Killi + killi?

#1 - 9 januari 2007 13:57
I mitt 54-literskar hade jag har 10 Normans lyktöga, 2 amanoräkor, körsbärsräkor, kuhliålar (som eventuellt flyttas). Jag funderar på om det skulle gå att ha ett par (hona+hane) av en annan killisort, relativt lättskött och ej årstidsfisk, tillsammans med dessa och i så fall vilken? Funderar lite på clownkilli...
#2 - 9 januari 2007 14:28
Ja det skulle välan kunna gå för sej.
Kanske ett litet "stim" där också.
Men det är ju synd att det förmodligen inte blir ssk mycket yngel bara.
Clown-killin är ju en bra art att försöka odla på naturlig väg.
Dvs mycket växter och sitta med armarna i kors tills ynglen kommer fram.
;)
#3 - 9 januari 2007 15:49
Så jag skull kunna ha två par clownkilli då? Hannarna slåss inte?
#4 - 9 januari 2007 16:03
Inte så farligt vad jag kan komma ihåg.
Jag drog ju upp en grupp en gång i tiden. Se denna artikel.
Dom hade jag senare i en burk på 40 liter (2 dm hög 4x5 dm yta) för fortsatt odling. Dom fick för mycket grindalsmask tyvärr och fick därav fettlever och struma (enligt Torbjörn Hongslo som obducerade några stycken) och tynade därefter bort. Men det var på 1980-talet det.
#5 - 9 januari 2007 23:54
Satsar du på ps. anulatus, vilket jag verkligen kan rekommendera, och har ambitioner att skaffa ett guldmärke i odlingskampanjen, så skall du se till att de simmar i växter och mat.

De är extremt orienterade till ett liv vid vattenytan och ynglen kommer du att hitta i själva ytspänningen som bildar en 2mm uppförebacke mot glaset. I denna står de ofta!

Levande foder har jag skaffat genom att håva. Detta ger massor med yngel och yngel som växer upp. Det verkar som om föräldrarna märker av när det finns foder och då leker.

Men men, Eric är duktig på denna art och hans artikel är utmärkt. De går att ha i större grupper utan ngr som helst problem.

mvh och hopp om skön nattvila.
#6 - 10 januari 2007 08:23
Tack för tipsen, då kanske jag slår till på clownkilli om jag nu lyckas hitta dem någonstans i närheten.
Vad brukar de kosta och hur länge lever de ungefär?
Hur är det med yngel, äter de sina egna eller lyktögonens yngel? Förvisso verkar jag inte få några yngel av lyktögonen och nu var det länge sedan jag såg några ägg från dem, men om?
#7 - 10 januari 2007 11:06
Vet inte vad de kostar i affärer.
Köper sällan killis i affärer nämligen.
De brukar leva några år iaf.
Jag tror nog att vuxna killis smakar på både ägg och yngel om de hittar/får fatt på dem. Med god växtlighet minskar nog den risken. :)
#8 - 10 januari 2007 14:19
Odlar annulatus i ett 11l med torv och javamossa, ger massor av yngel tills de blir så stora att de äter sina småsyskon. Håller med om att de är extremt ytlevande. Hos mig är hoppstjärtar ett favoritfoder som jag dragit upp flera kullar annulatus med.
#9 - 10 januari 2007 14:42
Bengt - annulatuskungen!

BengtO skrev:
Odlar annulatus i ett 11l med torv och javamossa, ger massor av yngel tills de blir så stora att de äter sina småsyskon. Håller med om att de är extremt ytlevande. Hos mig är hoppstjärtar ett favoritfoder som jag dragit upp flera kullar annulatus med.


Jag har varit hemma hos Bengt och tittat på odlingen. Han har lyckats bättre än både mig, Janne och skåneduon. Bengt, det ser ut som en guppyodling med alla yngel/adulta/subadulta och snacka om feta annulatusar! :)

På tal om problem med matsmältningen: Janne W säger om dessa små krabater att deras tarmflora och enzymer är avsedda att hantera bytesdjur med hård kapsel, alltså flugor och annat som kommer ner i vattnet, inte maskar som inte har det hårda skal en fluga har. Ber om ursäkt för begreppsförvirringen men Janne hade de korrekta benämningarna på skal/hud/kapsel-orden ...

Men som sagt, din annulatusodling är one-of-a-kind Bengt! Det är så roligt för det är en guld-art men har man rätt förutsättnignar, som i ditt fall, så går det vägen. Mata gärna med bananflugor också. Det är bra för deras matsmältning men det där kan du väl ta med Janne och dra här sen?

Kul att se dig på tråden!

Mvh











Annons