När det gäller det där att skicka fisk... För att transportera fisk kommersiellt så skall den som åtar sig sånt ha tillstånd och fordon som används vara besiktade som djurtransport, plus ett och annat mer att hålla ordning på. Det funkar ju inte att besiktiga varenda buss eller postbil som djurtransport så följaktligen får inte posten, Schenker, bussgods osv köra ryggradsdjur. Främst är det djurgrossisterna som har godkända fordon, det finns också ett antal mindre aktörer.
Om det nu står en låda fisk på bussen så är det alltså den som kör och eller äger bussen som är den som gör sig skyldig till ett brott. Det är förbjudet att köra utan tillstånd, att skicka i sig är inte förbjudet. Nu är det ju bara det att får de vid bussgods (eller vad som i den stilen) in en omärkt låda så kan man ju inte begära att de skall kontrollera vad det är i den. Blir de tillfrågade om de kan köra fisk och åtar sig det eller om lådan är märkt med levande fisk, då åker de dit. Men finns det ingen anledning att tro att lådan innehåller fisk eller andra ryggradsdjur så går de fria, man döms inte för brott som man visserligen gjort sig skyldig till men varit helt ovetande om och inte rimligen kunnat förhindra.
Så då är det lugnt då, den som gör den brottsliga handlingen går fri? Inte alls, det är inte bara den som utför brottet som kan åka dit, man kan dömas även för anstiftan eller medverkan. Den som skickar fisk på ett otillåtet sätt utför ju inte det egentliga brottet men förmår någon annan att göra det, det kallas anstiftan. Den som skickar är ju medveten om att paketet innehåller fisk och bör kontrollera att fraktsättet är tillåtet, alltså åker den som skickat dit.
Den som skall ta emot fisken ska inte heller känna sig säker, vet man att fisken skickas på ett otillåtet sätt så ingår man ju så att säga i förutsättningen för att något brottsligt skall ske, det måste ju finnas nån att skicka till. Det är möjligt att i så fall döma för medverkan till brott. Hur detta hanteras beror på hur inblandad mottagaren varit, det kan ju vara allt från att det är denne som tagit initiativ till och insisterat på transporten till att man trott att säljaren själv skulle köra ut fisken med laglig transport. Det kan bli så allt mellan att dömas lika strängt som om man själv kört fisken olagligt till att bli frikänd, allt beroende på vad man gjort och vad man trott.
Alla tre inblandade i en sån här historia, avsändaren, transportören och mottagaren kan alltså ställas till ansvar och dömas, allt beroende på vad var och en gjort och förstått.
När det gäller det där med att lägga en beställning och sen inte få det, för att inte krångla till det allt för mycket så kan man säga att beställningen inte innebär ett fullbordat avtal utan säljaren har möjlighet att tacka nej. Dock inom rimlig tid, meddelar inte säljaren någorlunda snabbt att han inte kan eller vill leverera så blir han bunden. Struntar han ändå i att leverera så är det inget brott och alltså inget man kan anmäla nånstans. Vad det blir är i stället ett avtalsbrott så att man kan kräva skadestånd eller nåt liknande vilket inte polisen hjälper till med, man får gå till tingsrätten om man inte kommer överens. Och att gå till tingsrätten för att man inte fått en fisk levererad, glöm det, det är inte värt besväret. Till detta skulle jag kunna skriva en lång radda med om och men och kanske men det gör nog ingen speciellt mycket gladare, det här duger för att få en uppfattning om läget.