Mathias och Rasmus: Nu skall vi inte hetsa upp os pojkar!
Låt os först av allt konstatera att det är vi akvaristen som bär skulden till det onda.
Det finns ett gammalt ordspråk som säger att för mycket och för litet skämmer allt. Detta stämmer till stor del på ett akvarium. Sedan säger man att man inte skall väcka den björn som sover. Björnen i det här fallet är cyanobakterier.
(Mathias, Inget Nitrat till dina Malawis det skadar dom mer än cyanon vilket normalt inte skadar fiskarna, tvärs om.)
Rasmus: Kanske vi inte skall ge oss in på en diskussion om specifika alger och cyanobakterier. Men i korthet så finns dessa i alla miljöer på jorden och ingår i nästan alla kretslopp för att inte säga alla.
Angående fiskar som äter cyanobakterier så finns det en hel mängd som gör det men somliga kanske inte är så vanliga i akvarier. Dessutom tycks (vissa) fiskar kunna tillgodogöra sig näringen från cyanobakterier som däggdjur blir sjuka och kan dö av.
För att veta vad vi skall göra med dessa luringar så måste vi identifiera dessa. Att bara klassa dom som cyanobakterier kan ge oss helt fel resultat. Det är som att klassa alla däggdjur som just däggdjur inklusive oss och Valar och säga att vi är samma sak. Kanske vi är jag ser nog ut som en val!
Eter att ha studerat cyanobakterier i det vilda i många olika miljöer kan jag dock konstatera att det är en bentisk sort. Dessa brukar normalt inte kunna ta till sig kväve från atmosfären helt enkelt för att de inte är i kontakt med den. De som alla andra behöver Kol, Kväve och fosfor för att överleva men många av just bentiska är experter på att plocka ut näring ur näringsfattiga miljöer. Oftast kan dom exempelvis leva där det inte finns nog med näring till exempelvis växter och svävalger. De är ofta också känsliga för låga ljus nivåer. De vi ser på bilden växer endast nära ytan där det finns bra tillgång på långvågigt ljus rött, gult och brandgult. Med ljus i ett annat spektrum skulle det sannolikt bli andra alger eller cyanobakterier. En lite minskad ljusmängd kan säkert också skifta näringsintaget till någon annan typ.
Varför exempelvis PMDD tycks funka på alger och cyano (vissa sorter) Normalt vill dessa ha kväve i form av ammonium. Det gillar också växter. Växter kan dock ställa om sig så de kan använda nitrat. Alger och cyanobakterier är inte lika bra på detta. Så göder vi med nitrat kommer växterna att ta till sig det samt den mer lättsmälta ammoniumet. Ammonium fungerar också som en fortplantnings trigger och spor produktion. Detta är naturens sätt att motverka snabba och svajiga näringsvärden då många alger och cyanobakterier kan öka sin totala biomassa otroligt snabbt.
Kan vi lära oss något av ovanstående gallimatias?
PS Vill inte kommentera din bild Rasmus....
Vad i mitt svar tyder på att jag har hetsat upp mig, gubbe? :)
Cyanon på bilden är mycket riktigt bentisk, vilket är vad folk menar när de talar om cyano i akvariesammanhang. Jag snokade runt lite och hittade inget som stödde att de inte skulle vara kapabla till/utnyttja sig av kvävefixering. Det är ju inte bara i gränsytan mot luft som fixeringen sker. Sen är det såklart skillnad på bakterier som lever i sediment i djupa sjöar och såna som lever som biofilm i, tex, en grund flod.
Att cyanobakterier har en viktig roll i ekosystemet tyder på inget sätt på att de har en roll i våra akvarium. Detsamma gäller, säg, fiskparasiter. Jag tror det är fel att vara för ivrig på att tillämpa sanningar från naturen på våra kar. De är inte stabila ekosystem och många komponenter, såsom alla de smådjur/svampar/bakterier som äter eller konkurrerar med cyano, saknas generellt.
Såvitt jag vet så är det mycket få akvariefiskar som äter cyano i någon nämnvärd utsträckning. Det finns ett par loaches men annars kan jag inte komma på någon. Om du har några andra tips så är jag och säkert många med mig tacksamma!
Du säger att det alltid är akvaristens fel och visst det är sant. Men det är också skillnad på vad akvaristen vill uppnå. Om du har ett helt vanligt akvarium med massa snabbväxande hornsärv och andmat och som du sköter bra så kommer du säkert inte få några stora problem. Men om man tar iwagumi tex när man behöver mycket ljus, CO2 och näring samtidigt som man har väldigt lite växtmassa så har man betydligt mindre marginaler. Eller ta min träskbiotop som jag håller på med nu. Där behöver jag mycket ljus och väldigt näringsfattigt vatten för att odla mossor och sileshår på landdelen, medan jag inte har några växter i vattendelen. Lägg sen till svag cirkulation för att inte virvla upp torv. Där kommer jag antagligen få problem med cyano förr eller senare. Då är det bra att det finns tricks tillgängliga.