Varning, jag vill varna alla personer som är lätt provocerade att INTE läsa följande meddelande. Vissa kan bli mycket arga, medans andra fascinerade över hur olika vi tycker och tänker. Sen vill jag också varna för den stora trötthets framkallande faktorn som detta inlägg utdelar.
Det skulle ta evigheter för mig att skriva personliga svar till alla. Men tänk på att det jag skulle ha skrivit inte alls skulle ha varit negativt. Alla har rätt till sin egen uppfattning, vad det än rör sig om, så länge alla är med på det. Är dom inte de så kanske man inte ska uttrycka sig, såsom jag har gjort. NU SA JAG EMOT MIG SJÄLV HELT OCH HÅLLET! MEN SÅ ÄR DEN BITTRA SANNINGEN!
Dessutom så tycker jag att vi människor har gått över gränsen sedan flera miljoner år tillbaka, den dagen då vi uppkom av någon anledning. Redan då började de spåra ur. Gud hade antagligen tråkigt och skapade oss, och sedan tillsatte han massor av hat, omedmänsklighet, egoism (samma sak) till en viss grupp människor, och sedan tillsatte han massor av kärlek, medmänsklighet, godhet till resterande. Tyvärr vart det tydligen inte 50/50 utan det vart en majoritet på den onda sidan. Ni kan läsa i historia böckerna vad vi har gjort för fel i denna värld. Till att börja med, vi började resa oss upp. Sen började vi avla vårat egna tamboskap. Tillsist kom vi in på de år hundradet som spårade ur helt och hållet. Jag vill likna människans vistelse här på jorden med the Sims där du bestämmer hur de ska gå i deras liv. Hur tråkigt är det när en familj mår jätte bra, lever ett jätte flott liv utan varken sex, våld eller alkohol, så därför sätter man in en massa av dessa ämnen i vissa familjer för att få det lite roligare, och har man en störande unge, så är det bara att smälla upp en liten stuga med en öppen spis och sedan bränna upp den vettskrämda ungen, för att sedan se hela familjen springa till gravstenen och sörja. Jag själv tycker att det är roligare om man sätter lite eld på tillvaron och gör det lite knepigare för dom att leva. Så har våran Gud gjort mot oss, för sitt eget nöje. Slutsats: dom som påstår att vi leker gud, till dom vill jag bara säga, det kan vara han som har bestämt att vi ska göra så. Eller med andra ord, dom som tror på ödet.
Jag tycker, som sagt, att vi har passerat gränsen för vad som är godtagbart, för länge sen. Jag vill associera det med en lavin, det går bra till en viss gräns, sen bara rasar det utför, och då tycker jag att vi kan rida vågen ut, den är ju trots allt redan passerad, och tycka om sådant som kanske är överdrivet, bara för mycket.
Det känns som om jag skulle kunna predika om de här resten av mitt liv.
