Jag har också funderat på om CO2 kan vara boven i mitt kar. Får gå till botten med detta.
Ja, jag vet inte hur många gånger man har kliat sig i skallen och undrat vad det beror på att växtbubblet börjar bli dåligt (och ibland även att algerna tittar fram). Man är *säker* på att koldioxiden är bra och kastar sig över sin gödningsregim och korrigerar några decimaler hit & dit, gör helomvändningar och sätter in fulldoser för säkerhets skull varpå man börjar fundera på om det är ett ämne som hindrar upptag av ett annat osv. osv.
Min nuvarande uppfattning är att vi som inte kör med så hejdundrande mycket ljus och en någorlunda rimlig doseringsregim, ja, då är det alltid CO2:n vi lurar oss på. Just variationerna ser jag som ett bekymmer.
Med timerstyrd tillförsel och mycket växter är det lätt hänt att man får för usel nivå efter några timmar. Man har tryckt upp nivån kring 30 ppm genom att förspänna på morgonen, bubblet startar men sedan kan det dala. Upprepas detta flera dagar kommer algerna som ett brev på posten.
Ser man till att trycka upp lite extra så man *verkligen* håller > 25-30 ppm till sängdags - varje dag - ja, då har man ett skitfint akvarium utan alger (nja, det fixar inte en snygg aquascape... :D ).
Detta gäller inte för hårdkörarna som brassar på med mycket ljus. Då tar verkligen övriga ämnen slut - långt innan nästa vattenbyte.
Ett alternativ som jag har provat är att ställa in en lite högre bubbeltakt och sedan pulsa magnetventilen några gånger per dygn. Jag stänger av en timma i taget ett par gånger på dagen och lägger dessa på natten istället. Detta ersätter förspänningen. Resultatet blev att CO2-nivån höll sig ganska konstant under hela dygnet ungefär på samma sätt som när jag kör med en pH-kontroller. Jag får samtidigt hissa ett varningens finger eftersom det kräver bra bubbeltakt och upplösning. Högre än förbrukningen inkl. avdunstning. Har man inte det kan det givetvis vara förödande att fimpa CO2:n under den ljusa perioden.
