag skrek åt ägaren "ta hand om din hund j-el" Då hände det inte så mycket mer än min hund blev nerbrottad. En annan gång blev den påflugen och biten vid ögat, då gav jag den ett knytnävslag i huvudet, ägaren kom också ut och skrek på sin hund. Båda gångerna har det varit svarta labbar, hmmm.
Nu är min hund äldre och med åldern har han tuffat till sig och så har han ju en rottis att försvara (ett skämt) så nu om det kommer hundar på besök här hemma så måste han tyvärr vara inlåst annars spänner han sig och morrar, detta gäller också mot valpar. Går vi utanför reviret t.ex. till skogen kan han vara lös med andra hundar utan att det händer något. Jag tror han tänker attack är bästa försvar för han kommer ingenstans på vår tomt och sen har han svårt att springa undan p.g.a. stela ben.

Det är aldrig roligt när saker händer men tyvärr gör det det. Försök slå den anfallande hunden (med risk för att bli biten) eller om du vågar koppla lös (eller släpp) din.

[QUOTE=solbacka]Det är aldrig roligt när saker händer men tyvärr gör det det. Försök slå den anfallande hunden (med risk för att bli biten) eller om du vågar koppla lös (eller släpp) din.[/QUOTE]

om det är en större hund så ska det tydligen va väldigt effektivt att trycka ner fingrarna i halsen efter vad jag hört.
prata med en kille som gjorde så mot en grand danois som försökte hugga.
den försökte aldrig mer hugga honom.

personligen har jag märkt att det oftast är effektivare att visa tänder och morra än att ställa sej å skrika på en hund.

EDIT:
jo jag vet att det jag skriver låter....brutalt men det är bättre än att försöka sparka en hund till exempel då man troligen träffar revbenen eller halsen och då man antagligen har skor blir det mycke kraft på en liten yta som mycket väl skulle kunna knäcka ett revben eller 2.

Det finns många metoder, men när man väl står där med en hund i armen ska jag tillägga att man inte tänker efter så mycket utan gör vad man kan för att komma lös. Oftast skrikandes och genom att dra till sig armen.

Och att sopa till en främmande hund med en knytnäve eller så, skulle nog även jag göra OM den inte gav sig.
Men hade det varit min hund som blivit slagen (om han av ngn anledning gav sig på en hund) hade det slutat med vård även för den person som slagit honom.
Tyvärr....men att ge sig på främmande hundar hur som helst kan sluta mkt illa.

Därför är det bättre att släppa den hund man själv har (om den är kopplad) och sedan tillkalla hjälp.

Jag har vid ett flertal gånger diskuterat med självförsvarsfolk hur man skyddar sig själv mot en angripande hund. Generellt sett så är det enda stället du har en chans att åstadkomma en skada som stoppar hunden är huvudet men den delen har en benägenhet att ha en massa vassa tänder...
Måste man slå en hund, i princip så slår du för att döda även om du har ganska små chanser att klara av det, så bör du träffa balansorganen i örat eller strupen och helst med en ska du träffa den med riktigt kraftig spark.
Hagelgevär funkar då bättre men är inte alltid tillgängliga ;)

[QUOTE=qenzo]Det finns många metoder, men när man väl står där med en hund i armen ska jag tillägga att man inte tänker efter så mycket utan gör vad man kan för att komma lös. Oftast skrikandes och genom att dra till sig armen.

Och att sopa till en främmande hund med en knytnäve eller så, skulle nog även jag göra OM den inte gav sig.
Men hade det varit min hund som blivit slagen (om han av ngn anledning gav sig på en hund) hade det slutat med vård även för den person som slagit honom.
Tyvärr....men att ge sig på främmande hundar hur som helst kan sluta mkt illa.

Därför är det bättre att släppa den hund man själv har (om den är kopplad) och sedan tillkalla hjälp.[/QUOTE]

om en ägare till en hund som attackerat mej och/eller mind hund försökte göra nåt för att jag freda mej själv och min hund så hade han inte fått vård...
han hade fått åka likbil...

och nej jag skämtar inte

Det vore ju suveränt om alla som skaffade hund lärde sig lite om hundar i allmänhet samt om rasen man vill ha i synerhet innan de köpte hunden.

Om de sen gick en dressyrkurs där hund och matte/husse lärde sig lite enkla kommandon som sit, fot, ligg osv så skulle nog de flesta möten mellan hund och människa gå hur smidigt som helst.

Hunden är ju ett flockdjur och om ägaren inte visar att han/hon är flockledaren så tar hunden gladeligen den platsen.

tyvärr är det enr ättighet och inte en förmån i dagens samhälle att skaffa hund vilket jag tycker är lite fel.
sen är snuten ALLDELES för slappa med okopplade hundar.

enda gången jag har haft nån av mina hundar okopplade var 2 mil mitt ute i skogen.
visste att min ena hund fullkomligt ignorera rådjur och min andra hund var bara lite intresserad av rådjur så rådjur va inget problem.

[QUOTE=Raven][QUOTE=qenzo]Det finns många metoder, men när man väl står där med en hund i armen ska jag tillägga att man inte tänker efter så mycket utan gör vad man kan för att komma lös. Oftast skrikandes och genom att dra till sig armen.

Och att sopa till en främmande hund med en knytnäve eller så, skulle nog även jag göra OM den inte gav sig.
Men hade det varit min hund som blivit slagen (om han av ngn anledning gav sig på en hund) hade det slutat med vård även för den person som slagit honom.
Tyvärr....men att ge sig på främmande hundar hur som helst kan sluta mkt illa.

Därför är det bättre att släppa den hund man själv har (om den är kopplad) och sedan tillkalla hjälp.[/QUOTE]

om en ägare till en hund som attackerat mej och/eller mind hund försökte göra nåt för att jag freda mej själv och min hund så hade han inte fått vård...
han hade fått åka likbil...

och nej jag skämtar inte[/QUOTE]

Ööö nu fattar jag inget.
Menar du att ngn skulle hjälpa hunden om den skulle hugga en människa??
Även den har rätt att försvara sig om ngn slår den vad nu anledningen skulle vara.
MEN OM det kommer en hund springande mot ex min hund som är kopplad, så släpper jag kopplet. Just för att min hund ska ha en chans att fly undan.

Och det är ju skoj att du ser realistiskt på det hela....ägare och hund åker likbil....jaja

Släpp hunden, tillkalla hjälp är mitt råd!

okej så då skulle ja släppt min hund lös då när den blev attackerad.
verkligen lyckat med tanke på att den hunden var värderad till över 50.000kr vid den perioden av sitt liv.

Din hund hade kanske kunnat sända ut naturliga singnaler om den inte var i koppel, då hade den kanske inte blivit attackerad.
Det är inte säkert att hunden som kommer fram till din hund egentligen var aggresiv stämd från början, den kanske bara reagerade på din hunds rädsla/aggresivitet.
Dessutom har du lättare att agera mot den andra hunden om du inte behöver hålla i ett koppel.

hunden ifråga var aggressiv råder ingen som heslt tvekan om det.
hunden har försökt hugga ett flertal hundar och även folk som inte har haft hund.
hunden har attackerat bilister cyklister moppedister...
allting som rör på sej har hunden ifråga attackerat ett flertal gånger.

det är fler än jag som varit tvugna att bruka våld för att hunden attackerat.

det hela slutade med att ägaren ifråga flyttade för det var för många som började klaga och kräva att hunden skulle avlivas då hunden var ett psykfall.

Med tanke på vilka skador som KAN och ofta uppstår då den ena hunden är kopplad, had jag nog valt att släppa den värdefulla hunden i vilket fall!
Den har då en chans att fly, vilket inte finns i koppel! Då måste den svara för att försvara sig, vilket i sin tur ofta gör den andra hunden argare = ond cirkel.
Att den är värd pengar spelar mindre roll. För en hund sargad pga bett är knappast bättre.
Och sedan håller jag med i vad Måns säger: "Dessutom har du lättare att agera mot den andra hunden om du inte behöver hålla i ett koppel."

ha sand eller fint grus i fickan, naer en hund anfaller eller om din hund goer naat dumt saa slaeng grus! mycket obeahligt !
annars saa funkar det med stadig roest och GAA HEM!
om slagsmaal upstaar,,anfallandee hund aer oftast saa upptagen med att tita bara paa din hund saa du cirklar runt o sparkar hunden mellan benen bakifraan!! ta i foer baade kronan o marinen! :) din hund tror den har vunnit o blir kaxig ! :)

Måste bara få tillägga att 99% av fallen med aggressiva och socialt störda hundar så är hunden frisk men har blivit fel hanterad av sin ägare. I ytterst få fall är det någonting fysiskt/psykiskt fel på hunden i grunden utan den har blivit felhanterad. Känner bara till ett fall där hunden var sjuk vilket ledde till en attack och det var mastiffen i Finland som hade en sjukdom som gjorde att när husses tjej drog i halsbandet så gjorde det fruktansvärt ont på hunden vilket ledde till att hunden attackerade (dödade) tjejen. (finns säkert fler men de är ytterst få). Idiotiska hundägare finns det gott om - ser dem dagligen. :(

att släppa lös en kopplad hund är nåt man inte ofta har nån som helst möjlighet att göra.

dilutenz
att "skrika" funkar på dom flesta hundar men tyvärr inte alla.

mckvinnan
jo dåliga ägare kan totalt förstöra en hund.
många går med strypkoppel till exempel som jag personligen tycker är likvärdigt med tortyr.
själv har jag aldrig använt strypkoppel det närmaste är nåt som sitter rätt löst men kan dra ihop sej till viss del så att hunden inte kan lirka sej ur det när den drar i kopplet.

Jag hade ett bra "koppel" till min rottis när han var i sk. trotsåldern. Det satt runt frambenen och det är mycket bättre än strypkoppel. Kanske kallas detta också djurplågeri men ibland får man ha lite extra hjälp. Jag provade också en grimma men han blev helt hysterisk då.
Jag är inte helt emot strypkoppel, det är mycket bättre än breda läderhalsband om en hund drar och drar. Men lydnad är självklart bäst!

Oj snacka om att man kan ha olika åsikter - fascinerande...

Själv, innan jag hade min york som lider av tracial kollaps (luftstrupen faller ihop-han hostar då han inte får luft o kan bara ha nosgrimma för att inte hosta!), har jag ALLTID haft helstryp på mina hundar oavsett storlek. Jag ser det så att jag har det för att jag aldrig behöver använda det. Oftast kan jag ha dem lösa och vid uppbindning så låser jag strypet liksom vid vissa andra tillfällen. Det är dessutom hunden som drar och åsamkar sig själv obehaget, inte jag. Sen (om man hinner) så är det suveränt att dra upp halsbandet bakom öronen på stora hundar för då kan de inte dra o man orkar hålla dem o man minskar stressen då de vet att detta förfarande gör att de inte kan göra utfall som de vill. Fast om jag får välja så är nosgrimma det mest humana utan tvekan. Det är ju Roger Mugford som kommit på den och den är definitivt oslagbar vad gäller att dra ned stressnivån på hunden och få ned aggressiviteten och öka ägarens kontroll. Övriga typer av selar (inte dragselar då förstås) tycker jag oftast på något sätt gör hunden illa... :( Men som alla saker så ska man veta hur man hanterar det, även nosgrimma kan göra hunden rejält illa om man använder den fel (whiplash-skada), liksom ett stryphalsband. Sen funkar olika saker olika på olika hundar. Vet en kompis som hade en hund av bull-typ som drog som en galning, hon satte på ett halv(!)-stryp och fick en helt annan hund som hon sedan njöt av att gå ut med och han stressade otroligt mycket mindre. Yorken kan jag inte ha halsband på alls och knappt vanlig sele pga hans hosta (därför har vi tränat väldigt hårt o jag litar på honom så jag kan ha honom lös). På min schäfer var/är nosgrimma och annan sele otänkbart, har exem under hakan så grimman funkar definitivt inte då han kliar ihjäl sig i den och i sele blir han ALLDELES för stark!(stor hane på 45 kg muskler!) Allt är inte av ondo med rätt hantering, men smärta och prygel och stress är det oavsett hantering.

Ni kanske fick fel uppfattning när jag skrev runt frambenen. Den hade vanligt halsband och frantill under halsen satt band som gick mellan frambenen och upp på ryggen bakom huvudet. Dessa band hade tunt teddyfoder. Man kunde ställa i den så att det ej tryckte/spände när han gick, men skulle inte vara för löst så han fick den nedanför armbågarna och trasslade in sig. Inget tryck alls om Ernst inte drog i kopplet. Precis som stypkoppel inget tryck runt halsen om hunden inte drar.
Jag skulle gärna vilja ha en nosgrimma men han kunde inte vänja sig vid den. Om vi skaffar hund i framtiden så skulle jag vänja den vid nosgrimma, tycker också att det verkar bra. Har sett många gran danois med det.

Nosgrimma har verkligen både för och nackdelar. Tycker helt klart att "solbacka" har en tydlig poäng i att vänja hunden vid nosgrimma. Min york ser ut som att jag har pryglat honom massor när jag sätter på honom den. Han HATAR den! Men han hostar inte i den och det är det viktigaste! Sen vill han gärna dra hela huvudet och nosen i gräset när han har på sig grimman för det är klart att den kliar. :rolleyes: Att många hundar inte gillar nosgrimma och att det tar tid för dem att vänja sig vid dem är egentligen rätt självklart, en tik när hon tillrättavisar sina valpar biter dem tydligt över nosryggen - precis det man själv gör med en nosgrimma. De ser selen som en konstant tillsägelse och behöver läras om, så de vet att det inte är en åthutning utan "bara" ett koppel. Det gäller också att klara av att lära den att ha den på sig fast de ser ut som att man straffar dem med världens största orättvisor. :D
Fast det som är mest roande, och ibland inte så lite irriterande, är alla människors oförståelse för att man har en nosgrimma på en yorkshireterrier! :rolleyes: Bara det bevisar människors okunskap och förutfattade meningar om vad man kan ha en nosgrimma till...

Tror att sele kan vara bra i vissa fall men inte i andra liksom stryphalsband (hel/halv) och nosgrimma. Ekipaget i sig avgör vad som funkar bäst för dem utifrån deras förutsättningar och typen av problem och den kunskap man har.

Om man lånar denna tråd till andra hundproblem,,,Min rottis är så otroligt nonchalant mot mina barn jag tar ett exempel som hände idag. Jag låg här i sängen i em. (Jag hade jobbat natt) Min son 7 år håll på med sina stenkulor på köksbordet. Från vårt sovrum är det hall sedan kök så jag hörde allt. En kula ramlar i golvet Ernst rottis dyker den och har den i munnen. Min pojker tar honnom i nacken och säger loss, inget händer och han säger loss säkert 5 gånger innan jag kastar mig ur sängen och innan jag hinner ur sovrummet så har Ernst spottat ut kulan. Han lyder inte min son och jag hinner inte "bestraffa" honom för han har redan lytt. Har ni tips? Tacksam för svar! Han är annars den gooaste hund som finns,

Hmm... svårt det där.. jag brukar försöka att vara väldigt försiktig med att ge råd när jag inte är helt säker på att det funkar, men en sak som iaf inte kan skada i ditt fall, är att låta sonen träna lite lättare saker med hunden. (vilket jag misstänker att de redan gör?) Alltså typ sitt, ligg, kom hit, rulla runt mm. Detta gör ju att hunden blir van vid att lyssna på honom. Om hunden gillar godis kan sonen ju alltid muta honom till att göra det han vill. :D Att få en sån ung familjemedlem att stå högre i rang än hunden är inte alltid så himla lätt...

sårskilt inte när man har en sådan envis hund som jag har...

Till och börja med så får inte mina barn ge hunden ngt kommando alls. Utan har de problem med hunden kommer de å hämtar mig för att få hjälp.
Signalerna kan snabbt missuppfattas av hunden och olyckan vara ett faktum.
Har haft rottis, idag dobermann, och att barnen har hunden under kommando finns inte på världskartan.

Att släppa en kopplad hund är väl knappast svårt....öppna handen, kopplet glider ur = hunden är lös= har en chans att fly.

Ang "gå-fot-sele" har jag sett för många skador för att rekomendera den, likaså haltin ska anv på ett korrekt sätt, för att minimera skaderisken. Anv den (halti) på min rottishane ibland. Fungerade bra, men är som alla andra hjälpmedel endast tillfälligt. OM man nu inte har en hund med sådana problem att halsband inte går att använda.

Vilka skador har du sett av gå fot sele? Det jag kan tänka mig är skavsår innanför frambenen. Det är ju en sele där man inte behöver "rycka och dra" som man kan behöva i vanligt läderhalsband, med nack, stup skador som följd. Vad är haltin för koppel? Jag hade gå fot selen tillfälligt när Ernst var i 2 års åldern. Nu lyder han bra på röstkommandon.
Lär sig branen från början vad som är tillåtet att göra med hundarna så är det inga problem. mina barn vet att de ska vara ifred när de äter och sover, det sista har varit svårast att lära min yngsta. varje morgon när han vaknar kramar han vår rottis ibland tycker han det är jobbigt och trycker bort honom med tassarna....

Halti är en typ av nosgrimma som sitter runt öronen och över nosen där man sätter fast kopplet i en ring under nosen och när hunden drar så åker huvudet nedåt mellan benen.

De skador man kan ge med halti är Whip-lash skador, som uppkommer mycket lättare i halti än i vanligt halsband (kan uppkomma där också).
Om man har en hund som kopplad gärna gör utfall mot andra hundra är halti ett bra komplement och inte bara tillfälligt tycker jag. Men rätt handhavande är A o O och nödvändigt med ett så "starkt" hjälpmedel. Självklart ska man träna etc men i vissa fall är detta otroligt svårt och haltin stressar av hunden enormt och den lär sig till att börja med av med ett otrevligt beteende. Sen när man brytit det mönstret så kan man börja träna utan. Men för min del hade jag gärna sett halti på fler hundar som hamnat hos fel ägare så att jag kan gå med min york utan att vara rädd för ägare som inte har kontroll eller kraft nog för den hund de har. :(

[QUOTE=Carro]Hunden ifråga smet från sin tomt och hussen till hunden kom springande när han hörde mig skrika. Att ta tag om en främmande hunds strupe skulle jag inte våga, jag var i detta fallet rädd för att själv bli biten och eftersom det var en så pass stor hund så kan en sådan åsamka en hiskelig massa skada. Kanske är jag feg men hade det fått pågå längre hade jag nog blivit tvungen att göra någonting för att förhindra att min hund skulle skadas ordentligt.

Den andra hundens Husse kom fram och föste bort sin hund in på tomten igen och kom sen tillbaka och prata med oss och frågade hur det hade gått till. Han undersökte också vår hund för att se så han inte blivit skadad.

Jag kommer inte anmäla denna gången men om det händer en gång till, då har vi nog inget annat val.

Det finns flera hundägare i området som har sina hundar löst springande vind för våg i princip och har urusel kontroll på dem, men denna hund har de hyffsad koll på, den kommer alltid när de kallar in även om den ser oss så vi hoppas att detta var en engångsföreteelse, det är ju inte kul att behöva bli ovänner med sina "grannar".

En annan granne skällde jag ut för den hade sin hund flexikoppel och så klarar han inte riktigt av den (en labbe) den hoppade på Huggo bakifrån men nådde inte riktigt ända fram, alltså vi hade passerat och då vände den andra hunden om och hoppade på oss. Han fick då veta att han levde gubben men det hände ju inget eftersom jag drog med mig min hund därifrån. Vi är inte så goda vänner efter den incidenten precis. Men han håller sig på avstånd och då har jag uppnått mitt mål i alla fall.

/Caroline[/QUOTE]

sparka på hunden, de hade jag gjort direkt. Kommer de en förar lös hund som skulle angripa min gör ja allt för att skydda henne ifall hon inte reder upp de själv, de e ju jag som e flockledare, deklart ja måste backa upp... förstår om du tycker dee oktäckt att ta en okänd hund i strupen...de e därför jag just föreslår att du kan sparka till den. de ska va mycket hund asså ifall den skulle vända sej mot dej ifall du fläskar till den i magen el huvet...

Min mamma har en chihuhaua (eller hur det nu stavas) och bor mitt i stan. Om en större hund (dvs alla andra!) skulle komma farande mot henne, hunden alltså, så kan mamma inte släppa jycken. Dels är risken stor att hunden springer rakt ut i trafiken, dels är en så liten hund inte särskilt snabb. Så det tricket fungerar bara på större hundar ute på ett fält eller nåt.

Håll hundar i koppel, i varje fall inne i stan.

Jag har sett (!) folk med små hundar i sele som när de blir anfallna har firat upp sina hundar och snurrat den i en cirkel runt sig uppe i luften! [:-9] Kanske inte så snällt men om alternativet är att bli attackerad och ihjälbiten så är en liten lufttur inte så dum ändå. Om jag hade haft en liten york (min väger ändå strax över 5 kg) så hade jag nog övervägt det. I stan bör man hålla sin hund kopplad i alla lägen, om inte annat så av respekt för hundrädda och för bilförare som vill slippa köra över en hund.