Som kattuppfödare måste jag ju lägga mig i lite. ;)
Nu är jag med in en kattklubb som är ansluten till SVERAK så det är bara det jag kan uttala mig om. Det kan ju hända att din uppfödare är med i en IDP-klubb (independent d v s fristående från SVERAK) och andra regler kanske gäller.
Vad gäller avelsförbudet får en SVERAK-uppfödare bara belägga en katt med avelsförbud om katten har ett medicinskt fel t ex ögondefekter, gravt bettfel, dövhet, svansknick etc. Det måste dessutom styrkas med veterinärintyg. Det enda en uppfödare i övrigt får belägga en katt med avelsförbud för, som inte är medicinskt, är icke önskvärd färgdefekt. Men, det brukar bara gälla för de raser där färg eller teckning är viktig i utställningssammanhang t ex birman som inte får ha vita fläckar i sitt mörka ansikte (den s k masken). Vad jag vet förekommer persern i över 300 färgvarianter så jag har svårt att tro att man skulle få igenom ett avelsförbud p g a färg på perser. Att belägga en katt med avelsförbud inom SVERAK för att den inte har det där lilla extra eller lite för lång nos skulle
aldrig gå igenom.
Vad gäller vaccination så får en SVERAK-uppfödare aldrig lämna från sig en kattunge som inte är fullvaccinerad d v s två vaccinationer mot kattpest och kattsnuva. Det är
inget man kan deala bort med köparen. Utan man riskerar uteslutning om man bryter mot det. Dessutom skall katten vara veterinärbesiktigad med intyg som inte är äldre än en vecka när den flyttar från uppfödare. Plus det andra som Jokis nämnde.
Ytterligare en sak som jag tänkte på när jag läste genom dina inlägg är att en uppfödare som säljer till en privatperson aldrig kan avtala bort det som gäller i konsumentköplagen. Det innebär att även om du skrivit på diverse tillägg i ett kontrakt som är hindrande för dig t ex att ta en kull efter henne så kan du strunta högaktningsfullt i det. ;) Katter räknas som vara och köpt är köpt och du är i din fulla rätt att göra vad du vill med katten. Kolla in SVERAKs köpeavtal:
http://www.sverak.se/SVERAK/Top_innehall/blanketter_0604/%D6verl%E5telse_0604.doc
Allt utöver det som avtalas i det gäller alltså inte mellan en uppfödare och en privatperson. Det är lite skillnad mellan uppfödare och uppfödare eftersom registrerade uppfödare räknas som näringsidkare.
Själv säljer jag mina kattungar som sällskapskatter rakt av med samma pris på alla. Oavsett om jag kan tycka att någon har bättre förutsättningar än någon annan. Jag kan aldrig garantera att katten kommer att leva upp till mina aningar om eventuell avels- eller utstllningskvalitet när den är vuxen. Jag tycker bara att det är roligt om köparen först endast tänkt sig katten som sällskap men sedan blir intresserad av utställning eller avel. :D Dessutom tycker jag att alla är lika mycket värda oavsett vilka förutsättningar de kan tänkas ha vad gäller utseende. Det enda jag kan tänka mig att gå ner i pris på är om kattungen har ett medicinskt fel som kan innebära kostnader för köparen t ex navelbråck som kanske behöver opereras.
Sedan instämmer jag med de som sagt att det bara är en myt att en katthona måste ha en kull för att må bra. Det stämmer inte alls. Om man inte har tänkt sig att ha katten till avel så är det allra bästa för katten att kastrera den oavsett om du bara har den som innekatt. Du tar helt bort risken för livmoderinflammation och -cancer + att du minimerar risken för juvertumörer.
Rörande försäkringar så rekommenderar jag dig att teckna för så högt ersättningsbelopp som möjligt. Det är
dyrt hos veterinären om olyckan skulle vara framme. Tro mig. En av mina katter råkade ut för en olycka för några år sedan vilket krävde två på varandra följande operationer + eftervård. Jag var helt övertygad om att jag hade katten försäkrad för minst 30 000 kr, men hade råkat glömma kryssa i en ruta för extraförsäkring så hon vara bara försäkrad till 15 000 kr. Hela kalaset gick till slut på dryga 30 000 kr varav jag då fick punga ut med över hälften. :mad: Oftast höjer det dubbla försäkringsbeloppet bara premien med några tior per månad så det är det värt. Ring runt till olika försäkringsbolag och jämför. Jag har själv t ex mina förskäkringar i ett bolag som har fast självrisk på två olika belopp man kan välja mellan. Det innebär att jag slipper de där 20% extra man annars ofta får betala. Blir veterinärvården omfattande plockar de där procenten till ganska rejält.
Även om det kan kännas lite främmande eller långt borta nu när du har en liten ullig, gullig lillmisse hemma så tycker jag att du ändå skall teckna en livförsäkring på henne. Vad som helt kan tyvärr hända och då är det skönt att man kanske har möjlighet att på sikt skaffa en ny liten katt. Visst kan det kännas svårt att tänka på sådant nu, men som sagt.
Lycka till med lillkissen! :D
