kaja?

finns det ingen här som har papegoja? jag skulle vilja veta lite saker om dem generellt och sen även lite detaljer om olika arter. vet ni nån bra sida så går det också bra.[:-9]

Ursprungligen skickat av ossism

finns det ingen här som har papegoja? jag skulle vilja veta lite saker om dem generellt och sen även lite detaljer om olika arter. vet ni nån bra sida så går det också bra.[:-9]

Jag har ingen nu, men jag har haft blåpannad amazon, grå jako, röd lori, och några smågojor. Samtliga var problemfåglar jag fick ta hand om när ägarna gav upp, vilket kanske påverkat mina erfarenheter. Smågojorna var trevliga, men jag antar att du menar större papegojor, så det följande gäller dem -

jag säger "aldrig igen".

Storpapegojor är otroligt högljudda, kräver uppmärksamhet som ett litet barn, är *otroligt* högljudda, samt skräpar ned. Det roligaste gojor vet, förutom att föra oväsen, är att förstöra saker - bästa sättet att göra dem glada och sysselsatta är att ge dem nåt de kan slita sönder (t.ex. en tom toapappersrulle).

Min lori hade som favoritläte att han härmade ljudet av en spik som slås snett; amazonen imiterade ett gråtande spädbarn. Jag kan berätta att bägge de ljuden, i 100 decibel, kan gå en på nerverna klockan fyra på morgonen, eller när gojan kört dem två timmar i streck på kvällen (för att den tycker det är trist när du försöker se en film istället för att umgås med den).

För får de inte all den där uppmärksamheten blir de ännu högljuddare, ännu destruktivare, och ibland psykotiska. Det gäller särskilt grå jako - som alla papegojor är grå jako flockfåglar, och de flesta grå jako som hålls ensamma i fångenskap får allvarliga psykiska problem; de brukar börja bita sig själva, och slita av sig fjädrarna. Det är därför man så sällan ser grå jako med fin fjäderdräkt.
Andra gojor straffar _dig_ om de känner sig försummade - min amazon skalade broms- och växelvajrarna plus slet sönder sadeln på min cykel medan jag var i skolan (plus kapade samtliga krukväxter i rummet, plus slet lös tapetbitar, allt samma förmiddag).

Storpapegojor är mindre som ett husdjur, mer som ett bortskämt treårigt barn med avbitartång.

Ofta blir de dödspolare med dig, men kan hata, verkligen hata, nån annan person i familjen.

Kort sagt är storpapegojor högljudda, lynniga, skräpiga, intelligenta, känsliga, sociala, och bland de *minst* lämpliga husdjur jag känner till.

Nu hoppas jag att jag har skrämt dig för att skaffa papegoja. För att det skall funka med goja måste du vara beredd att spendera all din lediga tid med gojan, och den bör inte sitta ensam på dagarna medan du jobbar/går i skolan heller - papegojor är *extremt* sociala. Du bör vara beredd på att den lever i uppemot 60 år. Och du bör vara beredd på att den låter. Väldigt. Mycket.

Gojor kräver helt enkelt total satsning. Är du inte beredd att sätta gojan i centrum av ditt liv, skaffa inte goja.

okej.. mina drömmar om en rolig kompis föll. men jag kan ändå tänka mej en. för jag gillar sånt. men dom mindre då? hur är dom? förresten, varför lärde du dej inte efter andra fågeln? jag skulle vara beredd att bygga in en bur i min kommande lägenhet, tex 3m*3m*2,50m.

Mike har rett, deter mycke jobb, men vil man ha det så kan man vel det? (det er gode og trivelige dyr, men krevende)
Jeg har god erfaring av dvergpapegøy som: Rosenhodet og morudpapegye tror jeg det heter på Svenskt.
De gneller mycke och det er ca. 10 ganger værre enn å ha en hund, sånn sosialt sett. De kan begynne å plukke fjær hvis de misstrives og det er inte bra. Du måste være beredd på å være hemma mycke.

Uansett, beste rådet er kanskje så skaffe en tam undulat, de er ikke så krevende, best å ha 2 stk som er tamme, jeg har det.
De er opptatt av hverandre + at de er tamme og kommer til meg.
Er jeg ikke hjemme så har de hverandre.

Jag har haft några papegojor också. Och det är som Mike_Noren och Tregis säger. De kräver mycket av din tid.

Jag har erfarenhet av grå jacko, amazonpapegoja och stor kakadua (moluckkakadua).

Jag hade gojorna lösa på var sin ställning, aldrig någonsin i bur. Jackon och amazonen var inte mina. Jag hade bara hand om dem ett år, eftersom ägaren var utomlands. De tyckte inte om varandra utan trivdes bara när jag var hos dem. De skrek aldrig men hade underliga ljud för sig. Amazonen sade "goddag" vid alla möjliga olika tillfällen med olika röstlägen, beroende på om han var arg, ledsen, snopen eller otålig. Han kunde sitta och säga goddag en hel kväll för att påkalla min uppmärksamhet. Mycket kelig och sällskapssjuk. Jackon tog god tid på sig att bestämma sig för om jag var värdig hans sällskap. Jag hade lovat att träna honom att prata så jag sysslade i alla fall mycket med honom. De förstörde aldrig någonting eller ställde till med besvär.

Kakaduan hade jag i sex år. Men den blev så svartsjuk när jag ägnade min uppmärksamhet åt andra människor och djur i min närhet att jag till slut blev tvungen att skänka bort honom (till en man som levde ensam och kunde ägna all sin tid åt honom). Jag försökte att sätta honom i bur när det kom vänner eller besök, eftersom han skrämde dem. Men han anföll aldrig, gillade bara att skrämmas. Men han trivdes inte i bur. Han ville helst sitta på sin ställning eller på min axel. Han satt alltid på axeln när jag pluggade och tittade på tv.

Om jag kom hem sent någon kväll så gick han ner från ställningen och kom och mötte mig i hallen och gnydde övergivet som en hund.

En enda gång förstörde han något för mig (en blomma) eftersom jag inte kom hem på natten. När jag kom hem på morgonen satt han och vaggade och gnällde av saknad .

Om jag låg för länge på morgnarna kröp han ner från ställningen och klättrade upp i min säng och lade sig i min armhåla.

De enda gångerna som han skrek (det hördes en kilometer) var när jag pratade för länge i telefonen.

Den kakaduan var en riktigt trogen vän. Men papegojor ska vara lösa och inte sitta i bur, för då blir de deprimerade eller besvärliga.

undulater har jag tre stycken här hemma. det är dom som fått mej på kaja-tankar. men jag gillat detta: "Om jag låg för länge på morgnarna kröp han ner från ställningen och klättrade upp i min säng och lade sig i min armhåla".

jakon är ju intressantast för att den är en "talangfull-talare". men dom har baksidor också, har jag hört.

maliin: blev du irriterad nånsin?

Irriterad?? Aldrig.[:-64][:-64] Snarare alltid full av skratt.

Om du ägnar en goja 90% av din fritid så får du en vän för livet. Kan du inte ägna den så mycket tid finns det risk att den blir en skugga av sig själv eller psykotisk.

Jag tog alltid med mig min kakadua vart jag än åkte (i bil, på buss, i cykelkorg). Ibland tog jag med mig buren som jag då täckte över med ett mörkt skynke. Då trodde han att det var natt och sov lungt och tryggt. Men han kunde inte sitta i buren när jag kom fram utan då fick han sitta ovanpå den eller på min axel. Och eftersom en kakadua är tre gånger så stor som en jako och en amazon, så måste ju de sistnämnda vara ännu lättare att ta med sig.

Om du vill få expertråd angående gojor så kontakta personen på länken här nedanför. (Kolla även hans länksamling)

http://www.zoonen.com/minzoon.asp?oid=79508

Jag tror nog att du vet att en goja inte är en kul grej utan en livskamrat som du måste prioritera framför allt annat. Har du två (som gillar varandra) så är det enklare men de blir inte lika tillgivna.

Lycka till om du bestämmer dig för att skaffa en eller två.

Etter å ha hatt fåglar i många år vil jag antagelig inte ha flere.

Dom ska leve ute i naturen, problemet er vel at mange driver odling!
Jag har 2 undulater som har det TÅPPEN, ute hele dagen og full gass og alltid i godt humør, men de skal få bli gamla og etter dem skal jeg ikke ha flere ettersom jag mener at de har mer glede av å leve i naturen.

Mitt råd er å få tak i en omplassert goye eller en goye som noen er blitt trøtt på, kanskje du kan gi den ett bedre liv.

Jeg gillar inte gamle tanter som har en undulat som kun får sittte i sin lilla bur, FYYYYYYYyyyyyyyy

Nymfparakiter är isåfall ett ganska bra alternativ, dom är nästan lika sociala som dom större fåglarna men efter som dom är både mindre och billigare är det inga problem att skaffa fler, dom lever inte i samma stora flockar i naturen så 2 stycken går aldeles utmärkt.

Jag hade ett par, honan hatade mig hon satt alltid i sin holk när jag var hemma, hanen däremot han älskade mig. När jag var hemma spenderade han 100% av all sin tid med mig, gick jag satt han och skrek tills han märkte att jag inte kom tillbaks inte förens då spenderade han sin tid med honan. Även han kunde bli lite svart sjuk på andra om man hade folk hemma men det löste sig med en stör bur.

Men som sagt dom är billigare, lättare och lever inte lika länge om du nu vill prova på en sån fågel. Dock förökade dom sig nästan som kaniner, visst fågelungarna va VÄLDIGT söta men också väldigt svåra att bli av med men i övrigt har jag mest bra minnen av mina nymfparakiter.

de små afrikanska långvingepapegojorna är "papegojiga" roliga, kan lära sig att prata och göra små konster och är bra "andrapapegojor" när man känner att man kan klara ett snäp svårare än undulater. om man har ett par slipper man större delen av de 3 h+ av umgängre men kan ändå få ett par trevliga gojor. och så har de ett "behagligare" pris än de större fåglana. och en mildare röst. papegojpellets och frukt ska nog duga med lite bönor och grjes då och då. andra fåglar som borde ha mer uppmärksammhet är pionusarna. De är vackra och vad jag hört tysta men är aningen svårare än långvingarna....